Redovisning av skatteutgifter 2015

Fru talman! I det här ärendet behandlar kammaren regeringens skrivelse 2014/15:98 Redovisning av skatteutgifter 2015 och även en motion som vi från Alliansen har väckt med anledning av skrivelsen.

Redovisning av skatteutgifter 2015

Regeringen har sedan 1996 redovisat skatteutgifter, och genom tillkomsten av budgetlagen är redovisningen numera obligatorisk. Sedan 2008 har skatteutgifterna redovisats i en särskild skrivelse som hänvisas för beredning i skatteutskottet.

I sina uttalanden vid behandlingen av skrivelsen har skatteutskottet lyft fram att den - förutom att den bör kunna utvecklas till att bli ett mer aktivt verktyg i budgetarbetet - är av värde för att följa förändringar från den stora skatteomläggningen 1990-1991. Dessa principer är fortfarande utgångspunkter som ska beaktas vid ändringar i skattesystemet.

Genom skatteutgiftsredovisningen synliggörs de indirekta stöd som olika skatteförmånliga regler innebär. Redovisningen kan i många fall utmynna i användbara så kallade prislappar på skatteförmånlig behandling som kan bidra till bedömningen av skatteutgiftsbehovet inom de olika utgiftsområdena när budgeten läggs fast under hösten. Redovisningen är också den enda löpande uppdateringen av regelavvikelser från skattereformen.

En skatteutgift uppstår om skatteuttaget för en viss grupp eller en viss kategori av skattebetalare är lägre än vad som är förenligt med normen. Motsatsen till skatteutgift är skattesanktion. Skatteuttaget är då högre än den angivna normen.

Många av skatteutgifterna är medel inom specifika politikområden som har till syfte att stärka dessa områden. Ur ett budgetperspektiv kan de därför ofta jämställas med stöd på budgetens utgiftssida.

Riksdagen har genom den årliga skatteutgiftsredovisningen tillgång till en relativt utförlig sammanställning av förekommande skatteutgifter och skattesanktioner. Principen om enhetlig beskattning är en av grundpelarna i den skattereform som genomfördes 1990-1991. Skatteutskottet har vid flera tillfällen framhållit vikten av att redovisningen får behålla sitt informationsvärde när det gäller avvikelser från skattereformen.

Betydelsen av en bra redovisning av skatteutgifter till riksdagen har även uppmärksammats i flera granskningar av Riksrevisionen och Finanspolitiska rådet, som även kommenterar principerna för redovisning av skatteutgifter.

Riksdagen har ansvaret för att fastställa riktlinjer för skattepolitiken. Det underlättas av bra analyser av enskilda skatteutgifters samhällsekonomiska effekt.

Fru talman! Transparens, öppenhet och förutsägbarhet ska vara ledord inom politiken. Det är av stor betydelse att allmänheten, det vill säga hushåll och företag, får relevant information på ett tillgängligt sätt. Alliansregeringen redovisade den förda politikens effekter på en rad områden, bland annat jämställdhet, fördelning och sysselsättning. Det måste anses rimligt att varje regering bör redovisa effekterna av den förda politiken, det vill säga den samhällsekonomiska effektiviteten.

Samhällsekonomisk effektivitet innebär att samhällets resurser används på ett effektivt sätt för att skapa så hög välfärd i samhället som möjligt. Tidigare års redovisningar av skatteutgifter har innehållit analyser av nedsättning av socialavgifter för unga, nedsättning av koldioxidskatten, nedsättning av energiskatten på drivmedel samt nedsatt mervärdesskatt på restaurang- och cateringtjänster.

I årets skatteutgiftsskrivelse väljer regeringen att avstå från att analysera någon enskild skatteutgifts samhällsekonomiska effektivitet. Det ser Alliansen som beklagligt. Därför har Alliansen lagt fram en kommittémotion där vi föreslår att riksdagen ska besluta om att regeringen i kommande skrivelser med redovisning av skatteutgifter bör återgå till att analysera enskilda skatteutgifters samhällsekonomiska effekt för att öka öppenheten i och kunskapen om effekterna av den förda politiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Redovisning av skatteutgifter 2015

Fru talman! Jag vill yrka bifall till Alliansens reservation.

Låt mig också, eftersom det här är den sista skattedebatten under det här riksmötet, rikta ett tack till vice ordföranden i utskottet, Leif Jakobsson, och övriga ledamöter i utskottet. Jag tycker att vi har ett bra samarbete i skatteutskottet.

Jag vill också tacka kanslichef Ann-Marie Wallin och övrig personal på skatteutskottets kansli för ett professionellt arbete och starkt engagemang.

Med det önskar jag en trevlig sommar!

Fru talman! Jag vill börja med att instämma i Per Åslings bifall till Alliansens reservation, där vi tydligt understryker behovet av transparens och öppenhet i offentliga finanser.

Det kan synas vara en liten fråga huruvida man detta år väljer att redovisa samhällsekonomisk effektivitet när man redovisar skatteutgifter. Sett i ett större sammanhang är frågan dock av stor vikt. Det är Alliansens tydliga uppfattning att offentliga finanser ska skötas på ett transparent, öppet och för medborgare, journalister, granskande myndigheter, andra akademiker och berörda parter lättgranskat vis.

I Sverige, som är en av världens mest utvecklade demokratier, bör det vara enkelt för journalister att granska regeringen. Det bör vara tillgängligt för forskare, myndigheter och professionella bedömare att granska politikens effekter. Det är väsentligt att regeringen presenterar bedömningar av den politik som man för, efter bästa tillgängliga fakta och forskning.

Att regeringen nu väljer att inte redovisa samhällsekonomisk effektivitet på något av skatteutgifternas område är en del i ett mönster som väcker stark kritik. Den starka kritiken bottnar troligtvis i den historik som Socialdemokraterna har när det gäller att glömma, gömma och döma människor i olika system. Man lade tidigare ned Eso, som hade till uppgift att granska, syna och analysera den politik som regeringar bedrev. Man försökte undvika internationell granskning av politiken. Det fifflades och trixades med statistiken för att dölja en allt högre arbetslöshet i samhället genom förtidspensioneringar och omklassificeringar.

För att journalister och allmänhet ska kunna få god insyn i politiken och dess effekter bör även regeringen presentera bedömningar. Det är utifrån dessa bedömningar som konjunkturinstitut, ekonomistyrningsverk, finanspolitiska råd, tidningar med flera kan göra prognoser och bedömningar även av sina egna analyser.

Det är självklart på det sättet att bedömningar från Ekonomistyrningsverket, Konjunkturinstitutet och Finanspolitiska rådet - men även internationella bedömare såsom IMF, EU-kommissionen, OECD och så vidare - får större betydelse ifall de kan sättas i relation till vad regeringen själv tror och tycker om sin politik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Redovisning av skatteutgifter 2015

Fru talman! Man ska kunna utvärdera den politik som förs. Om regeringen väljer att gömma sina bedömningar - vilket den nu gör - för journalister och medborgare, hur ska man då i nästa led kunna säga ifall regeringen har lyckats med sin politik och sina ambitioner eller inte?

Politiken ska inte bara utvärderas efter hur höga skatterna är eller hur lagarna ser ut. Den måste också kunna utvärderas efter de faktiska effekterna på människor, jobb, sysselsättning och tillväxt. För att en sådan utvärdering ska kunna göras behöver regeringen givetvis presentera vilka effekter den bedömer att politiken leder till på förhand.

Det råder nu viss förvirring i samhällsdebatten om detta. Journalister, myndigheter och andra har helt enkelt vant sig vid att Sverige har gått mot mer öppenhet, mer evidensbaserad politik och mer forskningsinriktad politik under alliansregeringen. Den bjöd in flera internationella bedömare för att de skulle granska och ge Sverige råd om den ekonomiska politiken, utbildningspolitiken och annat, vilket i dag är till stor nytta i debatten.

Fru talman! Det kan självklart vara jobbigt för en sittande regering att redovisa effekterna av den politik man för men också motta andras synpunkter på den. Men för medborgarna, jobben, tillväxten, företagen och välfärden är det värdefullt att så sker, att den politiska debatten tar sin utgångspunkt i fakta snarare än floskler.

Jag tror att det är därför som Ekonomistyrningsverket, Finanspolitiska rådet med flera nu riktar omfattande kritik mot regeringen för att den väljer att inte redovisa effekter på sysselsättning och offentliga finanser.

Fru talman! Vi i Alliansen värnar öppenhet och transparens. Vi tycker att medborgare, journalister och intresserade expertmyndigheter på ett lättillgängligt sätt ska kunna utvärdera och granska regeringens politik.

Det överraskar mig att Miljöpartiet, som säger sig värna om transparens och öppenhet, här väljer att stödja en regeringslinje där man minskar öppenheten och transparensen. Det överraskar mig att det i denna kammare finns en majoritet för att gå tillbaka till den gömma-glömma-och-döma-politik som ledde fram till bland annat det största utanförskapet i Sveriges historia.

Som jag redan har sagt kan detta synas vara en liten fråga, men det är en fråga i ett stort sammanhang med en regering som nu vill ha mindre transparens och mindre öppenhet. Regeringen har redan fått kritik för detta från Finanspolitiska rådet, från Ekonomistyrningsverket och från andra expertmyndigheter.

Med Alliansens reservation och den motion som Alliansen har väckt finns det möjlighet att på ett viktigt område, nämligen skatteutgifter, slå vakt om den transparens som vi bör ha i Sverige, som bör prägla en modern demokrati och som ger möjlighet för fler jobb och ökad tillväxt i och med att politiken prövas utifrån dess effekter och inte utifrån olika ord eller floskler.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill yrka bifall till den gemensamma alliansreservationen i utskottets betänkande om vikten av att regeringen framöver fortsatt har ett uppdrag att presentera, analysera och öppet visa effekterna på samhället av de förslag som man lägger fram.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Redovisning av skatteutgifter 2015

Jag ska inte bli långrandig, utan jag ska bara kort säga lite grann. Vi lever i ett samhälle med en ökande tendens till välfärdspopulism och till ökade politiska krafter som vill lova saker till människor utan att man fullt kan finansiera det. Just för det är det viktigt att regeringen tydligt visar medborgarna vad effekterna blir av förslagen och att vi i demokratiska samtal i den politiska debatten kan föra en diskussion och granska de förslag som regeringen lägger fram.

Det handlar inte minst om möjligheten att utvärdera och granska den politik som regeringen för. Jag tror att vi är inne på en farlig väg om vi öppnar upp möjligheten ännu mer än vad vi redan har gjort. Med tanke på de populistiska strömningar som finns är det väldigt viktigt att vi har ett regelverk som ser till att budgetar går ihop och att vi kan ha en öppen och transparent diskussion om effekterna av olika politiska förslag.

Fru talman! Under Alliansens regeringstid togs det viktiga steg i en ny riktning genom inrättandet av Finanspolitiska rådet, som granskar regeringens budget och regeringens politik. Det finns också en rad andra instanser som har till uppgift att bidra till samhällsdebatten om de olika politiska förslagen.

Jag hoppas att det framöver kommer att bli ännu mer granskning och utvärdering av förslagen från de olika partierna i riksdagen. Då är det ett steg i helt fel riktning att man inte ens presenterar effekterna av de förslag som man lägger fram på ett öppet och tydligt sätt.

Mot den bakgrunden vill jag yrka bifall till Alliansens förslag.

(Applåder)

Fru talman! Transparens och öppenhet ska vara ledord inom politiken. Regeringen bör därför alltid efter bästa tillgängliga kunskap och förmåga redovisa effekterna av den förda politiken. Allmänheten, journalister, forskare och bedömare av olika slag har rätt att få del av den informationen på ett tillgängligt sätt.

Alliansregeringen var duktig på detta och redovisade den förda politikens effekter på en rad områden, bland annat när det gäller jämställdhet, fördelning och sysselsättning.

Men sedan den nya vänsterregeringen kom till makten förra året ser vi tyvärr att steg har tagits i fel riktning - bort från öppenhet. Till exempel har regeringen Löfven valt att inte redovisa den förda politikens effekter på sysselsättningen.

I skrivelse 2014/15:98 Redovisning av skatteutgifter 2015 - alltså stöd eller utgifter som går via skattesystemet - väljer regeringen att avstå från att analysera någon enskild skatteutgifts samhällsekonomiska effektivitet. Det innebär ett tydligt avsteg från hur det har sett ut under de senaste åren.

Precis som Per Åsling betonade här har de tidigare årens redovisning av skatteutgifter innehållit analyser av till exempel:

nedsättningen av socialavgifter för unga, 2010

nedsättningar av koldioxidskatten, 2010 och 2011

nedsättningar av energiskatten på drivmedel avsedda för vägtransporter, 2013

nedsatt mervärdesskatt på restaurang- och cateringtjänster, 2014.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Redovisning av skatteutgifter 2015

Men i årets skrivelse analyseras ingen enskild skatteutgift i förhållande till begreppet samhällsekonomisk effektivitet för att försäkra oss om att samhällets resurser används på ett effektivt sätt för att skapa så hög välfärd som möjligt i samhället.

Från Alliansens sida ser vi detta som beklagligt. Och vi hoppas att riksdagen ger regeringen till känna att den i kommande skrivelser med redovisning av skatteutgifter bör återgå till att analysera enskilda skatteutgifters samhällsekonomiska effektivitet.

Det är viktigt för att öka öppenheten och kunskapen om effekterna av den förda politiken. Jag yrkar därför bifall till allianspartiernas reservation.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Ibland kan mindre saker tydligen bli väldigt stora. Det vore ju en sak om regeringen sa att det nu är en ny doktrin som innebär att vi inte ska redovisa någonting, utan vi ska lägga locket på.

Vad vi pratar om här är att det just det här året inte finns någon tematisk genomgång. Det finns ingen som helst ambition att hålla på med verksamheter där man inte lämnar så mycket information som möjligt till både riksdagen och omvärlden. Det verkar som att man försöker skapa en konflikt som absolut inte finns.

Därtill har vi själva i utskottet en möjlighet att utvärdera olika saker, och det gör vi med den granskningsverksamhet som vi har. Kanske bör tonfallet vara lite lägre. Tolka inte in för mycket i att det här årets skrivelse inte innehåller något sådant!

Fru talman! Det var egentligen inte det jag tänkte på. Snarare tänkte jag på vad publikationen som sådan säger. Detta med skatteutgifter är ju en publikation som har en tendens att växa. Den har växt under de senaste åren, och det har vi pratat mycket om.

Det är långt ifrån bara borgerliga regeringar som har bidragit till att avvikelser från de grundläggande principer om beskattning och de enkla skatteregler som en gång infördes i skattereformen har urholkats. En anledning är faktiskt också kreativa statsråd och departement som under utgiftstaken har försökt att hitta andra sätt att hantera utgifter genom att i stället spara på inkomsterna.

Det är klart att det här ger oss en påminnelse om den levande debatten om hur många avvikelser som egentligen har gjorts. Det pratas om 700 avvikelser från skattereformen. När måste vi börja städa och se över hur vi skulle kunna återupprätta enkelheten och principerna?

Jag ser två stora problem här. Den här typen av nedsättningar och skattesubventioner som redovisas i skrivelsen är ofta uttryck för att man vill stödja någonting eller en viss utveckling. Men de leder nästan ofrånkomligen alltid till att man hamnar i gränsdragningsproblem och i grå sektorer. Det kan ställas kompensationskrav när en verksamhet eller en bransch jämför sig med en annan som har lägre skattesatser eller avdrag på olika sätt. Att få höra de här argumentationerna är en verklighet som vi oavsett politisk färg har att leva med i skatteutskottet. Jag behöver väl inte börja prata om dansband eller skidliftar för att göra det här tydligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Redovisning av skatteutgifter 2015

Det andra problemet är att den fördelningspolitiska effekten av vissa av de utgifter som redovisas hamnar utanför det normala sättet att se på hur skattesystemet ska fungera fördelningspolitiskt. ROT-avdraget är ett sådant exempel. Där pratar vi om 17 miljarder. Det synsätt som i alla fall jag har är att människor som bor i hyrda bostäder subventionerar människor som bor i ägda bostäder med 17 miljarder. Det har betydelse för inkomstfördelningen.

Men det är inte det som är målsättningen. För oss är ROT, på en rimlig nivå och under en kort tidsperiod, till för att överbrygga byggkonjunkturer. Under de här åren har det dock hamnat på en nivå där det verkligen syns i statskassan. Vi pratar om 17 miljarder. Lika mycket pengar som hela landets alla högskoleelever och gymnasieelever får i studiestöd på ett år ger vi till att reparera ägda bostäder. Den fördelningspolitiska effekten är nog minst lika stor av detta som av förändringar i inkomstskatteskalor och annat. Men här syns det inte på samma sätt som när vi debatterar hur jobbskatteavdrag och annat slår fördelningspolitiskt.

Detta handlar om omfördelning, gränsdragningsproblem, gråa sektorer och annat. Även om vi fortfarande är lite i valrörelseläge rekommenderar jag den här publikationen till andra. En del kollegor undrar lite om ens mentala hälsa när man säger att de borde läsa en publikation om skatteutgifter. Men den ger väldigt mycket näring till funderingar. Vi borde som ansvariga skattepolitiker i det här landet någon gång sätta oss ned och titta på vad som är rimligt. Ska vi ha en så här tjock katalog med undantag från det som vi en gång tyckte var en så smart och briljant idé för skattesystemet? Vi får väl se när vi kan samlas för lite lugnare resonemang om hur vi skulle kunna få publikationen lite smalare och skattesystemet enklare, till fromma för skattebetalarna och till nackdel för antalet skattekonsulter.

(Applåder)

Herr talman! Det hedrar Leif Jakobsson att han lyfter fram ett av Socialdemokraternas största svek, nämligen försämringen av ROT-avdraget. Det passar in i en debatt om skatteutgifter där dessutom Alliansen har ett separat yrkande om mer av transparens, öppenhet och möjlighet att granska den politik som förs.

Problemet för Leif Jakobsson och regeringen är att tydligheten och beskeden kom först efter valet. Före valet lovade socialdemokratin och Leif Jakobsson att ROT-avdraget inte skulle försämras. Efter valet väljer regeringen att gå fram med försämringar av ROT-avdraget. Det är just för att undvika den här typen av situationer, där politiker för fram en typ av budskap men i realiteten gör eller verkar för någonting annat, som Alliansen har väckt en särskild motion om öppenhet, transparens och möjlighet för journalister och allmänhet att granska politiken bättre men också för myndigheter och andra berörda parter att jämföra sina egna analyser med regeringens skattningar av det man gör.

Leif Jakobsson säger att det inte råder någon ny doktrin. Men det är just det som det gör. Anser du inte, Leif Jakobsson, att den kritik som Finanspolitiska rådet och Ekonomistyrningsverket framför mot att regeringen nu minskar möjligheten att granska politiken har någon relevans? Är det inte ändå beklagligt att regeringen upphör att redovisa effekter av den ekonomiska politiken och göra bedömningar enligt bästa möjliga metoder?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Redovisning av skatteutgifter 2015

Herr talman! Svaret är väldigt enkelt. Självklart ska vi ha så mycket av kunskap, utvärdering och transparens som möjligt. Men nu pratar Niklas Wykman bara utifrån en publikation i ett enda ärende. Som jag sa innan: Om regeringen hade sagt att vi fortsättningsvis inte vill ha sådant här hade man kunnat diskutera som Niklas Wykman. Men det är inte det som det är fråga om. Där kan nog Niklas Wykman vara alldeles lugn.

I debatten är det lätt att ta ut svängarna lite. Niklas Wykman drog in mig i löftesgivning på ROT-sidan. Det jag vill säga är att jag satt i ganska många paneldebatter inför valet och pressades på frågan: Kommer ROT-avdraget att finnas kvar på samma sätt 2018? Jag sa varje gång att jag inte kunde svara på det. Men Alliansens företrädare gjorde naturligtvis det. Jag har inga som helst problem med det här.

Därutöver pratar vi i sak om en utgift på 17 miljarder. Lika mycket som alla högskoleelever och gymnasieelever i hela landet får i stöd på ett helt år för att de studerar ger vi i stöd till att bygga altaner, byta kök och annat. Det är klart att en ansvarsfull regering måste göra någonting åt det.

Det som jag tog upp i mitt inlägg och som det inte har varit så mycket diskussion om är att när man gör det permanent och på en så väldigt generös nivå får det fördelningspolitiska effekter som börjar märkas på riktigt. Därför skulle jag nog vilja säga att en regering som inte gjorde något åt en sådan situation skulle vara oansvarig.

Nu flyttar man subventionerna från ägda bostäder till byggande av hyresbostäder som våra unga kan få del av.

Herr talman! Leif Jakobsson deklarerar att han inte har några problem med brutna vallöften. Av opinionsmätningar att döma är svenska folket av en annan uppfattning.

Leif Jakobsson säger att detta bara rör en fråga, redovisningen av samhällsekonomiska effekter av skatteutgifter, och att frågan därför på det hela taget inte har så stor betydelse. Leif Jakobsson synes ha missat att Ekonomistyrningsverket, Finanspolitiska rådet med flera expertmyndigheter har påtalat att regeringen nu inte är öppen och transparent och inte redovisar effekter på sysselsättning och offentliga finanser.

Det vi ser framför oss är en återgång till en gömma-glömma-döma-politik. Regeringen redovisar inte tydligt effekterna av politiken. Vi såg detta under tidigare socialdemokratiska regeringar, då utanförskapet växte fram och bet sig fast. I stället för att vidta åtgärder för fler jobb valde man då att pressa ned arbetslösheten genom att ta undan människor från arbetskraften och sysselsättningen. Det är för att vi inte återigen ska hamna i en situation där statistik och statistiskt trixande blir viktigare än politik som faktiskt förbättrar för sysselsättning och tillväxt som vi i Alliansen är måna om att bibehålla stark transparens, öppenhet och redovisning av politikens effekter.

Leif Jakobsson! Det är beklagligt att inte ett enat skatteutskott kan stå bakom Alliansens motion om att fortsätta med öppen och transparent redovisning av politikens effekter. Jag delar den bedömning som Finanspolitiska rådet och andra gör: att vi nu befinner oss i ett läge där Sverige byter profil från öppenhet kring effekter på offentliga finanser och sysselsättning till mer av slutenhet och dolda resonemang. Det är dåligt för Sverige. Det är dåligt för jobben och tillväxten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Redovisning av skatteutgifter 2015

Herr talman! Niklas Wykman har skruvat upp frågan till att handla om huruvida Sverige ska fortsätta vara en öppen nation. Ursäkta, Niklas Wykman och herr talman, men det blir nästan patetiskt. Men visst - framtiden får avgöra om Sverige kommer att bli ett slutet samhälle med en regering som gömmer sanningar och allt annat som Niklas Wykman gett uttryck för.

Vi ska komma tillbaka till vad det handlar om. Det handlar om att det i detta års redovisning inte finns en tematisk genomgång av en speciell skatteutgift. Det kan ha att göra med arbetsbelastning eller hur man prioriterar ett visst år i Regeringskansliet. Jag vill inte dra de växlar som Niklas Wykman gör. Det får framtiden utvisa.

I den andra frågan handlar det om 17 miljarder. Vi har sett att skattesubventionen ROT väldigt tydligt är prisad in och att priserna inte längre hålls nere med hjälp av den. Nu slipper ni ta ansvar för det. Men frågan är hur ni kunde ställa ut ett vallöfte att inte göra någonting åt det oavsett vad som skulle hända på fyra år.

Man kan undra hur det skulle vara om den skulle kosta 25 miljarder eller 40 miljarder. Skulle det då vara rimligt att fortsätta på det viset? Det är därför vi har den redovisningen här av skatteutgifter. Vi kan därför diskutera dem. Det var kanske bra när man införde det. Men kostnadsutvecklingen i förhållande till effekten blir fel.

Herr talman! Jag hade inte tänkt att komma med något yrkande utan i stället leverera några synpunkter på de undantag beträffande skatter och även i viss mån avgifter som finns med utgångspunkt från regeringens skrivelse nr 98.

Om vi går tillbaka till den borgerliga regeringen under den förra mandatperioden talade man mycket under sin tid vid makten om att bekämpa det så kallade utanförskapet. Stort fokus har riktats mot olika invandrargrupper som är överrepresenterade i arbetslöshetsstatistiken. Alliansregeringens åtgärder för att komma till rätta med utanförskap bland invandrare var till exempel att subventionera lönekostnader för nyanställda invandrare, så kallade instegsjobb.

Även generella åtgärder som nystartsjobb för långtidsarbetslösa och nedsättningar av egenavgifter och arbetsgivaravgifter för ungdomar har vidtagits av den uttalade anledningen att det gynnar invandrare i högre grad än infödda svenskar, just därför att de är överrepresenterade i arbetslöshetsstatistiken.

Utöver det har alliansregeringen också under de förra mandatperioderna flaggat för kommande satsningar på invandrartäta områden med hög arbetslöshet, de så kallade nystartszonerna, där ytterligare undantag i beskattning skulle göras för att stimulera företagande och arbete.

Den socialdemokratiska och miljöpartistiska regeringen som nu sitter vid makten har i och för sig inte sagt någonting om nystartszoner såvitt jag har uppmärksammat. Däremot kör man vidare med sänkningarna av arbetsgivaravgifter för både långtidsarbetslösa och nyhitkomna.

Redovisning av skatteutgifter 2015

De invandrartäta utanförskapsområden som Alliansen ville gynna på olika sätt var ett resultat av de senaste decenniernas massinvandringspolitik. Tittar vi i skrivelsen som betänkandet behandlar hittar vi till exempel sådant som äldreförsörjningsstöd och ersättningar till nyanlända som är skattebefriade. Det är naturligtvis sådant som ökar med en upprätthållen massinvandringspolitik.

Till råga på allt riskerar de åtgärderna att öka avstånden mellan dem som invandrat och den infödda befolkningen. Om olika grupper i samhället lever på olika villkor ökar risken för motsättningar. Det finns också svenskar som befinner sig i utanförskap. Varje skatteundantag som gynnar invandrare är ett missgynnande av den infödda svenska befolkningen.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 11.)