Polisfrågor

Fru talman! Vi ska nu debattera polisfrågor, ett så kallat motionsbetänkande. Som vanligt har justitieutskottets majoritet i full enighet föreslagit tre tillkännagivanden, beställningar till regeringen, för att korrigera saker. Jag ska kort nämna dessa.

Det första tillkännagivandet gäller att det ska bli lättare för Polismyndigheten och Kronofogdemyndigheten att ha ett informationsutbyte för att kunna utmäta egendom som påträffas i polisens verksamhet. Med andra ord handlar det huvudsakligen om stöldgods.

Det andra gäller att man ska få en skyndsam uppstramning av tillgången till id-handlingar för att kunna minska antalet id-stölder och bedrägerier och göra det svårare för brottslingar.

Det tredje gäller att nu snabbt hitta ytterligare åtgärder för att öka säkerheten på sjukhus. Det är mot bakgrund av att det har blivit allt fler incidenter av våldskaraktär på de platser där man egentligen ska ha vård. Det skapar en otrygghet för både patienter och personal.

Fru talman! Det är så här det börjar. Alliansen lägger fram förslag, Alliansen ser till att det blir en majoritet, Alliansen driver regeringen framför sig. Jag ler lite grann inför den stundande debatten. Vi kommer att få höra om de enorma initiativ som har tagits av den sittande regeringen. I grunden har det börjat i dessa betänkanden. Initiativen kommer från Alliansen. Regeringen har fått en beställning, och det blir politik. Det är så det har fungerat under den här mandatperioden. Det kommer att låta på annat sätt under den här debatten, jag lovar. Men det är så här det fungerar.

Det låter som att regeringen har satsat väldigt mycket pengar på polisen. Men faktum är att de satsningarna hela tiden har legat på framtiden. Under den här mandatperioden, fru talman, har polisen varje år varit i princip underfinansierad. För något år sedan var krisen ganska akut, och man var tvungen att driva verksamheten på kredit. I sista ögonblicket, i vårändringsbudgeten, kunde man skjuta till pengar. Trots att vi alla visste om det, trots att vi pekade på det i budgetdebatterna, så underfinansierades polisen. Vi kommer säkert att få höra att man nu har tagit stora grepp och anslagit 200 miljoner kronor i vårändringsbudgeten. Det är relativt små pengar i en stor verksamhet.

Fru talman! Lite grann måste man le när man ser vilka problem som de 200 miljoner kronorna ska lösa. Det omfattar nästan alla brottstyper plus skyddsutrustning till polisen, men det är bara en engångssatsning, ingenting långsiktigt.

Fru talman! Det första som den här regeringen gjorde var att ta bort målet om 20 000 poliser. Syftet var naturligtvis att kunna spara pengar på polisen. Nu låter det på annat sätt. Nu ska man satsa och gå framåt. Men låt mig nämna några enkla fakta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Polisfrågor

När Alliansen hade regeringsmakten ökade antalet poliser. Under den här regeringens tid vid makten har antalet poliser minskat. Det är två enkla fakta. De visar också inriktningen.

Fru talman! Vi har haft en poliskris under ett antal år. Vi får hoppas att den är på väg att vända. Men tyvärr måste vi konstatera att i februari i år var antalet poliser en bra bit under 20 000. Det var den lägsta siffran sedan 2009. År 2010 utökades polisen ganska kraftigt; antalet poliser ökade till över 20 000 poliser. Det var alltså den lägsta siffran på nio år.

Problemet är att utvecklingen inte verkar vända. Det är samma takt på polisavgångarna under de två första månaderna i år som det var under de två första månaderna förra året. Under januari och februari har man tappat 146 poliser. Då kan man tro att de har gått i pension. Självklart går folk i pension, så därför måste vi utbilda fler. Problemet är att det bara är 40 procent av dessa avgångar som är pensionsavgångar. 60 procent är andra avgångar. Takten är densamma, och det är ett problem.

Det ska utbildas betydligt fler. Det är positivt att regeringen har aviserat en utökning av antalet utbildningsplatser, det behövs. Men vad hjälper fler platser när de som finns inte besätts? I januari 2017 var det 160 platser på polisutbildningen som hade tomma stolar. Vid nästa intagning i augusti 2017 var det 107 platser som inte var besatta. I år hade vi den värsta situationen då bara 624 av 800 platser hade en elev. Detta gör, fru talman, att det blir svårt att upprätthålla ens den nuvarande numerären. Vi måste göra någonting nytt med utbildningen, och det är ganska akut.

Under den senaste tiden har jag hört att det har vänt och att resultaten har blivit bättre. Vi hade möte i det nationella insynsrådet i går. Då pekades det på några siffror åt ena hållet och några siffror åt andra hållet, men faktum är att det inte går att se någon typ av statistiska förbättringar när det gäller utredningsresultat och brottsuppklaring. Siffrorna ligger på marginalen, och de svänger lite grann från månad till annan. Det verkar inte som att vi bottnat - och detta utifrån en situation som inte kan bli mycket sämre, för då kommer inga brott alls att utredas. Det är alltså en allvarlig situation och en allvarlig kris.

Då blir jag väldigt orolig. En av de åtgärder som har vidtagits nu är att öka antalet förundersökningsbegränsningar. Vad betyder förundersökningsbegränsning? Jo, det betyder att man gör ingenting. Man avskriver. Är det lösningen för att klara upp antalet brott har det inte blivit någon vändning. Jag tycker att det är alarmerande.

Det har naturligtvis varit jobbigt och smärtsamt för polisen med omorganisationen. Men fortfarande har den inte satt sig. Vi får alldeles för många rapporter om långa beslutsvägar, oklara delegationsordningar och poliser som inte vågar fatta beslut. Det måste ändras.

Fru talman! Vi måste nu se till att polis blir ett attraktivt yrke. Vi måste få folk att stanna kvar. Det handlar om att få en anständig lön. För detta anslår vi pengar, och sedan får parterna förhandla. Det handlar om en långsiktig satsning på bra utrustning. Det räcker inte med engångsanslag, och det räcker inte med för lite pengar.

Vi måste ta ett grepp om utbildningen och rekryteringen. Vi har under tio års tid diskuterat en ny polisutbildning. Vissa vill ha en akademisering, andra inte. Detta har förlamat debatten, och ingenting händer. Vi behöver ta ett nytt grepp när det gäller utbildningen. Vårt förslag är att man ska se till att ha en bra grundutbildning för att bli polis. Senare skaffar man sig yrkeserfarenhet, och sedan kan man studera vidare med olika inriktningar - detta för att kunna bli en bra polis. Man kan inrikta sig på utredning eller på ingripande. På sikt ska man naturligtvis även kunna skaffa sig akademiska poäng.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Polisfrågor

Men vi behöver ta ett nytt grepp om utbildningen nu. Det behövs fler vägar in. Vi behöver få de specialister som krävs. Distansutbildningen måste ha ett tillräckligt antal platser. Så är det inte i dag.

Vi måste skapa en attraktivitet för att söka utbildningarna. Då behöver man göra två saker. Den myndighet som sköter detta måste fungera. Det finns ett tillkännagivande från riksdagen om att göra en översyn av myndigheten. Men det skaver på många håll, och berättelserna om problem är många.

Vi från Moderaterna har lagt ett förslag om att polisyrket ska bli attraktivare på det sättet att när man börjar jobba som polis ska man få sitt studielån avskrivet. Det är ett sätt att öka attraktiviteten och få fler kvalificerade att söka polisutbildningen.

Fru talman! Vi behöver ta nya grepp. Vi måste få stopp på avgångarna. De poliser som slutar måste vi åtminstone på något sätt försöka att hålla kvar. Problemet är att inget händer.

Fru talman! Slutligen handlar det naturligtvis om att få en fungerande organisation, tillräckligt antal poliser och en attraktivitet i yrket. Men det fungerar inte utan resten av systemet. Vi måste fortsätta titta på påföljderna, bland annat vad gäller unga lagöverträdare. Vi måste få en verklighet i diskussionen om mängdrabatten när man har begått många brott. Och återigen: Brott ska utredas. Förundersökningsbegränsningar ska användas så lite som möjligt.

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 34.

(Applåder)

Fru talman! För motionsbetänkandet om polisfrågor finns det en ganska bra bredd på motioner från Sverigedemokraterna vilka på olika sätt rör polisens arbete. Det handlar bland annat om samarbete mellan myndigheter och vapenlicensfrågor. Vi vill fortsatt göra det enklare för legalt vapenägande. Vi vill också ge utökade befogenheter till ordningsvakter, som har kommit att utgöra ett allt större komplement till polisen. Vi har ju fått färre poliser för varje år som har gått med Stefan Löfven som statsminister. Allt sammantaget är det åtgärder som skulle kunna stärka och effektivisera samhällets förmåga att upprätta lag och ordning i vårt land.

I betänkandet om polisfrågor hanteras också frågan om särskild utlänningskontroll, även om den för i år hanteras förenklat. Det är den lag som ger Säkerhetspolisen möjlighet att se till att utlänningar som utgör ett terrorhot för vårt land kan utvisas. Det är dock en lag som har stora brister, särskilt när det gäller situationer där verkställighet av utvisningen inte går att genomföra. Vi har fortfarande fall i Sverige där personer som ska utvisas för att de utgör ett terrorhot i stället för att utvisas går omkring fritt i vårt samhälle med en anmälningsplikt hos polisen kanske fem dagar i veckan.

Sverigedemokraterna är det enda parti som förespråkar slutet förvar i de här situationerna till dess att utvisning går att verkställa. Inget annat parti verkar förstå det allvarliga läge med terrorhot som Sverige befinner sig i. Det beror mycket på den migrationspolitik som Miljöpartiet dikterar i regeringen och som Centerpartiet verkar diktera inom Alliansen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Polisfrågor

Förvar är också Sverigedemokraternas lösning för att minska behovet av inre utlänningskontroller. Asylsökande som får avslag på sin asylansökan ska inte ha möjlighet att gå under jorden och skapa en massa merarbete för våra myndigheter. De ska sitta i förvar till dess att utvisning kan verkställas.

Om det här förslaget har justitieministern sagt att det skulle vara orimligt att låsa in kanske tiotusentals människor som har släppts in i vårt land. Det är enligt mig ett orimligt svar. Bara för att man har misskött migrationspolitiken ska man alltså inte ta ansvar för följderna, verkar ministerns slutsats vara.

Med Sverigedemokraternas migrationspolitisk hade vi dock inte behövt ha vare sig utökade inre utlänningskontroller eller en kraftig expansion av förvarsplatser för asylsökande. Den pengakarusellen hade vi kunnat rikta mot utsatta delar av välfärden i stället.

Arbetet med inre utlänningskontroller har såklart blivit mer påkallat eftersom samtliga partier här genom åren har tävlat om att ha den mest ansvarslösa migrationspolitiken. Trots att regeringen nu har nyktrat till och utlovat fler verkställda utvisningar lyckas man inte på långa vägar nå sitt mål.

Allt detta hänger såklart ihop. Med färre poliser som ska utföra fler och alltmer komplicerade uppgifter blir resultaten haltande. Det är bland annat därför som många av våra motioner inte bara är bra i sig, utan de är nödvändiga eftersom regeringen har underfinansierat Polismyndigheten.

Med utökade befogenheter för ordningsvakter kan dessa utgöra ett större stöd för polisen, men vi har också en militär i dag som skulle kunna utgöra en resurs för Polismyndigheten. Det handlar inte om att starta ett militärt krig mot civilbefolkningen, som vissa lättskrämda liberaler inbillat sig. Det handlar om att militären ska kunna bevaka fler ställen än skyddsobjekt, utföra uppgifter i samband med gränskontroller, bistå polisen eller räddningstjänsten för den delen i samband med utryckningar i särskilt utsatta områden. Vi vet att läget där är komplicerat och att det inte sällan sker repressalier gentemot polisen.

Låt militären bevaka utsatta polisstationer eller utsatta polisers hem så kanske de som vill bomba eller beskjuta i hämndsyfte kommer på andra tankar. Och om vi använde befintliga resurser med ordningsvakter, militär och polis mer effektivt skulle vi på kort sikt kunna frigöra polisresurser som exempelvis kunde utföra fler inre utlänningskontroller med ett mer tillfredställande resultat.

Vi har i detta betänkande medverkat till tre tillkännagivanden som rör samarbete mellan Kronofogden och polisen, en uppstramning av tillgången på id-handlingar och en översyn om vilka ytterligare åtgärder som kan vidtas för att stärka säkerheten på sjukhusen. Det här är tillkännagivanden som vi står bakom. Vi står även bakom samtliga våra reservationer, men i denna debatt väljer jag att yrka bifall endast till reservation 12 om Försvarsmaktens stöd till polisen.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Polisfrågor

I detta anförande instämde Patrick Reslow ().

Fru talman! Snart är det sommar igen. Förra året hade polisen här i Stockholm en av sina återkommande aktiviteter, nykterhetskontroll, under en sommarkväll i juni. Det hela ägde den kvällen rum på Tranebergsbron, en liten bit västerut härifrån sett, och vid Norrtull. Resultatet var för mig chockerande nedslående. 38 personer greps för rattfylla. Det är ett obegripligt stort antal, och det är förfärande att så många kör påverkade mitt ibland oss.

Men om man väljer att se glaset som halvfullt är det naturligtvis bra att polisen gjorde denna insats. Förhoppningsvis fick de stopp på dessa 38 personers framfart. När man tänker på det blir man på lite bättre humör. Och glaset är inte bara halvfullt, utan det är fullt och välsmakande när man sedan läser Kronofogdens rapport från aktiviteten.

Kronofogden och polisen arbetar sedan en tid tillbaka nära tillsammans efter att regelverket justerats för att möjliggöra detta. Det innebär att bilar, kontanter, smycken och klockor kan beslagtas och förverkas från den som exempelvis har stora skulder till sina brottsoffer. Vid den aktivitet som jag nämnde beslagtogs inte mindre än sju fordon samt andra tillgångar till ett värde på närmare 1 miljon.

Detta arbete påverkar tryggheten i Sverige på ett högst påtagligt sätt: Kriminella får allt svårare att njuta av resultatet från sin kriminalitet, och brottsoffer får lättare del av tilldömda skadestånd från en förövare som påstår sig sakna tillgångar men som åker omkring i lyxbilar.

Nu tar vi nästa steg i detta arbete. Alliansens motion om att öppna för att lättare kunna dela information mellan polisen och Kronofogden har vunnit majoritet i utskottet och utgör ett av tre viktiga tillkännagivanden i dag. Och det nedslående i att så många människor sätter sig bakom ratten påverkade gör förra veckans beslut om rattfylla och olovlig körning än mer angeläget. Vi skärpte då straffen för detta.

Fru talman! En annan brottskategori som har gått lite under radarn men som vi måste ägna mer uppmärksamhet åt är bedrägerierna. De har ökat dramatiskt de senaste åren och tar enormt mycket resurser i anspråk från polis, åklagare och domstolar. År 2015 anmäldes 185 000 bedrägeribrott. År 2016 anmäldes 194 000, och polisen räcker långt ifrån till. Ungefär hälften av bedrägerierna är så kallade datorbedrägerier, men det är en underkategori med bred spännvidd. Det handlar om alltifrån falska annonser på Blocket till avancerade hackerattacker. Någonstans mitt emellan finner vi det som kallas id-kapningarna.

För att öka kunskapen om id-kapningar genomförde företaget UC en undersökning bland personer som blivit id-kapade. Det mest slående i resultatet av undersökningen är att det inte handlar om några slarvpellar som drabbas, utan det är skötsamma personer med god ekonomi. Män är något mer drabbade än kvinnor, och den mest utsatta åldersgruppen är mellan 26 och 35 år. En klar majoritet har högskole- eller universitetsexamen och en inkomst på över 400 000 kronor per år. Det är också tydligt att de tre storstadsområdena är mest drabbade av det här fenomenet.

Som illustration till att vem som helst kan drabbas kan nämnas till exempel säkerhetsföretaget Securitas vd. En annan person är självaste Leif GW Persson. I det förra fallet var det mycket allvarligt, och det blev besvärligt att reda upp det hela med stora kostnader som följd. I det senare fallet var det fråga om enklare brottslighet men ändå med den förslagna metoden att kapa någons identitet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Polisfrågor

Den vanligaste formen av bedrägeri är att någon har beställt varor i den utsattas namn tätt följt av tecknande av telefonabonnemang och kreditkort. Beloppet som bedragaren försöker komma över varierar stort, men över 60 procent av de utsatta berättar att det rör sig om 10 000 kronor eller mer.

Enligt polisen är id-kapning ett lönsamt brott som är relativt enkelt att genomföra, även om vi har infört ett kapningsbrott. Tyvärr är risken att åka fast ganska liten, och om bedragarna åker fast är straffsatserna låga. Detta sammantaget gör att många tidigare våldsbrottslingar - brottslingar som har ägnat sig åt annan form av kriminalitet - har bytt bana och i stället ägnar sig åt id-kapning.

Att styra upp regelverket för identitetshandlingar är ett sätt att göra det svårare för bedragarna att begå dessa brott. Det är därför alldeles utmärkt att vi nu får majoritet även för detta.

Någonting som vi inte kom hela vägen med denna gång tar sin utgångspunkt i en annan modusförskjutning bland kriminella, nämligen bedrägerier och kriminalitet kopplat till välfärdssystemen och LSS. På något sätt verkar det som att de kriminella alltid ligger steget före när det gäller att hitta nya sätt att utnyttja systemens svagheter.

Det råder inget tvivel om att privata företag har mycket att ge när det gäller utveckling av välfärdstjänsterna. De visar ständigt prov på hur verksamheter kan göras effektivare och erbjuda högre kvalitet och större nytta för dem som behöver tjänsterna.

Samtidigt riskerar vi att öppna för bedräglig verksamhet som inte alls handlar om att utveckla en god verksamhet och tjäna pengar på ärliga framgångar utan om att begå brott. Här måste rättsvårdande myndigheter bli mycket bättre. Jag vill därför yrka bifall till reservation 5 under punkt 7 om brott mot välfärdssystemen.

Betänkandet omfattar andra mycket viktiga förslag. Jag står bakom samtliga Alliansens och Centerpartiets reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 5.

Fru talman! I detta polisbetänkande tas ett antal viktiga aspekter upp. Som några av våra kollegor tidigare tog upp är situationen vad gäller polisens underbemanning och underfinansiering jätteallvarlig. Den påverkar naturligtvis i form av brister i arbetsmiljö och inte minst arbetsvillkor för poliser i yttre tjänst. Vi står bakom våra reservationer till betänkandet, men jag vill särskilt lyfta fram reservation 8 om att renodla polisens arbetsuppgifter.

När polisen gick ut i höstas och meddelade att man inte hinner med att utreda grova våldsbrott, anmälda våldtäktsärenden eller sexualbrott sände det en varningens signal till ansvariga politiker. Några månader innan hade rikspolisledningen sagt till regeringen: Om vi inte får mer resurser måste vi säga upp 1 000 medarbetare. Det har gjort att regeringen akut har fått ingripa för att stoppa besparingar som är på gång.

Fru talman! Jag som reser runt i polisregionerna varje vecka vet att det fortfarande pågår besparingar inom svensk polis. Därför återkommer vi med krav i betänkandet att renodla polisens arbetsuppgifter. Underbemanning, besparing, polisbrist och avhopp från yrket gör att uppgiften att renodla polisens arbetsuppgifter blir än mer viktigare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Polisfrågor

Fru talman! Det finns inget som provocerar mig mer än när jag hör socialdemokratiska företrädare ända upp till statsminister Löfven som står på pressträffar och säger: Det finns inget viktigare än att renodla polisens arbetsuppgifter så att de kan fokusera på att upprätthålla lag och ordning och förebygga brott. Men det händer ingenting.

Det finns en anledning till att vi återkommande lägger fram kravet till riksdagen att renodla polisens arbetsuppgifter. Socialdemokraterna säger här i ett svar att djurskydd är på väg att flyttas. Men det har inte flyttats. Det har utretts av oss sedan 2014. Betänkandet kom 2016. Nu skriver vi 2018, och det har fortfarande inte hänt någonting.

Poliser kan inte fortsätta att åka omkring och ta hand om upphittade djur. Det måste föras över till länsstyrelsen. Det är bra att det finns ett förslag på gång. Men det dragit över på tiden. Det skulle ha genomförts redan vid årsskiftet enligt den ursprungliga planen.

Vi från Liberalerna kräver också, och det har vi också väckt en motion om, att ansvaret för berusade personer ska föras över till i första hand sjukvården. Socialdemokraterna svarar i betänkandet att det i princip är genomfört. Det är inte sant. Det är polisen som enligt lagen har ansvar för berusade personer.

Fru talman! De senaste fem åren har åtminstone 30 personer avlidit i polisens arrest på grund av felaktiga bedömningar som Polismyndigheten har gjort. Anledningen är att poliser inte har utbildning att göra medicinska bedömningar av personer som har gjort ett överintag av narkotika, alkohol eller för den delen läkemedel. Det är sjukvården som måste göra den typen av bedömningar.

Nej, ansvaret för berusade personer har inte flyttats till sjukvården. Att hänvisa till ett projekt som startade 2014 under alliansregeringen, som pågick till 2016 och utvärderas är inte samma sak.

När det gäller Kriminalvården pågår det sedan snart ett år tillbaka en verksamhet där man har fört över visst ansvar till Kriminalvården. Men jag hör också att det har varit stora problem vid starten och att till exempel Migrationsverket och de som jobbar på förvar inte är helt nöjda med utvecklingen.

Vi nöjer oss inte med det. Vi vill att man återupptar utredningen om att renodla polisens arbetsuppgifter. Det riktades ett krav från riksdagens majoritet att senast den 1 mars återkomma med ett sådant beslut. Nu har vi passerat den 1 mars. Vi är inne april månad.

Regeringen och Socialdemokraterna i synnerhet struntar totalt i riksdagens beslut när det gäller uppdraget att renodla. Jag vill ha ett svar i dag från Socialdemokraterna. Varför levererar inte ni det riksdagen återkommande har krävt av regeringen? Ni kan inte stå och säga att det viktigaste är renodla polisens arbetsuppgifter, och så gör ni ingenting åt det. Det är inte trovärdigt.

Fru talman! Som en konsekvens av polisbristen och underbemanningen är Liberalerna angelägna om att vi ska satsa på ordningsvakter under en övergångsperiod. Vi har i vår tidigare budgetmotion föreslagit 2 000 kommunala ordningsvakter. Vi är det enda partiet i riksdagen som avsätter 500 miljoner i sin skuggbudget för att finansiera de ordningsvakterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Polisfrågor

Vi har sett att kommunernas kostnader för ordningsvakter ökar dramatiskt. Varför? Det är en konsekvens av att vi har nästan 1 000 färre poliser i landet, och det är en konsekvens av Socialdemokraternas politik.

Avslutningsvis vill jag i debatten om detta betänkande särskilt beröra de motioner vi har väckt om att komma åt vapeninsmugglingen av illegala vapen och inte minst handgranater. Även här har vi lagt fram ett antal förslag för att skärpa Tullverkets mandat att ingripa.

De förändringar som har gjorts är inte tillräckliga. Liberalerna säger: Förstärk tullen, inför en ny brottsrubricering - synnerligen grovt smugglingsbrott - och skärp straffen. Även här tycker vi att regeringen agerar alldeles för handlingsförlamat.

(Applåder)

Fru talman! Polisen, som vi i dag debatterar, är en central samhällsfunktion. Den är oerhört viktigt för att säkerställa vår trygghet och inre säkerhet. När vi talar om det är det viktigt att komma ihåg att funktionen byggs upp av dem som har valt att arbeta som just poliser. I deras arbetsvardag görs det varje dag enorma insatser. Det måste vi vara väldigt tacksamma för.

Vi vet att situationen är ansträngd. Vi har den lägsta polistätheten i Sverige på tio år. Vi kristdemokrater har föreslagit 10 000 fler poliser. Det finns inga genvägar. Det behövs fler poliser i yttre tjänst och i utredningsverksamheten, det vill säga i kärnverksamheten, för att polisen ska klara av de utmaningar som de har för att säkra tryggheten och friheten för medborgare i Sverige.

Vi behöver också en satsning på högre löner och bättre arbetsvillkor för att fler ska stanna i yrket och för att vi ska kunna attrahera flera att gå polisutbildningen. Rekordmånga unga under 40 år har valt att sluta.

Med det betänkande som vi debatterar i dag får Kristdemokraterna igenom en motion som hela utskottet och hela riksdagen kommer att ställa sig bakom. Det handlar om att öka säkerheten på sjukhus. Det krävs kraftiga åtgärder för att komma till rätta med de problem som finns. Sjukvårdspersonal har naturligtvis erfarenhet av att hantera komplicerade patienter och bråk uppstår i ansträngda situationer. Men det är en sak att kanske ha en besvärlig patient och en helt annan att hantera stora grupper av människor som antingen vill skada en patient eller personalen.

Därför behövs fler åtgärder som stärker tryggheten för patienter och personal samt att polisen har bra förutsättningar att förhindra ordningsstörningar. Obehöriga som tar sig in på sjukhus, är med och stör ordningen, hotar personal och försvårar vård måste lättare kunna avvisas från sjukhuset. Kristdemokraterna vill ha ett besöksförbud för kända orosmakare liknande de tillträdesförbud som i dag finns vid idrottsarrangemang.

Personalen måste skyddas och ges förutsättningar att göra sitt jobb. Men det handlar också om att garantera säkerheten för patienterna, som har rätt till en trygg vård. Hot och våld mot patienter och personal är helt oacceptabelt och måste stoppas.

Problemet är utbrett, fru talman. Polisen skriver i en rapport att exempelvis hemtjänstpersonal och socialtjänst utsätts för trakasserier. Det gäller både hot mot enskilda handläggare och skadegörelse på byggnader. Enligt en rapport från Polisförbundet upplever sju av tio poliser att utsattheten för hot och våld har ökat bara de senaste två åren. Kriminella som grips hotar polisen genom att berätta att de vet var de och deras familjemedlemmar bor. Detta måste samhället reagera skarpt på. När en polis hotas, hotas rättsstaten. Polisen måste fredas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Polisfrågor

Angreppen på de vitala samhällsfunktionerna stannar dock inte vid vare sig socialtjänst eller polis. Hot mot vårdpersonal ökar, som jag sa i inledningen, på sjukhus i flera större städer runt om i Sverige.

Enligt en undersökning som SVT har gjort är det inte bara i storstadsregionerna som hotfulla situationer ökar. Även på sjukhus i Norrköping, Borås, Västerås och Uppsala, för att ta några exempel, ökar problemen. I Uppsala vittnar en akutsjuksköterska om att det kan komma gäng om 50 personer, som kallar personalen för könsord och dödshotar dem. Hoten är så vanligt förekommande att personal inte ens alltid tar dem på allvar. Så långt har normaliseringen av hotfullt beteende gått på våra sjukhus. I Malmö berättar personalen på Skånes universitetssjukhus att de har hotats till livet i situationer som rör gängrelaterat våld. Problemen inträffar bland annat när anhöriga och vänner till den skadade samlas i väntrummen.

Hot och våld inom vård och omsorg leder till psykiska, fysiska och ekonomiska konsekvenser för den drabbade, för arbetsplatsen och för hela samhället. Både vårdtagare och anställda kan uppleva oro för att utsättas för våld i vården. Det är både ett allvarligt vårdproblem och ett arbetsmiljöproblem.

Vi ser - och det här är ett tecken på det - en våldsspiral som nu har tagit sig in på sjukhusen. Sammantaget bidrar allt detta till ett angrepp mot vitala samhällsfunktioner, något som verkar allvarligt nedbrytande på grundläggande normer i samhället. Kan inte ett socialtjänstkontor eller ett sjukhus vara fredat från angrepp finns det snart inga platser i samhället som är det.

Det är extra allvarligt när angrepp drabbar dem som försöker rädda liv, en grundläggande uppgift för staten. När det gäller organiserade angrepp mot personer som är anställda inom vitala funktioner bör straffen skärpas, särskilt när angreppen är organiserade. Det behövs ett stärkt straffrättsligt skydd för hälso- och sjukvårdspersonal, det är utskottet överens om, men det behövs fler åtgärder.

Därför är jag glad att riksdagen i dag kommer ställa sig bakom Kristdemokraternas motion om att öka säkerheten på sjukhus och göra en översyn av vilka ytterligare åtgärder som behöver vidtas för att stärka tryggheten för patienter och personal och för att ge polisen förutsättningar att förhindra ordningsstörningar. Obehöriga som tar sig in på sjukhus och stör ordningen, hotar personal och försvårar vård måste lättare kunna avvisas från platsen.

Fru talman! Jag står även bakom övriga reservationer som vi har medverkat till i detta betänkande, liksom tillkännagivandena. Det är en reservation som handlar om att polisen måste ha bättre kompetens att arbeta på nätet. Vi ser hur näthat sprider sig, och vi vet givetvis att många i dag inte drar någon gräns mellan vad som sker på nätet och vad som sker i den fysiska verkligheten. Det är lika verkligt på nätet.

Internet får inte vara ett laglöst land, och därför måste polisen ha bättre kompetens, vilket vi beskriver i reservation 2. För tids vinnande yrkar jag dock bifall endast till reservation 5, som Johan Hedin redogjorde för i ett tidigare inlägg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Polisfrågor

(Applåder)

Fru talman! I dag debatterar vi alltså polisfrågorna. När jag kom in i riksdagen 2010 och började jobba med polisfrågorna i justitieutskottet var frågan inte alls lika het som den är i dag. Det är en väldigt stor skillnad.

I dag är ju de viktiga frågorna om kriminalitet och polisen några av de mest omdebatterade politiskt. Sverige ska förstås ha ett rättsväsen som fungerar på ett bra sätt. I dag pratar vi om polisen, men vi ska komma ihåg att de förstärkningar som vi behöver göra gäller rättskedjans alla delar.

I går kom SOM-institutets rapport som visade att utvecklingen vad gäller förtroendet för polisen nu har vänt efter två år med sjunkande siffror. Andelen som nu känner ett stort förtroende för polisen är 58 procent, vilket är en ökning med 6 procentenheter. Det känns bra, men vi behöver naturligtvis jobba med polisverksamheten så att ännu fler känner ett stort förtroende. SOM-institutet är, om någon funderar på det, en oberoende opinions- och undersökningsorganisation vid Göteborgs universitet som bland annat mäter svenskarnas attityder.

När jag lyssnar på den här och många andra debatter är det lätt att konstatera att det fungerar så i politiken att några partier sitter vid regeringsmakten, och de kan som bekant växla. Då gör man vissa saker. Andra är i opposition och ifrågasätter eller bjuder över, precis som det ska vara. Särskilt klösigt blir det väl förstås ett valår.

Jag kan konstatera, precis som moderaten förutsåg tidigare i debatten, att den nuvarande regeringen ihop med Vänsterpartiet nu använder sin regeringsmakt för att göra den största satsningen på polisen som vi har sett i modern tid. Det såg vi inte med alliansregeringen. Trots det raljerade Krister Hammarbergh om detta tidigare, och det finns väl ingen anledning att gräva särskilt djupt i det. Man gör de prioriteringar man gör, och det har många anledningar.

Vi får också komma ihåg att Alliansens budgetar styrde en bra bit in på den här mandatperioden, och då kunde vi inte se denna satsning på polisen. Hade vi upprätthållit den tidigare höga utbildningstakten när det gäller nya poliser hade vi kanske inte varit i det läge som vi är i just nu. Under alliansregeringen gjordes det en stor och viktig utbildningssatsning för att nå upp till 20 000 poliser. Sedan hände något, och långt färre poliser utbildades. Varför slog man av på utbildningstakten?

Det tar ett gäng år att utbilda nya poliser, och därför har vi nu en eftersläpning. Att vi har ökat takten betyder dessvärre inte att vi är klara med det här i morgon, men om man krasst tittar på matematiken ser det nu ut så att vi sedan 2010 och fram till nu har legat på ungefär samma nivå när det gäller antalet poliser. Det kommer att vara något lite högre när den här mandatperioden är slut än vad det var när den började.

Befolkningen växer, och då blir det färre poliser per invånare. Det är förstås enkel matematik, och det gör vi någonting åt nu. Vi är överens om att göra det, och det tycker jag är en enorm styrka. Regeringen aviserar också att den noggrant ska följa utvecklingen för att polisen, liksom övriga rättsväsendet, ska få de bästa förutsättningarna framöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Polisfrågor

Att människor ska vilja jobba inom Polismyndigheten som poliser eller som civilanställda är förstås avgörande för hur bra tryck vi kan få i verksamheten. För att hålla i det här framöver behöver vi veta att det finns ett strukturerat arbete. Det gör det, och det kräver en hel del av polisen.

Det har gått en tid sedan omorganisationen som vi gjorde trädde i kraft den 1 januari 2015. Det var den största omorganisationen i en statlig myndighet på väldigt länge. Målet var att få en tydligare styrning, bättre förutsättningar, högre kvalitet, ökad kostnadseffektivitet och naturligtvis förbättrade resultat. Vi är alltså på gång.

I går hade vi nationellt insynsråd med polisen, och då konstaterade den nye rikspolischefen Anders Thornberg att organisationen nästan är satt - vissa diffar finns fortfarande - och att han inte har för avsikt att ändra några större saker i den om det inte dyker upp något som faktiskt måste ändras. Om han ser de behoven har han i så fall möjlighet att göra detta.

Det vi behöver göra är helt enkelt att bemanna organisationen så att vi får fler poliser som fyller ut kostymen. Regeringens mål är att Polismyndigheten ska ha 10 000 fler anställda 2024. Med lite plus och minus uppfattar jag att det är ungefär samma mål som vi har rakt över politiken. Det betyder att det ska vara 6 000 fler poliser än vad det är i dag.

På totalen vad gäller både poliser och civilanställda betyder det att Polismyndigheten fram till 2024 kommer att behöva rekrytera 22 000 nya anställda. Om vi har en sådan tur att det sitter människor hemma, kanske unga på väg ut på arbetsmarknaden, och tittar på debatten och funderar på vad de ska ägna sin tid åt i framtiden, om de vill vara säkra på att få ett bra jobb, skulle jag verkligen vilja göra reklam för att man söker sig till polisen.

Jag uppfattar att Polismyndigheten själv verkligen har förstått allvaret i hur man måste arbeta med att vara en attraktiv arbetsgivare. Polisen gör, som jag sa tidigare, ett genomgripande arbete med sikte på just 2024. Man säger att det är genomförbart för myndigheten att växa, och det är främst lokalpolisområdena som behöver bemannas. Men vi fick också en hälsning i går på mötet i insynsrådet, nämligen att det är viktigt med politisk enighet och en politisk uthållighet för att arbetet ska fungera framöver. Det är en uppmaning som vi alla får ta till oss.

Polisen gör alltså sin del av arbetet, och regeringen följer upp. Det betyder att regeringen också har möjlighet att korrigera olika saker efter behov.

Jag vill också framföra att polisen inte verkar i ett vakuum. Polisen kan inte vara den myndighet som själv ska lösa uppkomna problem i samhället. Hur väl polisen lyckas, vilka förutsättningar polisen får för att göra det man ska göra är avhängigt av hur andra instanser klarar sina uppgifter.

Klarar skolorna av att ge eleverna en så bra utbildning så att de får godkända betyg? Det bästa brottsförebyggande arbete vi känner till är att elever klarar sin skolgång.

Klarar psykiatrin att ta hand om de människor som är i behov av vård, eller kommer polisen att behöva lägga sin tid på att möta människor som mår dåligt?

Kommer kommunernas socialtjänster att vara tillräckligt bemannade för att ta emot orosanmälningar för unga som behöver stöd? Annars kommer polisen att behöva plocka upp dem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Polisfrågor

Därför vill jag, avslutningsvis, nämna att förutom den ekonomiska satsning vi gör på polisen lägger regeringen och Vänsterpartiet också mycket pengar till kommuners, landstings och regioners välfärdsarbete - förutom att de verksamheterna också behöver växa helt enkelt för att polisen inte ska stå där ensam och lösa de problem som uppstår när samhället inte fungerar som det ska.

(Applåder)

Fru talman! För ordningens skull vill jag yrka bifall till vår reservation 8 i betänkandet eftersom det blev otydligt från talarstolen.

Jag har lyssnat noga på Elin Lundgren, och hon kommenterade över huvud taget inte frågan om att renodla polisens arbetsuppgifter. Elin Lundgren säger att Polismyndigheten har förstått allvaret och vidtar åtgärder. Frågan är om Socialdemokraterna och regeringen har förstått allvaret. Det har ni uppenbarligen inte gjort. Här pratar ni om fler platser på polisutbildningen när det finns hundratals tomma platser. Den här terminen är det 250 tomma platser.

Ni säger inte så mycket om underbemanningen. Jo, ni säger att ni vill ha 10 000 fler polisanställda till 2024. Det är helt orealistiskt. Ingen jag känner tror på de siffrorna, inte ens lärosätena. Hur granskar man det uttalandet kopplat till er trovärdighet? För ett år sedan ville ni lägga bara 100 miljoner till Polismyndigheten. Kan Elin Lundgren berätta för mig hur 100 miljoner, varav 75 miljoner skulle gå till polisen och 25 miljoner till åtgärder mot cabotageverksamhet, skulle bidra till att expandera med civila och poliser till 2024? Det är obegripligt.

Men huvudfrågan är: Varför levererar ni inte det riksdagen har beslutat om i fråga om att renodla polisens arbetsuppgifter, med tanke på den arbetsmiljö som de kvarvarande poliserna och de civila medarbetarna arbetar i?

Fru talman! Roger Haddad frågar om renodlingen av polisens arbetsuppgifter. Det har vi diskuterat tidigare. Vi fick också i Rogers anförande veta något om de två stora sakerna som har lyfts bort från polisen, bland annat transport av personer, som har lyfts över till Kriminalvården, och att ta hand om djur, som har lyfts över till länsstyrelserna.

Roger Haddad pekade på hur svårt det är att lyfta bort stora sjok från polisen. Det ska absolut göras. Det betyder att de sakerna ska lyftas över till någon annan som ska bli ansvarig. Roger vet, precis som jag, att detta har varit svårt och inte har mottagits särskilt väl av de myndigheter som ska ta över uppgifterna. Jag säger inte att detta inte ska göras, men jag säger också att sådana saker inte är gjorda i en handvändning.

Ibland brukar det refereras till att en nedlagd utredning ska tas upp igen. Om jag har förstått Roger Haddad rätt är det, förutom de saker vi har nämnt fanns med i det arbetet, fråga om att lyfta bort från polisen inspektioner av gruvhål och tivolin. Jag tror att jag är rätt underrättad på den punkten.

Vi diskuterade frågan i går med Anders Thornberg på mötet i insynsrådet - med all respekt för att Roger Haddad inte sitter med där. Då är det inte så konstigt att han inte vet. Det Anders Thornberg berättade för oss var att det just nu pågår en diskussion mellan polisen och regeringen om hur man ska gå vidare med dessa frågor. Jag känner mig trygg med att polisen och ministern även i fortsättningen kommer att ha dessa diskussioner om hur man ska renodla polisens verksamhet, vilket vi är överens om är viktigt, så att polisen kan ägna sig åt sin kärnverksamhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Polisfrågor

Fru talman! I det betänkande som ligger på vårt bord i dag finns det senaste tillkännagivandet refererat om att regeringen ska återkomma senast den 1 mars med en ny utredning om att renodla polisens arbetsuppgifter eller att återuppta den gamla utredningen.

Det handlar inte bara om gruvor, utan det handlar också om tillstånd och passfrågan. Men i direktivet stod det att man även kan ta upp andra exempel på renodling. Sedan får politiken göra en bedömning om det är rättssäkert och den bästa lösningen att ta bort en uppgift eller om den ska finnas kvar.

Vad dina ministrar i regeringen gjorde i februari 2015 var att aktivt fatta beslut om att lägga ned utredningen. I betänkandet från i höstas när beslutet fattades står det tydligt refererat att regeringen inte har tagit några andra initiativ för att renodla polisens arbetsuppgifter.

Jag menar att debatten inte hänger ihop. Man anser att polisen är underbemannad och underfinansierad samt att många lämnar polisyrket på grund av stress och press. Men uttrycket att göra polisyrket attraktivt handlar inte bara om lön, utan det handlar också om ledning, mandat, struktur och att få resurser ända ned till det lokala polisområdet. Det handlar även om att renodla polisens arbetsuppgifter. Det är därför Liberalerna är så engagerade i frågan, och det är därför vi är kritiska till hur Socialdemokraterna har hanterat frågan.

Fru talman! Då repeterar jag att jag är underrättad om att dialogen pågår, just för att få till en bra renodling av arbetsuppgifterna i fortsättningen. Jag uppfattade också att Roger Haddad inte gärna ville problematisera att det kanske inte är så lätt som vi önskar att lyfta bort arbetsuppgifter från polisen till andra myndigheter. Det är naturligtvis något vi måste ta i beaktande.

Roger Haddad nämnde också i sitt första anförande vikten av att det blir fler poliser. Jag vill då ta tillfället i akt att fråga honom, eller någon annan, om varför ni slog av på utbildningstakten 2010 vad gäller utbildningen av nya poliser.

Fru talman! Nu talades det återigen om satsningarna. Men låt oss nu vara ärliga och konstatera att satsningarna ni har pratat om så många gånger är ett uppdrag ni har gett till en annan regering än er egen. Det har hela tiden varit skrivet långt fram i framtiden. Under den här mandatperioden har polisen haft problem med ekonomin eftersom polisen har varit underfinansierad. Så ärliga kan vi väl vara.

Ja, det var möte i insynsrådet i går, och jag tycker att rikspolischefen var tydlig. Ja, han anser, precis som Roger Haddad för fram, att man måste se över polisens arbetsuppgifter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Polisfrågor

Elin Lundgren! Det är inte rikspolischefens ansvar. Det är Justitiedepartementets ansvar. Det är Justitiedepartementet som äger regelverket. Det är dags att göra någonting.

Rikspolischefen konstaterade också att vad gäller personalbemanningen kommer det att vara ett tufft år. Det var den information vi fick i går.

Frågan har blivit het, sa Elin Lundgren. Ja, det är så det fungerar i politiken. När saker inte fungerar blir det hett. När saker fungerar blir det inte hett. Då är det ingen debatt. Då är folk nöjda. När Alliansen hade regeringsmakten var frågan inte het. Nu är den het. Varför? Jo, det fungerar inte.

Det räcker inte att som enda politik skylla på Alliansen och sedan hoppas på turen. Om vi har tur kommer vi att klara av att bemanna. Det räcker inte som politik. Man måste också ha en egen politik.

Det vore bra om Elin Lundgren kunde berätta hur många poliser som har slutat sedan ni tog över regeringsmakten. Det är fortfarande ett faktum att det blev fler poliser under Alliansens tid, och enligt min uppfattning och enligt de siffror jag har från polisen har det blivit färre under den här perioden. Hur många har slutat?

Fru talman! Jag har inte den matematiken i huvudet. Däremot kan jag konstatera precis det jag sa i mitt anförande: Det har varit ungefär lika många poliser, plus minus några hundra, hela tiden sedan 2010.

Det som Krister Hammarbergh sa tidigare i sitt anförande, att det slutade lika många poliser de två första månaderna av det här året som det förra, stämmer inte heller. Skillnaden är ytterst marginell, men faktum är att det är färre. Vi fick också veta att takten för hur många som slutar hos polisen slog av från och med juni förra året. Då vände trenden. Det är bra.

Vi är helt överens om att vi behöver ha fler poliser. Det har vi diskuterat hela tiden. Men som sagt: Om beräkningarna stämmer kommer vi att ha fler poliser när den här mandatperioden är slut än när den här mandatperioden började.

För att den inte ska bli enbart retorisk ställer jag frågan till Krister Hammarbergh: Varför slog alliansregeringen av på utbildningstakten för poliser under sin regeringstid?

Fru talman! Nu är ni där igen - den enda politik ni har är att skylla på Alliansen.

Det tar två år att utbilda en polis. Ni har haft regeringsmakten i fyra år. Polisutbildningen var dimensionerad efter 20 000 poliser, och det låg på den nivån då. Därefter, under er regeringstid, har det uppstått en kris när allt fler poliser har slutat. Då måste man snabbt justera detta. Det har ni väntat med under flera år. Ni har haft regeringsmakten i fyra år. Det räcker inte längre att skylla på Alliansen. Ni måste göra någonting själva.

Elin Lundgren kunde alltså konstatera att vi har färre poliser än tidigare. Hon säger "ungefär lika många"; hon vill inte ta ordet färre i sin mun.

Men låt oss komma tillbaka till diskussionen om hur vi ska fylla utbildningsplatserna. Det räcker ju inte att vi har fler utbildningsplatser om vi inte har fler elever. Då räcker det inte med tur, enligt min uppfattning. Vi måste göra någon typ av satsningar. Vi måste göra arbetet attraktivt vad gäller lön och utrustning. Vi måste ta ett nytt grepp vad gäller utbildningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Polisfrågor

Har ni socialdemokrater någon plan för hur ni ska göra polisyrket attraktivare? Jag har aldrig hört er prata om det.

Fru talman! Jag vet att Moderaterna gärna refererar till att vi har en poliskris och vill att vi ska ta det ordet i vår mun, så nu gjorde jag det.

Om det nu är så att vi har en så kallad poliskris, då kan vi konstatera att den har uppkommit efter åtta års styre av Alliansen. Jag märker också att jag inte får något bra svar på varför man inte har sett till att utbilda fler poliser. Det kan ju inte vara så att man plötsligt kom på att man skulle ha det nu men inte 2014.

Det sägs också att vi inte har några planer. Vi har precis presenterat de satsningar som vi vill göra. Ändå heter det att det att vi bara hoppas på turen. Det tycker jag är väldigt knepigt.

När det gäller polisutbildningen har vi varit tydliga med att vi kommer att öppna två nya polisskolor i nya delar av landet. Vi vet ju att allt handlar om tillgång och efterfrågan. Ökar man då tillgången till utbildning tänker vi oss att fler kommer att söka.

En annan sak som vi tror är viktig när det gäller polisutbildningen är att satsa på distansutbildningar av olika slag. Jag kommer från Gävleborg, en del av landet som verkligen lyfts av att det blivit möjligt att studera till polis i mitt län. Jag tror att vi behöver göra stora satsningar för att personer som inte vill flytta för att studera ska kunna bo kvar och göra ett jättebra jobb där de bor.

En tredje sak som vi vill göra är att göra polisutbildningen till en högskoleutbildning, som vi tror skulle attrahera fler sökande än dagens utbildning.

Fru talman! Anförandet från Elin Lundgren, Socialdemokraterna och regeringen föranleder en hel del följdfrågor.

Till att börja med fick vi för första gången höra ett regeringspartis företrädare tala om poliser i förhållande till befolkningen. När jag tidigare har tagit upp den frågan med Anders Ygeman har han förfäktat att den jämförelsen är helt irrelevant. Där kommer jag till en fråga senare. Men först har jag en fråga som gäller antalet polisutbildningsplatser.

Vi får höra här att anledningen till att det ser ut som det gör i dag är att Alliansen drog ned på utbildningsplatser 2010. Då är min konkreta fråga: Hur såg Socialdemokraternas förslag ut gällande utbildningsplatser 2010? Vi kan ta det också för 2011, 2012 och 2013. Hur såg det ut? Föreslog ni att vi skulle utbilda fler poliser? Annars blir ju er kritik mot Alliansen helt irrelevant.

Men det var under er tid i opposition. Vi kan fortsätta. Hur såg det ut när ni tillträdde som regering hösten 2014? Hur många utbildningsplatser hade regeringen och Socialdemokraterna föreslagit då? Hur såg det ut 2015 och 2016? Det skulle jag vilja ha ett svar på för att kunna sätta det här i någon sorts rimlig relation till den kritik ni framför mot Alliansens regering. Också jag förhåller mig förvisso kritisk till den. Men vi har till skillnad från Socialdemokraterna haft en annan politik och en annan ambitionsnivå redan från första dagen denna mandatperiod, då vi föreslog att man skulle utbilda 7 000 fler poliser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Polisfrågor

Svara gärna på hur det såg ut, år för år, 2010, 11, 12, 13, 14, 15 och 16. Hur många fler utbildningsplatser har regeringen föreslagit?

Min andra fråga är: Kommer ni att ha en fortsatt utbildningstakt för poliser som förhåller sig till befolkningsutvecklingen i vårt land?

Fru talman! Adam Marttinen har rätt i att vi inte har haft ett avvikande förslag. Skälet till att jag ställer den här frågan till Moderaterna är naturligtvis att de kritiserar oss så hårt nu och vill föra fram att antalet poliser skulle vara enbart vårt fel. Jag vill nog säga att vi har ett gemensamt ansvar för det.

Antalet poliser, som Adam började tala om, är naturligtvis jätteviktigt. Men det handlar också om vad poliserna faktiskt gör. Det har vi inte talat så mycket om i den här debatten. Finns det tillräckligt med polisforskning i det här landet? Använder man de mest moderna metoderna? Det vill jag bara passa på att säga i det här replikskiftet. Det är lätt att vi fastnar i antalet poliser och även civilanställda. Det är inte alls ovidkommande; tvärtom är vi överens om att det behövs många. Men det är också oerhört viktigt vilka arbetsmetoder man jobbar med och vilka förutsättningar man har. Tidigare i debatten talades det till exempel om it-brottslighet. Vi vet att övergrepp på barn är ett exempel på allvarlig brottslighet på nätet. Att man har tillräckligt god kompetens för att kunna jobba med detta är jätteviktigt, och då är väl inte antalet det viktiga utan just kompetensen.

Fru talman! Tack för klargörandet att det finns en gemensam skuld i förhållande till förra mandatperioden och dessförinnan!

Om man har en utbildningstakt som sätter ett mål om ett antal poliser och sedan struntar i vad som händer med samhället i övrigt är det klart att man kommer att få problem. Det är därför Sverigedemokraterna har föreslagit att man ska relatera antalet utbildningsplatser till befolkningsutvecklingen så att polisens kapacitet alltid står i relation till hur befolkningsökningen ser ut. Annars kommer man till den punkt där befolkningsutvecklingen har ökat kraftigt och polisorganisationen är underdimensionerad för det uppdrag den står inför.

Visst, ett gemensamt ansvar i opposition kan vi vara överens om. Men då kommer vi till dagens situation, där Socialdemokraterna och den rödgröna regeringen har haft ansvaret sedan 2014. Då vill jag fråga: Hur har utbildningsplatserna sett ut där? Det är faktiskt ert ansvar att svara på frågan varför vi har så få poliser i dag, och det är ert ansvar i regeringen att svara på frågan varför ni inte föreslog fler utbildningsplatser under den här mandatperioden förrän hösten 2017. Det är min andra fråga.

Om kritiken mot någon annan i något annat sammanhang ska vara relevant måste ni kunna svara på vad ni har gjort under den här mandatperioden. Hur många fler utbildningsplatser har vi fått under den här mandatperioden, fram till dagens datum?

Ska man utbilda fler poliser kan man inte bara gå från noll till hundra på ett år. Då kommer man att få problem. Det är detta vi har sett på våra utbildningsplatser. Det är svårt att få in så många fler som regeringen nu säger att man behöver. Detta är också ett av skälen till att vi inte kommer att nå regeringens föreslagna mål om 10 000 fler polisanställda fram till 2024.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Polisfrågor

En annan del är såklart, som många har varit inne på, yrkets attraktivitet. Många partier i opposition, även Sverigedemokraterna, föreslår att man ska titta på lönefrågan och ta ett större ansvar för den för att se till att fler söker sig till utbildningarna. Det är två saker som regeringen har misslyckats med.

Fru talman! Det regeringen har gjort under denna mandatperiod är att titta på hur polisutbildningen borde se ut. Jag nämnde att vi har tittat på möjligheten att göra den till en högskoleutbildning. Där har vi tyvärr inte fått fram något förslag ännu.

Vi har satt målet att det ska vara 6 000 poliser till 2024, och vi har dimensionerat utbildningen för det. Vi har öppnat en ny polisutbildning, och det kommer att komma en till, vilket jag redan har redogjort för. Det betyder att vi har alla förutsättningar att nå vårt mål.

Jag skulle vilja berätta om en sak till som har gjort det svårare att få in poliser på de befintliga utbildningsplatserna, nämligen nedmonteringen av Rekryteringsmyndigheten, som har skött antagningen till polisutbildningen. Det är också den myndigheten som testar värnpliktiga. Den nedmonterades, och det säger jag inte för att det är ett politiskt spel, under alliansregeringen. Det är egentligen först nu man är tillbaka med full kapacitet för att kunna testa alla som är sugna på att bli poliser.

Vad gäller lönefrågan är min enkla bild att den ska lösas mellan parterna. Polisernas löner ska absolut finansieras av politiken, men vi ska inte lägga oss i hur höga de ska vara.

Adam Marttinen sa att man inte kan strunta i vad som händer i samhället i övrigt och bara tala om satsningen på polisen. Det håller jag verkligen med om. Därför är ett brottsförebyggande arbete bland det viktigaste vi gör, vilket jag också har nämnt tidigare. För ungefär ett år sedan släppte polisen ett brottsförebyggande program, med många satsningar och pengar för att förebygga brott så att polisen helt enkelt får mindre arbete att göra - apropå att bry sig om vad som händer i samhället i övrigt.

(Applåder)

Fru talman! I dag debatterar vi polisfrågor - ett stort antal motionsbetänkanden som rör polisens arbete, metoder, prioriteringar, utrustning med mera. Jag vill inleda med att tacka alla dem som i dag arbetar inom svensk polis, poliser såväl som civilanställda, som gör ett mycket gott arbete för att vårt samhälle ska vara tryggt och för att vi andra ska kunna verka i våra olika roller.

Polisens arbete är otroligt viktigt, inte minst i de områden där polisen nu kraftsamlar för att mota tillbaka kriminaliteten där den har fått ett alldeles för starkt fäste, så kallade särskilt utsatta områden. Det är viktigt för tilltron till demokratin och samhället, för att mänskliga rättigheter ska upprätthållas för alla, för att kvinnor ska kunna känna sig lika trygga på gatan som män och för att motverka våld i hemmen, hedersvåld och sexualbrott. Jag tycker att det är glädjande när det konstateras att polisen nu snart har fyllt många av våra häkten med dem som har begått allvarliga brott.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Polisfrågor

Det finns stora utmaningar. Men låt oss inte bara svartmåla; låt oss också glädjas när skjutningarna minskar. Det ligger nämligen mycket hårt arbete bakom detta, arbete som utförs av poliser i vårt land. Om vi som politiker aldrig stannar upp och ser och tackar dem för deras arbete är det vi som skadar attraktiviteten i yrket. Då har vi också en skuld till att färre än vi behöver vill söka.

Faktum är nämligen att det inte är färre som vill bli poliser, utan det är vi som har höjt ambitionsnivån. Nu är det upp till oss att gemensamt se till att det blir ännu fler som vill axla det viktiga ansvar det innebär att vara polis i vårt land.

I går såg vi hur det oberoende SOM-institutet presenterade nya siffror som visar att förtroendet för polisen ökar hos svenska folket. Jag tycker att polisen förtjänar varenda procent av ökning, inte minst efter det otroligt fina agerande som vi såg efter terrorattentatet på Drottninggatan. Jag tror att detta är en bidragande orsak. Under tiden därefter talade många, politiker och andra, om hur viktig polisen var och hur väl den utförde sitt arbete. Sådant spelar roll.

En annan åtgärd som är viktig för att polisyrket ska bli attraktivare är utbildning. Fru talman! Det gläder mig oerhört att Moderaterna nu öppnar för att vi ska kunna samlas för att gemensamt modernisera polisutbildningen.

Miljöpartiet har gått till val på att göra polisutbildningen till en riktig högskoleutbildning. Lärosätena har redan påbörjat det arbetet, för de ser att det gör deras utbildningar mer attraktiva och att den utbildning som i dag erbjuds polisstudenter är så pass bra att man faktiskt förtjänar högskolepoäng, precis som sjuksköterskorna, som också läser till praktiska yrken.

Jag ser verkligen fram emot fortsatta samtal. Vi ska se till att polisutbildningen får en högre status och på ett bättre sätt kopplas till forskning, så att de polismetoder som används kan vässas och så att vi kan ligga i framkant och ha en polis som lär sig av forskningen men, framför allt, också kan forska. Man ska inte behöva ha en annan utbildning för att kunna forska om polismetoder. Det ska faktiskt poliser kunna göra, men så är det inte i dag.

Fru talman! Jag tänkte fortsätta att hålla mig borta från det politiska käbblet, som det ibland kallas. Även om det är nog så viktigt att poängtera skillnader vill jag också poängtera några gemensamma satsningar som vi har gjort.

Under den gångna mandatperioden har vi haft ett väldigt bra blocköverskridande samarbete i en av de allra viktigaste frågorna på rättspolitikens område de gångna åren, nämligen bekämpningen av terrorism. Det gläder mig att i dagens betänkande se att de borgerliga partierna, som är glada i att göra tillkännagivanden om allt som regeringen redan arbetar med, faktiskt har avhållit sig på en punkt som gäller just bekämpningen av terrorism. Det handlar om att satsa på utrustning. De har också sett att regeringens arbete pågår här. Vi satsar 200 miljoner i vårändringsbudgeten för att polisen ska ha bra utrustning om det värsta skulle hända.

Fru talman! Det finns mycket mer att säga, men jag har redan dragit över min talartid. Jag vill avsluta med att yrka bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Polisfrågor

Fru talman! Jag tror att man ska vara väldigt försiktig när det gäller skjutningar. Låt oss nu hoppas att vi kan få stopp på dem. Det är dock ganska vågat att säga att skjutningarna minskar. De var något färre under februari månad, men de var 14 stycken. Det finns ingen större anledning att vara nöjd med de siffrorna. I ett historiskt perspektiv har vi fortfarande väldigt många skjutningar, vilket ska påpekas.

Det är naturligtvis helt rätt att man ska tacka polisen när den gör ett bra jobb. Men jag tror att man också måste vara mer handfast. Då måste man våga tala om polisers löner. Detta saknar jag hos Miljöpartiet.

Jag konstaterar att Miljöpartiet fortfarande sitter fast i utbildningsfrågan, som handlar om att samtliga som utbildar sig till polis ska forska i polisutbildningen. Vi ser att ingenting händer. Vi har sagt att vi behöver ett nytt grepp. Jag uppmanar Miljöpartiet att tänka om i den frågan.

Regeringen har lagt 200 miljoner extra. Så radar man upp en mängd olika åtgärder som detta ska räcka till och lägger lite engångspengar på skyddsutrustning. Vi har avstått från reservation just därför. Men om Annika Hirvonen Falk läser vidare i betänkandet kommer hon att se att vi fortfarande har ett särskilt yttrande där vi säger att detta måste vara en mer långsiktig satsning. Det handlar inte bara om terroristbekämpning. Samtliga poliser måste ha skyddsutrustning även i sitt normala jobb.

Poliser säger ofta att de känner sig frustrerade över att brottslingar - det handlar om personer som begår brott gång på gång - kommer ut på gatan igen bara några timmar efter att de gripits. Därför brukar poliser ofta tala om påföljder.

Annika Hirvonen Falk har under flera år brukat säga att straff inte är bra och att ingen blir bättre av det. Hon säger ungefär: Låt dem vara! Så har diskussionen gått. Nu tänkte jag fråga dig, Annika: Har du bytt uppfattning? Är du fortfarande mot straff, eller kan du tänka dig hårdare påföljder?

Fru talman! Om man inte kan kritisera det ens motståndare har sagt får man hitta på att kritisera något som de inte har sagt. Jag har aldrig sagt att vi inte ska ha några straff.

När det gäller polisforskning är det viktigt att veta att det i dag inte räcker med att utbilda sig till polis och ha arbetat som polis för att få forska om polisarbete. I dag kvalificerar sig inte våra duktiga poliser för att forska utom om de också har skaffat sig en juristutbildning, en socionomutbildning eller någon annan högskoleutbildning. Jag tycker att det är fel. Jag tycker att poliser ska få den kompetens som krävs för att också få forska inom sitt eget område.

Detta betyder inte att alla poliser ska bli forskare. Det betyder dock - och det hoppas jag att vi är överens om - att alla poliser ska kunna ta till sig polisforskningen, så att våra poliser ska ligga i framkant på olika områden i sitt arbete. Svensk polis är redan i dag väldigt duktig på många områden, och jag vill att de kunskaperna ska kunna tas till vara även i polisforskningen.

Krister Hammarbergh, det är helt riktigt att varje skjutning är otroligt allvarlig. Det är också därför som varje skjutning som polisen lyckas förebygga och förhindra är så viktig. Jag tycker att vi behöver mer balans i diskussionen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Polisfrågor

Fru talman! Det är uppenbart att Miljöpartiet har fastnat när det gäller utbildningsfrågan. Man kommer inte vidare. Jag hoppas att ert samarbetsparti kan tänka lite djupare.

Vi har lagt fram nya förslag. Vi tror på en grundutbildning som följs av arbete och sedan en vidareutbildning. Där kan man säkert ta fler akademiska poäng och fördjupa sig. Men vi har fått en låsning i frågan, och ingenting har hänt. Det kan vi båda konstatera.

Sedan blev jag lite förvånad. Jag kan ta fram riksdagsprotokoll från många debatter där just Miljöpartiets företrädare - faktiskt du själv, Annika Hirvonen Falk - kritiserar hårdare påföljder. Miljöpartiet har fört en diskussion om att straff inte hjälper. Jag blir lite förvånad över att man nu förnekar detta.

Visst är det bra om man har bytt uppfattning, för jag tror att den uppfattning man har haft har varit felaktig. Men man måste väl kunna stå för det man har sagt? Har ni bytt uppfattning, eller är ni fortfarande lika kritiska mot påföljder och straff som ni var i början av den här mandatperioden? Titta tillbaka på vad du själv har sagt i riksdagsdebatterna! Har ni bytt uppfattning kan jag gratulera er, men det är dags för ett klargörande från Miljöpartiets sida.

Fru talman! Jag är glad över att utbildningsfrågan börjar lossna hos Moderaterna, för det är ju där som låsningen under lång tid har funnits. Jag ser fram emot fortsatta diskussioner om hur vi kan höja attraktiviteten i polisutbildningen genom att öka högskolebehörigheten och göra den till en högskoleutbildning.

Vad gäller påföljder är det bra att Krister Hammarbergh rättade sig själv. Om man frågar om någon står fast vid det som sagts är det viktigt att också ha korrekta citat. Och det är ju ganska stor skillnad mellan att vara mot straff och att säga det jag har sagt: att höjda straff inte nödvändigtvis betyder att brotten minskar. När det gäller till exempel våldsbrott som begås under påverkan av alkohol kan man inte se att brotten minskar för att straffet är högre. De kriminella sitter ju inte och dividerar om de ska smälla till någon på fyllan: Om det är ett års fängelse kan jag nog tänka mig det, men inte om det är ett och ett halvt.

Jag saknar fortfarande ett svar på detta från Krister Hammarbergh och hans kollegor, som vill ge sken av att det skulle vara så enkelt. Jag tror att det absolut viktigaste för att minska antalet brott som begås är att polisen ser till att sy in dem som begår brott och att det finns en upptäcktsrisk. I den forskning om brottsförebyggande som finns och som Krister Hammarbergh nog borde kika på finns det inte belägg för att hårdare straff per automatik leder till färre brott.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Polisfrågor

Fru talman! Vi får väl be om ursäkt för att vi svävar lite utanför sakinnehållet i de motioner som behandlas i betänkandet, men det är ju valår, och vi håller på att värma upp lite.

Vi fick här tidigare höra att regeringens bästa förklaring till att vi i dag har en poliskris är att alliansregeringen drog ned på utbildningsplatserna 2010. När vi synade det kortet visade det sig att inget av regeringspartierna hade något eget förslag eller ville något annat. Skulden till dagens poliskris är alltså gemensam för de rödgröna partierna tillsammans med allianspartierna. Dessutom har regeringen ett särskilt ansvar eftersom man har haft regeringsmakten under den här mandatperioden men inte förrän nyligen utökat utbildningsplatserna.

Av Annika Hirvonen Falk, Miljöpartiet, får vi höra att man är glad och stolt över ett framgångsrikt samarbete mellan regeringen och oppositionen när det gäller terroristlagstiftningen. Det ska göras ett förtydligande i det sammanhanget: Det är inte hela oppositionen som har deltagit i de blocköverskridande samtalen med regeringen, utan det är den borgerliga oppositionen. Regeringen ville inte bjuda in Sverigedemokraterna till några sådana samtal, trots att Sverigedemokraterna under en lång rad år har pekat på att det islamistiska terrorhotet kommer att växa sig starkt i Sverige medan ni andra förnekade det. Detta är ett faktum i dag. Bristerna som har uppstått i och med att man inte har bjudit in Sverigedemokraterna till dessa blocköverskridande samtal kan vi nu se.

Det handlar om att man kompletterar lagstiftningen flera år efter att man gjorde den första vändan med terrorlagstiftningen. Det handlar om resa till medborgarskapsland, alltså att man från regeringens sida valde att inte kriminalisera terrorresor till medborgarskapsland. Det var någonting som vi påtalade i opposition. Detta var någonting som vi kunde ha bidragit med ifall vi hade blivit inbjudna till de här samtalen. Även när det gäller deltagande i terrororganisation är det någonting som regeringen först nu kommer med men som vi föreslog redan hösten 2015. Så framgångsrikt har det alltså uppenbarligen inte varit.

Fru talman! Det finns en mycket enkel förklaring till att Sverigedemokraterna inte har bjudits in att diskutera bekämpningen av terrorism. Den är att Sverigedemokraterna är ett parti som inte står upp för grundläggande principer i en demokratisk stat, som rättssäkerhet och rättsstatens principer och som mänskliga rättigheter och alla människors lika värde.

Fru talman! Det där är bara kvalificerat struntprat från Miljöpartiet, som kanske inte ska ha så hög svansföring i någon debatt över huvud taget när det gäller kriminalpolitiska frågor.

Som jag påtalade i mitt första replikskifte: Regeringen antog en terrorlagstiftning som var bristfällig. Det har regeringen själv konstaterat. Bristerna ska nu åtgärdas, två år senare, med lagförslag som Sverigedemokraterna redan presenterat.

Om det hade varit ett framgångsrikt samarbete mellan regering och opposition hade man inte behövt komplettera lagstiftningen med väldigt nödvändiga åtgärder. Det gäller exempelvis resa till medborgarskapsland. I praktiken skulle man kunna exkludera samtliga personer som reser till Mellanöstern för att utbilda sig och träna sig i terrorkrig från straffansvar. Man kan bara ringa till regeringen och fråga: Vilket land ska jag åka till för att slippa straffansvar? Då säger ni bara: Åk till ditt medborgarskapsland! Så har alla de som rest under denna mandatperiod - det gäller fram till dess att den här lagstiftningen eventuellt kommer på plats - kunnat bli fria från straff, helt enkelt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Polisfrågor

Detta är effekten av er politik när det gäller terrorområdet. Ni antar lagstiftningar med väldigt stora hål i, som gör att väldigt få kan åtalas för de brott som ni syftar till att komma till rätta med.

Det gäller framför allt, som jag nämnde, resa till medborgarskapsland och deltagande i terrororganisation. Detta är två frågor som Sverigedemokraterna lyfte redan hösten 2015 men som regeringen av olika skäl undvek. Nu ska man försöka rätta till det i efterhand. Vi har haft två år av ett läge där dessa saker inte har kunnat åtgärdas eller där man kunnat motverka terrorism utifrån ett svenskt ansvarstagande sätt. Det är regeringens fel. Det är Annika Hirvonen Falks fel. Det är delvis också den borgerliga oppositionens fel. Det är resultatet av er framgångsrika blocköverskridande terrorlagstiftning.

Fru talman! Det finns stora utmaningar med terrorismlagstiftningen, så som den har sett ut. Det har varit ett lapptäcke av en rad olika lagar, med hänvisningar till många olika konventioner som har kommit till under en rad år. Detta har vi velat rätta till. Därför har regeringen tillsatt en utredning för att se över helheten i terrorlagstiftningen och för att helt enkelt få den att bli både effektivare och mer rättssäker.

Att regeringen samtidigt med detta har gått fram med en rad förslag i ganska snabb takt beror på att vi har sett utmaningar där beteenden har förändrats hos dem som vill begå dessa allvarliga brott. Då väntar inte regeringen in att vi ska få den optimalt genomtänkta översynen, utan då agerar regeringen snabbt. Det betyder att lagstiftning har kommit på plats i flera steg för att möjliggöra att de mest angelägna problemen snabbt rättas till, samtidigt som det pågår ett långsiktigt arbete för att terrorismlagstiftningen i sin helhet ska bli heltäckande och effektiv.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 21.)