Redovisning av skatteutgifter 2018

Fru talman! Nu är det dags för skatteutskottets betänkande 24, där vi behandlar skrivelse 98 Redovisning av skatteutgifter 2018.

Skatteutgifter är i huvudsak stöd som uppstår genom särregler i skattelagstiftningen. För att kunna avgöra om det rör sig om en skatteutgift och till vilket belopp den uppgår måste det finnas en jämförelsenorm för skattesystemet. Det är i avvikelsen mellan jämförelsenormen och skatteregeln som skatteutgiften uppstår.

Regeringen redovisar skatteutgifterna varje år i en skrivelse. Sverigedemokraterna har de senaste åren uttryckt synpunkter på skrivelsen. Vi gjorde detsamma med anledning av Riksrevisionens rapport på området tidigare i år.

Det finns en poäng med principen om enhetlig beskattning. Skatteutgifter är ett sätt att införa stöd till olika ändamål genom lägre skatt i stället för bidrag, med målet att till exempel uppnå ett önskat beteende eller påverka beteenden. Sverigedemokraterna menar inte att det per definition är något fel med ett sådant stöd, men vi menar att det också måste vara möjligt att följa hur en skatteutgifts effekter förändras. Det kräver i sin tur att jämförelsenormen är någorlunda stabil och att jämförelsenormerna utgår från någorlunda likartade principer. I händelse av att en sådan norm ändras måste också ändringen och orsaken till denna förklaras.

Vi sverigedemokrater har tidigare i den här typen av debatter ställt oss frågande till att de finansiella tjänster som är momsbefriade inte räknas som skatteutgifter. Det är något som regeringen nämner i skrivelsen, men det förklaras inte varför. Exempel på momsbefriade finansiella tjänster är courtage, depåavgifter, gireringar med mera. Däremot är tjänster som inkasso, kreditupplysning och rådgivning belagda med 25 procents moms. Man skulle därmed kunna säga att det finns fyra momssatser i Sverige. 25 procent är den normala, sedan är det 12 procent på livsmedel med mera, 6 procent på böcker och tidningar och 0 procent på bank, finansierings- och försäkringstjänster.

Riksrevisionen konstaterade i sin rapport att skatteutgifterna behöver kvantifieras för att utgiftsutvecklingen ska kunna följas och för att de ska kunna prövas på motsvarande sätt som utgifter på anslag. I 2016 års skrivelse var dock drygt en tredjedel av de 153 redovisade saldopåverkade skatteutgifterna inte kvantifierade, enligt Riksrevisionen. I årets skrivelse menar regeringen att de inte har kunnat kvantifieras, men det går inte att utläsa någon anledning till att det är så.

För att man enkelt ska ta till sig och förstå skattesystemet, det vill säga att kravet på transparens ska upprätthållas, menar vi att även utvecklingen av skatteutgifter bör redovisas på ett lika lättbegripligt sätt som utgifterna på anslag. Som jag tidigare har antytt i anförandet finns ofta ett mål för införandet av en avvikelse från jämförelsenormen, det vill säga en anledning till att man har dragit på sig en viss skatteutgift. Riksrevisionen har påpekat att det inte går att utläsa hur skatteutgifter på utgiftsområdet är kopplade till målen för respektive område. Även det gör det svårare att utvärdera huruvida målen uppnåtts eller inte, vilket gör det svårare att analysera effektiviteten av respektive åtgärd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Redovisning av skatteutgifter 2018

Syftet med redovisningen av skatteutgifter är också att jämföra faktiska skattesatser med respektive normalskattesats. Redovisningen ska också ge svar på varför skatteutgifter finns och vilka problem de är avsedda att bekämpa i samhällsekonomin. Redovisningen har också ett pedagogiskt syfte i att beskrivningen visar hur beskattningen av olika skattebaser ser ut i förhållande till varandra.

Redovisningen av skatteutgifterna lämnar också utrymme för analyser av skatteutgifternas effekter och ändamål. Det är utgångspunkten. Men jag menar att redovisningen kan förbättras avseende samhällsekonomiska effekter, i synnerhet när det gäller skattesubventionerade anställningar och även för inkomst- och mervärdesbeskattning.

De skattesubventionerade anställningarna har missbrukats av såväl borgerligt som socialdemokratiskt ledda regeringar, inte minst i syfte att dölja de destruktiva effekterna av den förda massinvandringspolitiken. Det har bland annat handlat om instegsjobb som enbart har kommit nyanlända invandrare till del. Det har varit nystartsjobb för långtidsarbetslösa, som förvisso har gällt alla långtidsarbetslösa, men den uttalade målsättningen har även här varit att gynna utlänningar på svenskars bekostnad - eftersom invandrare är överrepresenterade bland långtidsarbetslösa.

Under mandatperioden har nystartsjobb tagits bort från skatteutgiftsredovisningen. Jag vet inte om det är rätt eller fel i sig, men den typen av analys behöver definitivt göras - alltså vad effekterna av dessa olika skattegynnade jobb har varit. Även andra åtgärder, till exempel sänkt restaurangmoms, har haft liknande syfte, med motiveringen att invandrare är överrepresenterade i den branschen.

Sverigedemokraterna menar att det saknas en tydligare sammanställning av anställningar med nedsatta skattekostnader för arbetsgivare vid anställningar av grupper i samhället som anses ha särskilda behov av stöd in i arbete. Det är helt centralt för redovisningen av skatteutgifter att även denna typ av skatteutgifter finns med i en avsevärt mer tydlig och detaljerad form. Kostnadseffektiviteten för varje enskild åtgärd bör framgå i termer av antal anställningar per skattekrona. Det är viktigt att kunna väga den mot den väntade effekten av exempelvis generellt sett lägre inkomstskatter och arbetsgivaravgifter.

Detta är helt nödvändigt för att redovisningen ska vara tillförlitlig och komplett med avseende på skatteutgifter inom avdelningen inkomst av tjänst och allmänna avdrag. Att arbetsmarknadspolitiska skatteutgifter och skattesanktioner redovisas och förklaras är dessutom viktigt som en del i arbetet med att bedöma de samhällsekonomiska konsekvenserna av olika typer av stödfunktioner på arbetsmarknaden. Även effekterna på sysselsättningen är en viktig aspekt av de skatteutgifterna.

Riksdagen har uttalat att regeringen bör analysera enskilda skatteutgifters samhällsekonomiska effektivitet och sysselsättningseffektivitet. Det är positivt att den årliga skrivelsen om skatteutgifter kommer att utvecklas i det avseendet. Sverigedemokraterna vill se en kvantifierad sammanställning för varje enskild skatteutgift med deklaration om effekt per skattekrona. Det bör till exempel framgå hur många jobb som tillkommit tack vare en skatteutgift om sänkt arbetsgivaravgift om det har varit skatteutgiftens syfte. På så sätt kan både beslutsfattare och allmänhet bilda sig en klar och tydlig uppfattning om varje skatteutgifts kostnadseffektivitet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Redovisning av skatteutgifter 2018

En norm för en skatteutgift är en standardiserad skattesats som används som utgångspunkt för den avvikelse som skatteutgiften utgör. I regeringens skrivelse finns beskrivningar av definitioner av sådana normer vad gäller norm för indirekt skatt på förvärvsinkomster, mervärdesskatt och punktskatter. I fråga om inkomstskatt finns det däremot ingen enhetlig norm för skattesatsen för olika inkomstslag. Det innebär att redovisningen uppfattas som inkonsekvent. I redovisningen anges att undantagen från normen har blivit en norm i sig, vilket inte är ett legitimt skäl för att undgå redovisning. Där saknas alltså en tydlig motivering.

Fru talman! SD har i betänkandet redogjort för hur redovisningen bör kompletteras med motiveringar av de skatteutgifter och skattesanktioner som faktiskt existerar. För inkomst av tjänst bör redovisningen innehålla särskilda justeringar av skatt i förhållande till riksgenomsnittet, bland annat avdrag för resor och dubbel bosättning med mera i anslutning till arbetet. Vi menar att det inte är rimligt att skatteutgifter existerar bara för sakens skull, att man inte definierar syftet med dem eller mäter om syftet blir uppfyllt.

Sammanfattningsvis vill Sverigedemokraterna se att redovisningen av skatteutgifter utvecklas i syfte att uppnå största möjliga transparens. Med anledning av det yrkar jag bifall till Sverigedemokraternas reservation nr 1 i betänkandet.

I detta anförande instämde Heidi Karlsson (SD).

Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till reservation 2.

Syftet med den årliga redovisningen av skatteutgifter är att beskriva avvikelser från en enhetlig beskattning inom ett visst område, till exempel inkomstskatt, kapitalvinstskatt eller mervärdesskatt. För att bilden ska vara komplett finns det också skatteutgifter som innebär mer skatt än normen. Dessa kallas skattesanktioner.

Skatteutgiftsredovisningen är en viktig komponent vid sidan av annan information om skatter i statsbudgeten för den som vill sätta sig in i och förstå vårt komplexa skattesystem. Den kan ge en bild av hur alternativkostnaden, det vill säga ökade eller minskade skatteintäkter, skulle se ut om en enhetlig skattesats använts för de olika posterna.

Om man vill ge en öppen, transparent och korrekt bild av hur verkligheten ser ut måste man utgå från objektiva kriterier och göra en samlad redovisning av varje skatteutgift på ett korrekt sätt. För att kunna göra det måste man etablera en strikt norm för olika grupper av skatteutgifter. Det kan till exempel vara 25 procents moms eller genomsnittlig kommunalskatt, beroende på vilken skatteutgift som avses. Nyttan av en skatteutgift beskrivs som en samhällsekonomisk effekt och påverkan på sysselsättningen.

Det finns tyvärr inte mycket av sådan analys i regeringens redovisning. Det är allvarligt eftersom riksdagen har krävt en sådan uppföljning vid varje debatt av detta slag de senaste åren. Regeringen undanhåller därmed viktiga fakta om skatteutgifternas effekter för det svenska folket.

Ett bra exempel på detta problem är inkomstskatt, där det inte finns någon norm för själva skattesatsen för olika inkomstslag, det vill säga tjänst, näring och kapital. Regeringen beskriver situationen så här: "Det finns . ingen gemensam norm för vilken skattenivå som ska gälla för de olika inkomstslagen tjänst, kapital och näringsverksamhet. Olika skattenivåer är således förenligt med normen."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Redovisning av skatteutgifter 2018

Regeringen redovisar, föga förvånande, inte något skäl för att inte hålla en gemensam norm för skatt på inkomst. Om det inte finns en sådan norm, varför inte konstruera en? Hur svårt kan det vara? Min tolkning är att regeringen är för bekväm för att uppfylla riksdagens krav.

Fru talman! Redovisningen omfattar totalt 175 olika skatteutgifter. Förra gången regeringen fick i uppdrag av riksdagen att utveckla redovisningen så att den ger en mer objektiv och heltäckande beskrivning av de olika skatteutgifterna och deras effekter var för ett år sedan. Då gjorde man en utvecklad redogörelse av en skatteutgift. I år har man ökat antalet med hela 100 procent, det vill säga att i år är det två skatteutgifter av 175 som man gör en utvecklad redogörelse av.

Regeringen borde kunna åstadkomma en betydligt vassare redovisning av skatteutgifter. Den aktuella redovisningen är ett uttryck för arrogans mot riksdagen i och med att man så tydligt gör avsteg från riksdagens beslut. Men den sporten är ju regeringspartierna väl bevandrade i. Nu lämnar regeringen återigen en redovisning av skatteutgifter som gör att det inte går att följa upp effekterna av regeringens politik. Därmed försvårar regeringen också det demokratiska samtalet på skatteområdet.

När Alternativ för Sverige sitter vid rodret kommer det att se helt annorlunda ut.

Fru talman! Vi kan konstatera att det svenska skattesystemet är komplext och svårgenomträngligt. Det framgår med all önskvärd tydlighet av regeringens oförmåga att analysera effekten av skatteutgifterna. Därför är en reformering av skattesystemet nödvändig. Det måste bli enklare att förstå skattesystemet och dess syften. Beskrivningen av dessa måste bli tydligare och kopplas till de delar av skattesystemet som berörs av varje åtgärd. Vi måste ha en väl motiverad målsättning för skatter och de offentliga kostnaderna. Vi måste också ha skatteintäkter som räcker för att finansiera de ambitioner som fastställts. Slutligen måste vi kunna kontrollera att målen nås och att de effekter olika lagar förväntas få också uppnås.

Alternativ för Sverige jobbar på hela denna skala. Vi kommer att lägga fram förslag om att avveckla flera tiotals statliga förvaltningsmyndigheter. En del läggs ned, och för en del slås verksamheten ihop med andra myndigheter. Vi måste helt enkelt ta bort en del onödiga utgifter, inte minst meningslös byråkrati.

Det krävs också en lång rad åtgärder för att stoppa den pågående dräneringen av välfärdssystemen. Koppla välfärdens tjänster till medborgarskapet, och gör medborgarskapet i Sverige till något man måste förtjäna om man inte föds i Sverige av svenska medborgare! Men myndigheterna måste också skärpa sin verksamhet så att de blir bättre på att säkerställa god måluppfyllelse. Slutligen måste Riksrevisionen växlas upp så att revideringen av myndigheterna blir påtagligt mer omfattande och frekvent. Vi måste helt enkelt använda våra resurser på ett bättre sätt och se till att välfärden används till det den är avsedd för. Vi kan inte fortsätta dela ut bidrag till hundratusentals personer - personer som har möjlighet att bidra - utan att kräva en motprestation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Redovisning av skatteutgifter 2018

På den andra sidan har vi ett förslag till stomme till ett nytt skattesystem som syftar till att göra det mer intressant att arbeta och att starta och driva företag. Också det går ut på att genomföra en lång rad förenklingar så att incitamenten för att syssla med skatteundandragande och skattefusk minimeras. Vi täpper till hålen genom att göra systemet mindre komplext och lättare att förstå och acceptera. Grunden i detta system är att harmonisera skattebaserna i så stor utsträckning som möjligt. Det ger oss dessutom bredare skattebaser som ökar skatteintäkterna. Många av våra åtgärder går ut på att sänka skatten på arbete och öka den indirekta skatten på sådant som kan anses mindre nödvändigt.

Herr talman! Detta leder oss fram till en platt inkomstskatt kombinerad med ett högt grundavdrag. Skattesatserna harmoniseras för olika inkomstslag. Det betyder att vi helt tar bort skillnaderna i beskattning mellan inkomst av tjänst och kapital, vilket i sin tur tar bort incitamenten till att trixa med inkomsterna för att skaffa sig skattefördelar. Det lönar sig helt enkelt inte att skattefuska i Alternativ för Sveriges skattesystem. Skattefusk ska heller inte behövas eftersom det blir mer pengar i plånboken för alla. Det skapar valfrihet och möjlighet för många fler att bygga en egen buffert för framtiden.

Mervärdesskatten genomgår också en förändring genom att en mängd undantag från grundregeln med 25 procents moms tas bort. Vissa delar med sänkt moms blir kvar för baslivsmedel och vissa hygienartiklar för att underlätta för barnfamiljer och personer med sämre ekonomiska förutsättningar.

För företagare och entreprenörer införs ett särskilt inkomstslag kallat företagarlön. Detta inkomstslag ska kunna väljas av ägare till företag med minst en och högst några tiotal anställda, om ägaren själv arbetar i sitt företag på heltid. Syftet med detta är att uppmuntra entreprenörer att bygga sina bolag starka och utöka sin personalstyrka.

Företagarlön beskattas några procentenheter lägre än annan inkomst därför att småföretagare ofta tar ut en lägre lön ur sitt eget bolag än om man skulle vara anställd med samma arbetsuppgifter. I och med införandet av företagarlön avskaffas 3:12-reglerna helt.

Det måste också bli billigare att anställa, och vi ser därför över arbetsgivaravgifterna, särskilt den allmänna löneavgiften.

Vi vill fasa ut ränteavdragen och i stället öka incitamenten för ett ökat privat sparande, inte minst privat pensionssparande.

En sund amorteringskultur måste också utvecklas. I dag har vi en extrem och osund hantering av avbetalning av låneskulder, inte minst bolån, trots amorteringskravet. Den situationen har skapats av en lättsinnighet i banksystemet och en kravlös politisk ledning. Låneinstituten måste ges ett större ansvar för de säkerheter de använt som grund för sin utlåning.

Fru talman! Alternativ för Sverige vill ha ett skattesystem som har stor trovärdighet hos medborgare och företag och som är transparent och lättförståeligt och motverkar skattefusk. Det krävs ett rejält tag i regelverket kring våra skatter för att åstadkomma ett skattesystem som klarar allt detta. Tyvärr har varken de rödgröna eller Alliansen lyckats med att ta de större innovativa grepp som behövs för att rensa upp i regelfloran på ett tillräckligt genomgripande sätt. Med Alternativ för Sverige i förarsätet kommer detta att ske.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Redovisning av skatteutgifter 2018

Fru talman! Jag kommer att tala om detta ärende. Vi får inte glömma att en viktig del av den ekonomiska politiken och den svenska modellen är skattepolitiken. Skattepolitiken är främst till för att finansiera den gemensamma välfärden och olika samhällsfunktioner.

I denna kammare debatteras det mycket om utgifter och skatteinkomster, men det finns också skatteutgifter. Många åhörare undrar nog vad en skatteutgift är. Det är en avvikelse från normen i ett skattesystem, det vill säga en avvikelse från ursprungsskattesatsen. Ett exempel, fru talman, är momsen, som är 25 procent i vårt land, men vi har avvikelser för livsmedel, där den är 12 procent. På andra områden kan momsen ligga på 6 procent. Denna avvikelse är en skatteutgift.

I dag behandlar vi skrivelsen från regeringen som analyserar dessa skatteutgifter. De ska analyseras på samma sätt som andra utgifter. I årets skrivelse analyseras två enskilda skatteutgifter: en generell nedsättning av egenavgiften och en skattereduktion för ROT-arbeten. Även effekterna av reformen Bränslebytet gås igenom.

Redovisningen av skatteutgifterna inleddes i samband med att budgetprocessen infördes i mitten av 1990-talet. Skattesystemet är just nu mycket komplicerat, med olika särregler, undantag, avdrag och skatteavdrag. Genom skattereformen 1990-91 uppnåddes en förenkling, men sedan dess har skattesystemet blivit mer och mer komplicerat. Inte minst borgerliga företrädare har varit duktiga på att införa skatteavdrag och särregler.

Regeringen avser att i större utsträckning förtydliga och förklara väsentliga förändringar i skatteutgiftsprognoserna i förhållande till tidigare prognoser. Regeringen prövar löpande både nya och existerande skatteutgifter mot de skattepolitiska riktlinjerna och ramen för budgeten.

Ibland riktas det från borgerliga partier kritik mot hur redovisningen beräknas. Detta är naturligtvis ett sätt att flytta fokus i debatten. Historien är att det var ett stort underskott i statens budget när vi övertog regeringsmakten. Med hjälp av besparingar och skattehöjningar har vi nu nått ett stort överskott i statens finanser. Den tidigare regeringens bärande idé var att oberoende av vad man har för samhällsproblem går de att lösa endast genom att sänka skatten.

Vi har tagit bort ineffektiva skatteundantag som till exempel arbetsgivaravgiften för unga. Tvärtemot vad de borgerliga partierna sa, att ungdomsarbetslösheten skulle öka, har den drastiskt sjunkit. Visst har vi också höjt en del skatter, men vi var tvungna att göra det för att få ordning och reda i statsbudgeten. Nu har vi återigen överskott i statens finanser.

Dagens regering har bytt inriktning. Vi har gått från skattesänkningar till att fler ska vara i arbete. Det är mer än 250 000 personer fler som jobbar nu än när den tidigare regeringen styrde. Vi har gått ifrån passivitet i klimat- och miljöfrågor, och vi har slutat att jäklas med pensionärerna. Vi har snart avvecklat hela straffskatten för pensionärerna.

Fru talman! Skattekvoten, det vill säga skatternas andel av bruttonationalprodukten, är i dag 43,2 procent. På 1990-talet var den 52 procent, och det sista året under den första mandatperiod då Reinfeldt styrde var skattekvoten 45,5 procent. Nu är den alltså 43,2 procent. Så ser skattedebatten inte riktigt ut när man läser tidningarna. Vårt parti har inte för avsikt att drastiskt ändra skatternas andel av bnp.

Redovisning av skatteutgifter 2018

Däremot behövs det avslutningsvis, fru talman, ett nytt skattesystem. Det finns som sagt ett avdragssystem i skattesystemet, så det är klart att det behövs en översyn. Men grunden för detta måste naturligtvis vara att vi måste kunna klara finansieringen av skola, sjukvård och äldreomsorg, och vi ska kunna finansiera tryggheten via polis och försvar.

Skattedebatten skulle också må bra av att det vägdes in att regelförenklingar ändå måste balanseras mot kontrollbehov för att motverka illojal konkurrens, ekobrott, skattebrott och terroristfinansiering.

Vi socialdemokrater har faktiskt också sänkt skatten. Vi skulle ha sänkt pensionärsskatten 2015, men den skattesänkningen blåste Sverigedemokraterna landets pensionärer på. Vi kom igen och tog ett första steg 2016, och vi har snart tagit bort skatteskillnaden mellan ålderspensionärer och löntagare.

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

(forts. § 9)

Redovisning av skatteutgifter 2018

Herr talman! Vi debatterar i dag Redovisning av skatteutgifter 2018, skatteutskottets betänkande SkU24. Detta är ett viktigt område att granska. Det är en väldigt stor del - omkring 210 miljarder, lite beroende på hur man räknar.

Skatteutgifter kan vara bra som styrmedel, men i och med att de innebär en avvikelse från normen kan det ibland leda till att det blir mer krångligt eller inte lika tydligt. Det kan ibland också uppstå gränsdragningsproblem.

I skrivelsen har regeringen gjort en särskild analys av ROT-avdraget. Det har nu funnits i ett tiotal år, och situationen ser nu mycket annorlunda ut än den gjorde när det infördes. Analysen visar att den sänkning från 50 till 30 procent som gjordes var samhällsekonomiskt motiverad. Vi har fått mycket högre sysselsättning och gått in i en högkonjunktur där byggandet har varit väldigt stort. Vi har nu en situation där det faktiskt råder brist på arbetskraft i byggsektorn.

Skatteutgiften för ROT-avdraget är nu omkring 10 miljarder. Den skulle ha varit omkring 16 miljarder om sänkningen inte hade gjorts.

Jag tycker också att det är en väsentlig fråga vilken påverkan detta får, alltså hur många färre bostäder som har byggts som en följd av att vi har haft ROT-avdraget i en situation där det har varit arbetskraftsbrist. Detta är givetvis ingen enkel fråga att besvara, men det är en legitim och relevant frågeställning som vi kan behöva fundera över.

Jag tror att ROT-avdraget är väldigt bra i en lågkonjunktur, där man kan behöva gasa på för att få igång sysselsättning och sådant. Men det är inte självklart att det ska vara på samma sätt för all framtid.

Ränteavdragen är inte något som ingår i rapporten, men jag tycker att det är väl värt att nämna, inte minst i diskussionen om hur bostadssituationen ser ut. Det är en kostnad som är hög, och i takt med att skuldsättningen ökar kommer den att bli större om inte något görs. Jag har tagit upp denna fråga många gånger tidigare i kammaren. Sex av åtta partier förespråkar att man ska göra något åt ränteavdragen, och jag hoppas att också de två största partierna framöver kan inse att vi måste göra något. Vi måste göra det av stabilitetsskäl och för att få en större rörlighet på bostadsmarknaden än i dag, så att vi kan utnyttja det bostadsbestånd som finns på ett bättre sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Redovisning av skatteutgifter 2018

Herr talman! För några veckor sedan kom Naturskyddsföreningen med en rapport om fossila subventioner. Där uppmanade man de politiska partierna att prioritera detta för den kommande mandatperioden. Det man vill är naturligtvis att de fossila subventionerna ska minskas eller fasas ut.

Från Miljöpartiets sida har vi sagt att vi gärna vill det. Vi tror inte att det går att göra allt på en mandatperiod, men vi vill gå i den riktningen. På det seminarium där Naturskyddsföreningen presenterade rapporten ville flera partier göra det, men i går kunde vi se att Moderaterna ville gå i motsatt riktning. Partiledaren Kristersson sa att det inte fanns något färdigt alliansförslag ännu, men hans bild var att det skulle komma att bli ett sådant. Jag skulle gärna vilja ha en kommentar från de närvarande borgerliga partierna, Centerpartiet och Liberalerna, och höra om de är beredda att gå i den riktningen. Jag tycker att det vore olyckligt.

Reseavdraget är ett annat exempel på en subvention som inte är bra i sin nuvarande form. Den nuvarande utformningen är en subvention av pendling med bil. Den utredning som ser över detta, liksom de direktiv som ligger till grund för utredningen, vill att det ska bli ett transportneutralt avdrag som inte ensidigt gynnar bilism på det sätt det gör i dag. Detta är en fråga som det har rått bred enighet om, och när utredningen är klar hoppas jag att de partier som har stött detta i Miljömålsberedningen och Landsbygdskommittén orkar stå upp för att vi ska göra en förändring av detta. Det tror jag skulle vara väldigt bra.

Slutligen, herr talman, konstaterar jag att det inte heller i denna debatt ser ut att vara någon liberal med. Jag tycker att det är lite synd. Jag har länge velat ställa frågan varför Liberalerna vill göra skattesänkningar med 24 miljarder kronor riktade till människor som har en månadslön på över 38 000 kronor i månaden. På vilket sätt blir samhället bättre av att man sänker skatten i den storleksordningen? Det motsvarar vad Polismyndigheten kostar i hela landet. Men jag får ta med den frågan till en kommande debatt där Liberalerna deltar.

Herr talman! Den skrivelse som vi i dag diskuterar är till en del en teknisk genomgång av de skatter vi ska betala under ett kommande år. Men skrivelsen är betydligt viktigare än så.

Genom skrivelsen har regeringen möjlighet att presentera en analys av de skatteförändringar som föreslås i syfte att öka såväl legitimiteten och transparensen som förståelsen för de skatter som tas ut. Det är en möjlighet för regeringen att bidra till en informerad diskussion och debatt bland allmänheten, journalister och olika beslutsfattare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Redovisning av skatteutgifter 2018

Behovet av transparens och öppenhet i offentliga finanser kan inte nog understrykas. Välunderbyggd, relevant och lättillgänglig information är centralt inom alla politikområden, särskilt inom skatteområdet. Betydelsen av en bra redovisning till riksdagen av skatteutgifter har även uppmärksammats i flera granskningar av Riksrevisionen och Finanspolitiska rådet, som även har kommenterat principerna för redovisning av skatteutgifter.

Redovisning av skatteutgifter 2018, som vi alltså diskuterar i dag, är en skrivelse som manar till eftertanke. Det svenska skattesystemet har sedan den stora reformen på 90-talet resulterat i en avsevärd och växande mängd undantag. Därtill har regelverk från EU inneburit ytterligare förändringar av det svenska skattesystemet. Skattesystemet behöver förenklas, och därför har vi i Centerpartiet föreslagit en bred skattereform. Tiden är verkligen mogen.

Sverige behöver en skattereform för fler i jobb, ökad konkurrenskraft och tryggad välfärd. Skattesystemet måste vara bättre utformat för att möta de problem som Sverige står inför. Den kraftiga beskattningen av arbete i Sverige - den är i världstoppen - förvärrar tudelningen på arbetsmarknaden och bromsar välstånd och tillväxt. Det finns därför ett behov av att återigen göra en grundlig skattereform med ett mer transparent, enklare och enhetligare system.

Det viktigaste en skattereform har att uppnå är att minska skatten på arbete, öka konkurrenskraften och trygga välfärdens framtida finansiering. Lägre skatter på arbete är grundläggande för att fler människor ska kunna jobba. Om fler personer har ett arbete att gå till ökar också skatteintäkterna och välfärden.

Dagens skattesystem gynnar en snabbt ökande bostadsbelåning med en överhettad bostadsmarknad i många städer, som vi hörde i riksdagens frågestund alldeles nyss. Risken finns att en nedgång drabbar Sveriges ekonomi hårt. Därför är det angeläget med en bred överenskommelse där bostadsbeskattningen ses över för att gynna långsiktig stabilitet.

Herr talman! Det finns ett tillkännagivande som regeringen anser är tillgodosett i och med skrivelsen. Tillkännagivandet säger att regeringen i sina kommande skrivelser fullt ut bör analysera enskilda skatteutgifters samhällsekonomiska effektivitet och sysselsättningseffekt.

Det uttalade syftet från riksdagen med redovisning av skatteutgifter är att skatteutgifterna ska kunna prövas på samma sätt som utgifter för anslag. Det ska alltså vara möjligt att kvantifiera kostnaderna för de undantag i skattesystemet som råder.

Det är till fördel för hela regeringens arbete, för hela arbetet med statsbudgeten, att löpande utveckla arbetet med skatteutgifters samhällsekonomiska effektivitet och sysselsättningseffekter.

Därför är jag bekymrad över regeringens inställning i frågan. Regeringen konstaterar att även om det vore önskvärt att göra en kvantitativ bedömning av en skatteutgifts bidrag till förbättrad samhällsekonomisk effektivitet är detta oftast inte praktiskt möjligt medan en kvalitativ bedömning ofta går att göra. Nästa rimliga steg borde då vara att se till att initiera ett arbete med att se över hur vi kan få data och metoder för bättre analyser av kvantitativa slag.

Herr talman! Lika självklart som att sänkta skatter måste analyseras är det att även höjda skatter måste analyseras. Bland annat Konjunkturinstitutet har tydligt pekat på att höjda marginalskatter för vissa grupper kan minska arbetsutbudet, vilket i förlängningen kan leda till att åtgärdernas offentligfinansiella effekter överskattas. Arbetsförmedlingen har påtalat det olyckliga i att regeringen i sina inkomstskattepromemorior saknar diskussioner och överväganden över den påverkan på arbetsmarknadens utveckling som de föreslagna skatteförändringarna förstås kommer att kunna leda till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Redovisning av skatteutgifter 2018

Företrädare för Centerpartiet och andra har fört fram detta tidigare. Men när vi har en regering som ägnar huvuddelen av sin mandatperiod åt att höja skatter inom de flesta områden tål det att upprepas, vilket jag alltså nu har gjort.

Rasmus Ling riktade en fråga till liberaler. Jag anser mig själv vara socialliberal, så jag är åt det hållet. Centerpartiet är ett grönt liberalt parti. Jag tror att Rasmus Ling sa att man inte ska sänka skatter för dem som tjänar över 38 000 kronor. Sverige har kanske världens högsta marginalskatt. Den är 60 procent. Av det man tjänar i den inkomstklassen och om man tjänar mer får man behålla 40 procent.

Det är i stort sett högst i världen. Det bör återställas till kanske 50 procent enligt den överenskommelse vi hade med skattereformen på 1990-talet. Visst bör skatterna på sikt sänkas även på marginalen för dem som tjänar över 38 000 kronor.

Herr talman! Staffan Danielsson menar att han är liberal och grön. Jag tolkar det som att Centerpartiet är mer åt det liberala hållet än det gröna.

Centerpartiet har försökt att framstå som den gröna rösten hos Alliansen. Men det man nu går till val på är att motverka de reformer på miljöområdet som vi har genomfört. Man vill göra drastiska nedskärningar på den miljöbudget som vi har höjt. Vi har till och med fördubblat den. Staffan Danielsson vill slakta den med mångmiljardbelopp.

Centerpartiet går till val på att avskaffa flygskatten som införts. Man vill alltså göra det billigare att flyga i en situation där vi har den hetaste majmånaden sedan åtminstone 40-talet och ser klimatförändringarna över världen. På område efter område kan man se att de miljöreformer som vi har lagt fram vill Centerpartiet motverka.

Jag har en väldigt enkel fråga som gäller ärendet som vi diskuterar. Det gäller de fossila subventioner som finns. Är Centerpartiet berett att minska de fossila subventionerna under nästa mandatperiod, och om ja, i så fall vilka?

Herr talman! Det var en hel del frågor. Både vi och Miljöpartiet ser gröna som ett positivt värdeladdat ord. Sedan kan vi ha olika uppfattningar om socialliberal och liberal. Jag är väldigt positiv till det. Miljöpartiet har tidigare varit det men kanske inte längre är det lika mycket utan i stället är mer åt det röda hållet. Så kan man utvecklas.

Centern och Alliansen genomförde stora miljöreformer under åtta alliansår. Den förnybara energin växte väldigt starkt. Nu står tyvärr vindkraft, biogas och etanol och stampar och till och med minskar under en regering där Miljöpartiet ingår. Helheten är verkligen blandad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Redovisning av skatteutgifter 2018

Flygskatten går det att säga mycket om. Det är viktigt för Sverige och världen att vi kan flyga, handla och möta varandra. Att lägga ned flyglinjer så att de börjar uppstå i Danmark och Norge är inte vidare smart för Sverige. Man får alltid överväga detta.

Vi är överens om att minska de fossila bränslena och att till exempel övergå alltmer till förnybara drivmedel. Men innan dessa finns över hela landet måste vi avväga till exempel bensinskatten så att den ligger på en rimlig nivå. Där ligger Miljöpartiet ofta väl mycket i fronten.

Herr talman! Miljöpartiet har inte gått åt något rött håll. Vi är inte heller liberaler, utan vi är ett grönt parti och är väldigt trygga i det. Det vore roligt om Centerpartiet skulle gå mer åt det hållet. Men det är inte den utveckling vi har sett åtminstone det senaste decenniet.

Vad gäller flygskatten och hur den är jämte den i andra länder har Norge, som du tar upp, en flygskatt. I det fall Norwegian väljer att förlägga nya linjer till Oslo förefaller inte den flygskatt som finns vara något problem.

Jag ställde bara en fråga. Den skulle jag vilja ha svar på. På det seminarium jag var på som Naturskyddsföreningen anordnade var Danielssons partikollega Rickard Nordin på plats och talade om detta. Jag skulle vilja höra ifall jag får samma svar. Är Centerpartiet berett att minska de fossila subventionerna den kommande mandatperioden och i så fall vilka?

Herr talman! Jag kan svara kort på den konkreta frågan. Centerpartiets inriktning, som Rickard Nordin väldigt bra lyfte fram, är att minska och fasa ut de fossila drivmedlen och den fossila energin. Det innebär självfallet att de fossila subventionerna kommer att bortfalla vartefter. Men det måste ske i en takt som är realistisk och verklighetsanpassad.

Det jag tror att Rasmus Ling och jag är väldigt väl överens om, även om vi kan diskutera hur väl vi lyckades under våra respektive regeringsperioder, är att verkligen ställa om Sveriges och världens energisystem till resurser som är baserade på förnybar grund.

Herr talman! I dag ska vi diskutera redovisning av skatteutgifter. Jag hade tänkt börja med att ta upp syftet med detta, men många föregående talare har lyft just syftet med redovisningen och hur viktig den är. Jag tänkte därför lägga min tid på att diskutera vilken typ av skattepolitik som Vänsterpartiet vill se. Det har en direkt koppling till det vi diskuterar här i dag.

Vänsterpartiet vill ha en bra, jämlik och rättvis skattepolitik för att kunna finansiera den gemensamma välfärden - en skattepolitik där man får utifrån behov och bidrar utifrån förmåga. Det är tyvärr inte den politik som har bedrivits under alliansregeringen, och det är inte den politik som bedrivs i dag i den utsträckning som Vänsterpartiet vill se och som det svenska folket förtjänar.

Det finns alltför stora socioekonomiska klyftor mellan människor i dagens Sverige. Medan väldigt många tvingas att vrida och vända på varenda krona dag efter dag, månad efter månad och år efter år kan andra köpa sin tredje lyxbåt, resa i sina privata jetplan, köpa lyxvåningar i New York eller Paris och spara sina miljarder i en bank i ett skatteparadis för att slippa betala sin del av skatten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Redovisning av skatteutgifter 2018

Herr talman! Dessa människor är också oftast de som obekymrat klagar på fattiga, utsatta och invandrare och gör dem till syndabockar för den så kallade samhällskollapsen. Det är riskkapitalisteliten som genom sina lobbyister och pr-företag på några årtionden har lyckats förskjuta makten från folket till den växande finanssektorn.

Beslut som tidigare kunde fattas av regeringar och parlament är nu inskrivna i handelsavtal, och betalda lobbyister och pr-företag har ofta mer makt över dagordningen än partier och folkvalda politiker har. Det är en utveckling som vi ser i dag i den ekonomiska politik som bedrivs i denna kammare bland många andra i världen. Det innebär att politiken i nästan alla länder har tvingats följa samma mönster. Vi ser privatiseringar, fler osäkra jobb, inhuman asylpolitik, rasism och nazism som normaliseras, rovdrift på miljön, sänkta skatter för de rika och större risker för oss andra.

Det är en politik som angriper de mest utsatta och ser på när människor oroar sig för om de ska ha råd med hyran, nya gummistövlar till barnen eller elräkningen. Det är en politik som angriper dem som ligger ned och vars dröm om en semestervecka på annan ort kan vara ouppnåelig.

Samtidigt ges villaägare och dem som äger en bostadsrätt möjlighet att använda kostsamma subventioner för att renovera sina bostäder både inom och utanför landets gränser. Detta bidrag, som kallas avdrag, herr talman, gäller oftast inte dem av oss som bor i hyreslägenheter. Det är en ojämlik och orättvis ekonomisk politik, där de som bor i hyresrätt i praktiken via skatten betalar för villaägares möjlighet att kakla om badrummet här hemma eller i sommarhuset i Frankrike. Det är inte rätt. Det är inte rättvist. Det är inte så vi ska använda skattebetalarnas pengar.

Herr talman! Vänsterpartiet vill minska finanssektorns inflytande över våra samhällen. De enorma värden som skapas av vårt arbete ska investeras i samhällsnyttiga saker som innovationer, omställning till ett ekologiskt hållbart samhälle och förkortad arbetstid. I stället för att bara syfta till så hög avkastning som möjligt ska statligt ägda bolag användas aktivt i omställningsarbetet för att öka jämlikheten och jämställdheten och stärka demokratin.

Därför driver vi en politik som gynnar folket och inte stora banker eller riskkapitalister. Vi vill öka människors inflytande över den egna livssituationen och skapa större möjligheter för folkligt inflytande över samhällsutvecklingen. Vi vet att demokratiska samhällen är bättre samhällen. När folkstyret urholkas innebär det inte bara sämre beslut, utan det skadar också tilltron till demokratin.

Herr talman! Det behövs en större och jämlikare omfördelningspolitik i det här landet, och Vänsterpartiet är i dag den enda garanten för det. Vi måste öka beskattningen av kapital om vi ska kunna minska de ekonomiska klyftorna. Det måste vi göra, för vi vet alla att samhörigheten och tilliten urholkas i samhällen där klyftorna växer.

Skattesystemets utformning är, tillsammans med socialförsäkringarna och välfärdstjänsterna, central för ett lands fördelningspolitiska ambitioner. En studie från Euromod har analyserat skattesystemens omfördelningseffekter inom EU. Rapporten har 1999 och 2008 som jämförelseår och omfattar ländernas direkta skatter. Analysen visar att Sverige under denna period har gått från att vara ett av de länder vars skattesystem omfördelar mest till att ha det minst omfördelande skattesystemet inom EU.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Redovisning av skatteutgifter 2018

Detta är anmärkningsvärt. Det är en utveckling som vi inte vill se i Sverige men som sker. Vad är det då som har orsakat denna utveckling? Låt oss gå igenom några av de större förändringarna på skatteområdet.

År 2005 avskaffades såväl arvs- som gåvoskatten, 2007 avskaffades förmögenhetsskatten och 2008 avskaffades fastighetsskatten. Dessa förändringar torde vara en starkt bidragande orsak till att det svenska skattesystemets utjämnande effekter har minskat så markant. Sverige är i dag ett av mycket få länder som varken har skatt på arv, gåvor eller förmögenheter eller en fastighetsskatt som är kopplad till taxeringsvärdet.

Herr talman! Till dessa förändringar ska bland annat läggas att bolagsskattesatsen har sänkts i flera steg och att skatten på förvärvsinkomster har sänkts med över 100 miljarder kronor genom de olika jobbskatteavdragen.

När vi budgetförhandlar med regeringen är den ekonomiska jämlikheten central. Men det handlar också om en utbyggd och förstärkt välfärd, att kvinnors livsvillkor ska stå i centrum och att det ska göras investeringar för fler människor i arbete.

Vi vill även försvara den svenska modellen. Det är en modell som bygger på att parterna sätter lönerna på arbetsmarknaden och sluter avtal. Det är en modell med en skattefinansierad generell välfärd som kräver ett relativt högt skatteuttag. Den innehåller inkomstbaserade försäkringar, till exempel a-kassan och sjukförsäkringen. Vi menar att denna modell inte enbart är värd att försvara utan att vi också ska arbeta för att den ska utvecklas och förbättras.

I ett modernt samhällsbygge måste kampen mot ojämlikhet vara central. Skatteflykt och skatteundandragande är en stor orsak till ojämlikheten i samhället, och det undergräver den svenska modellen och samhällsmoralen. En liten grupp i samhället anser sig stå utanför samhällsgemenskapen och ansvaret för den gemensamma välfärden. De för därför sina pengar till skatteparadis i syfte att slippa bidra till cancersjukvård, barnens skola eller äldres omsorg. Detta känner vi alla mycket väl till, eftersom det har funnits riksdagsledamöter, bland annat i skatteutskottet, som har smitit från skatten och som finns med i Panamadokumenten.

Men detta pratar vi aldrig om, utan vi ägnar all vår kraft och tid på att hetsa upp folket om behovet av att ta från fattiga människors försörjningsstöd och de sjukas sjukersättning, och vi ställer dessa grupper mot flyktingar som flyr för sina liv. Om vi verkligen är oroliga för samhällskollaps och för den svenska modellen borde vi kanske börja tala om den verkliga orsaken till samhällskollapsen, nämligen skattesmitarna.

Slutligen, herr talman: För oss handlar ekonomisk politik om att inge hopp och framtidstro, om att se till att den ekonomiska politiken används för att utjämna inkomstskillnader, om att ge alla barn en bra start i livet, om att se till att välfärden byggs ut och förstärks, om att ge människor förutsättningar att ta ett arbete och om att investera för att skapa nya jobb.

Vi vill bygga ett hållbart land där klimat och miljö står i centrum. Vi har ju mängder av arbetsuppgifter som behöver utföras, så låt oss se till att få dem gjorda! En viktig del i detta är självklart att skapa en jämlikare omfördelningspolitik. Vi vet att jämlikare samhällen är bättre samhällen för alla - inte bara för de få rika.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Redovisning av skatteutgifter 2018

Herr talman! Öppenhet, transparens och effektivitet är grunden för ett trovärdigt och legitimt skatteuttag. Varje dag bidrar miljontals människor i hårt arbete med skatter till det gemensamma. Människors vilja att bidra, att göra rätt för sig och att vara del av det gemensamma kräver att skattemedel används och brukas effektivt. Det kan aldrig undergrävas eller frångås.

Öppenhet och transparens är en del av att klara effektiviteten. I detta ingår inte minst vad hushållens största utgift går till, hur den används och inte minst hur den också följs upp.

Herr talman! Detta är den numera obligatoriska redovisningen av skatteutgifterna till riksdagen, och därför är den också viktig. Det är viktigt för legitimiteten och för effektiviteten att noggrann analys och uppföljning görs vad gäller skatteuttaget också i ett bredare perspektiv för att hålla ordning och reda i statens finanser, och det är viktigt för att stärka svensk ekonomi.

Herr talman! Den här regeringen tycks dock slå sig till ro och vara nöjd med att riksdagen har krävt det här ett antal gånger. Vi menar dock att inför framtida viktiga beslut är det viktigt att tydliga underlag som noga belyser konsekvenser och konsekvensanalyser bör komma före för att på det sättet noggrant och bättre kunna följas upp. På det området behöver den här regeringen bättra sig.

Herr talman! Sedan den rödgröna regeringen tillträdde har skattetrycket bara ökat. Skatterna på jobb och tillväxt har ökats med över 60 miljarder de senaste tre och ett halvt åren. Skatterna har höjts för små och medelstora företag och försämrats på RUT och ROT, och fler får betala den statliga inkomstskatten: poliser, tullare, lärare och sjuksköterskor. Det är viktigt att förändra det här och se till att vi inte fortsätter att höja skatteuttaget. Kommer den här regeringen att vara nöjd med de här skattehöjningarna? Troligen inte. Därför krävs det ett maktskifte. Allianspartierna är beredda att axla det ansvaret men också, för att nämna ett exempel, se till att inte fler lärare, sjuksköterskor, poliser och tullare får betala statlig inkomstskatt.

Herr talman! Skrivelsen är en viktig förutsättning för att fortsatt granska det som regering och riksdag ställer upp som mål och som medel. Skrivelsen skulle därför kunna vara en ännu viktigare del av det arbete som kommer framöver. Efterfrågan på just prognoser, konsekvensanalyser och ökad transparens kommer inte bara från riksdagen, utan den kommer också från många andra håll. Därför är den här diskussionen viktig, inte bara här i huset utan självklart i vårt samhälle som sådant.

Öppenhet och transparens är fundamentala delar av vår demokrati. Att var och en har tillgång till relevant information är en förutsättning för den demokratiska granskningen. I och med att den rödgröna regeringen har minskat transparensen måste vi vända den utvecklingen. Det gör vi bäst, herr talman, genom att under de kommande 100 dagarna ha en god diskussion om att det är dags att byta regering - för ökad transparens och effektivitet men självklart också för att följa upp skatteuttaget och dess nytta och effekter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Redovisning av skatteutgifter 2018

Herr talman! För oss är kvalitet i välfärden det allra viktigaste. För oss är nyttan och effektiviteten i välfärden det allra viktigaste - därav vikten av att återkomma till riksdagen med bättre underlag. Det kan en alliansledd regering göra efter höstens val.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 11.)