om utlåning av filmverk från arkivet för ljud och bild

Debatt om förslag 25 november 1982

KrU 1982/83:11

Kulturutskottets betänkande
1982/83:11

om utlåning av Filmverk från arkivet för ljud och bild
Motionsyrkande

I motion 1981/82:2286 av Lennart Pettersson (s) yrkas att riksdagen hos
regeringen begär sådana ändringar i förordningen (1978:779) om pliktexemplar
av skrifter och ljud- och bildupptagningar att filmforskningens behov
av källmaterial kan tillgodoses.

Kulturutskottet har berett lagutskottet tillfälle att yttra sig över motionen.
Lagutskottets yttrande (LU 1982/83:3 y) fogas vid betänkandet som bilaga.

Utskottet

Motionen syftar till att det skall bli möjligt för filmforskare att studera
filmverk som nu förvaras hos arkivet för ljud och bild även på andra orter än
Stockholm.

I lagutskottets yttrande över motionen redovisas i här aktuella avseenden
det upphovsrättsliga regelsystemet och bestämmelserna om pliktexemplar
och om verksamheten vid arkivet för ljud och bild. Vidare redovisas vissa av
principerna och reglerna i de internationella konventionerna på upphovsrättsområdet.
Utskottet hänvisar till lagutskottets framställning i denna
del.

Bestämmelserna i upphovsrättslagen om rätt till kopiering av filmmaterial
som förvaras hos arkivet för ljud och bild och författningarna om
pliktexemplar har utformats efter en avvägning mellan forskningens behov
av tillgång till filmverk och upphovsmännens intresse av att materialet inte
olovligen kopieras eller eljest missbrukas. Kulturutskottet ansluter sig till
lagutskottets bedömning att man inte nu bör förorda en sådan författningsändring
som begärs i motionen.

Frågan om utlåning av arkivets material bör i stället, som lagutskottet
framhåller, lösas genom förhandlingar med berörda rättighetsinnehavare.
Av den redovisning som lagutskottet lämnar för ett nyligen avgjort
regeringsärende framgår att motionsspörsmålet kommer att bli föremål för
överläggningar mellan arkivet för ljud och bild och filmbranschen.

1 Riksdagen 1982183. 13 sami Nr 11

KrU 1982/83:11 2

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motion 1981/82:2286.

Stockholm den 25 november 1982

På kulturutskottets vägnar
BRITT MOGÅRD

Närvarande: Britt Mogård (m), Ing-Marie Hansson (s), Karl-Eric Norrby
(c), Tore Nilsson (m), Catarina Rönnung (s), Maja Bäckström (s), Lars
Ahlmark (m), Berit Oscarsson (s), Gunnar Thollander (s), Jan-Erik
Wikström (fp), Eva Hjelmström (vpk), Mona Sahlin (s), Anders Nilsson (s),
Stina Gustavsson (c) och Lars Hjertén (m).

KrU 1982/83:11 Bilaga

3

Lagutskottets yttrande
1982/83:3 y

över motion om utlåning av filmverk från arkivet för ljud och bild

Till kulturutskottet

Kulturutskottet har den 15 april 1982 beslutat bereda lagutskottet tillfälle
att yttra sig över motion 1981/82:2286 av Lennart Pettersson (s) som väckts
med anledning av proposition 1981/82:111 om vissa filmfrågor m. m. I
motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär sådana ändringar i
förordningen (1978:779) om pliktexemplar av skrifter och ljud- och
bildupptagningar att filmforskningens behov av källmaterial kan tillgodoses.
Enligt motionären får kopior av de biograffilmer som förvaras i arkivet för
ljud och bild inte lånas ut till vetenskapliga institutioner. Filmforskarna är
därför hänvisade till att studera materialet i arkivets lokaler. Detta innebär i
praktiken att filmforskningen och filmundervisningen på andra orter än
Stockholm omöjliggörs.

Lagutskottet får anföra följande.

Möjligheterna att använda biograffilm för olika ändamål är i hög grad
beroende av det upphovsrättsliga regelsystemet. Enligt lagen (1960:729) om
upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk har den som skapat ett sådant
verk både en rätt att utnyttja det ekonomiskt och ett ideellt betonat
inflytande över hur och i vilka sammanhang det används. Till gruppen
konstnärliga verk hör bl. a. filmverk, varmed jämställs verk inspelade på
videogram. Också vissa andra grupper än upphovsmän skyddas enligt lagen,
bl. a. skådespelare. Upphovsrättslagen omfattar inte fotografer utan deras
verk skyddas av lagen (1960:730) om rätt till fotografisk bild. I väsentliga
avseenden åtnjuter fotografen samma skydd som skapare av litterära och
konstnärliga verk.

Reglerna i upphovsrättslagen ger bl. a. dem som deltagit vid tillkomsten av
ett filmverk, t. ex. manusförfattare, regissörer, kompositörer, en principiell
ensamrätt att framställa exemplar av verket och göra det tillgängligt för
allmänheten. Ensamrätten innebär att man inte utan upphovsmännens
samtycke får spela in verket, göra kopior av en inspelning, visa en inspelning
offentligt eller sprida verket, dvs. sälja, hyra ut eller låna ut inspelningar eller
kopior av det. De som uppträder i ett filmverk, t. ex. skådespelare, sångare,
musiker, åtnjuter skydd mot bl. a. att inspelningen kopieras utan deras
tillstånd.

Upphovsmännens och andra gruppers rättigheter är emellertid inte
oinskränkta. Både upphovsrättslagen och fotografilagen innehåller regler
som gör det möjligt att för olika, närmare angivna ändamål utnyttja
skyddade verk och prestationer utan rättighetsinnehavarnas samtycke.

KrU 1982/83:11 Bilaga

4

Några av dessa undantag har samband med verksamheten vid arkivet för ljud
och bild. Enligt lagen (1978:487) om pliktexemplar av skrifter och ljud- och
bildupptagningar skall bl. a. s. k. referensupptagningar av radio- och
TV-program (inkl. TV-sända biograffilmer) samt exemplar av biograffilmer
och inspelade videogram under närmare angivna förutsättningar överlämnas
till arkivet för bevarande. I upphovsrättslagen föreskrivs att arkivet har rätt
att göra kopior av offentliggjorda filmverk för bevarande i arkivet. Arkivet
får också för forskningsändamål göra enstaka kopior av offentliggjorda verk,
som överlämnats till arkivet. Enligt förordningen om pliktexemplar av
skrifter och ljud- och bildupptagningar gäller som huvudregel att den som för
forskningsändamål vill ta del av ljud- och bildupptagningar är hänvisad till att
se eller lyssna på upptagningen i arkivets lokaler. Exemplar av andra
upptagningar än upphovsrättsligt skyddade filmverk kan dock efter prövning
i varje särskilt fall spelas upp på institution utanför arkivet.

I anslutning till det anförda vill lagutskottet erinra om att det upphovsrättsliga
regelsystemet är i hög grad internationellt. En rad internationella
konventioner har sålunda tillkommit som syftar till att ge upphovsmän m. fl.
skydd utanför det egna hemlandets gränser. Av grundläggande betydelse på
det rent upphovsrättsliga området är den s. k. Bernkonventionen om skydd
för litterära och konstnärliga verk, som kom till år 1886, och den s. k.
Världskonventionen om upphovsrätt från år 1952. Sverige liksom ett stort
antal andra länder är anslutet till de båda nämnda konventionerna, vilka
således är bindande för oss.

Huvudprinciperna i Bernkonventionen och Världskonventionen är desamma.
En huvudprincip är att fördragsslutande stat skall ge medborgare
från andra fördragsslutande stater samma skydd som man ger sina egna
medborgare. En annan princip är att vissa s. k. minimirättigheter skall
garanteras. Den innebär att varje stat åtagit sig att ge ett skydd av en viss nivå
för verk från de andra staterna. Minimiskyddet behöver dock inte
upprätthållas i verkets hemland.

Av betydelse när det gäller filmverk är bl. a. artiklarna 9 och 14 i
Bernkonventionen. Enligt artikel 9 gäller som huvudregel att upphovsmän
haren uteslutande rätt att låta mångfaldiga sina verk. Konventionsländerna
får dock i sin nationella lagstiftning tillåta mångfaldigande i vissa fall förutsatt
att sådant mångfaldigande inte gör intrång i det normala utnyttjandet av
verket och inte heller oskäligt inkräktar på upphovsmannens legitima
intressen. Artikel 14 garanterar upphovsmän till litterära och konstnärliga
verk som har bearbetats eller återgivits genom film en ensamrätt att låta
sprida sålunda bearbetade eller återgivna verk. Detsamma gäller i fråga om
upphovsmännen till själva filmverket.

Enligt utskottets mening är det önskvärt att det upphovsrättsliga
regelsystemet utformas så att skyddade verk och prestationer kan utnyttjas
för forskning och andra angelägna ändamål. Samtidigt är det emellertid
viktigt att man slår vakt om upphovsmännens och dem närstående gruppers

KrU 1982/83:11 Bilaga

5

berättigade intressen och att Sverige inte åsidosätter sina internationella
förpliktelser på området. Bestämmelserna i upphovsrättslagen om rätt till
kopiering av filmmaterial som förvaras hos arkivet för ljud och bild och
författningarna om pliktexemplar har också utformats efter en avvägning
mellan forskningens behov av tillgång till filmverk och upphovsmännens
intresse av att materialet inte olovligen kopieras eller eljest missbrukas.

Mot bakgrund av det anförda anser lagutskottet att riksdagen inte nu bör
förorda en sådan författningsändring som begärs i motionen. Frågan om
utlåning av arkivets material bör i stället lösas genom förhandlingar med
berörda rättighetsinnehavare.

Utskottet vill i sammanhanget hänvisa till att de litteraturvetenskapliga
institutionerna vid universiteten i Lund och Umeå i en skrivelse till
regeringen år 1982 anhöll om en sådan förtydligande författningsändring så
att det blir möjligt att ta del av upphovsrättsligt skyddade filmverk, relevanta
TV-program och videogram på resp. institution eller på annan av arkivet för
ljud och bild godkänd låneplats i Lund och Umeå.

Arkivet för ljud och bild yttrade sig över framställningen och framhöll
därvid att myndigheten är positiv till förslaget. Arkivet påpekade samtidigt
att man är angelägen om ett förtroendefullt samarbete med filmbranschen
och att man avsåg att inleda överläggningar med branschen för att diskutera
vissa erfarenheter av pliktexemplarsystemet. Med hänsyn härtill var arkivet
inte berett att förorda någon ändring av den aktuella förordningen utan att
ingående överläggningar har förts med branschintressena.

Regeringen beslöt den 16 september 1982 att lämna vad som i ärendet
förekommit utan annan åtgärd än att skrivelsen från de litteraturvetenskapliga
institutionerna jämte de över skrivelsen avgivna yttrandena skulle
överlämnas till arkivet för ljud och bild för att av arkivet beaktas i anslutning
till de överväganden rörande eventuella förändringar av pliktexemplarsystemets
utformning som arkivet kan komma att göra.

På grund av att motionsspörsmålet således kommer att bli föremål för
överläggningar mellan arkivet för ljud och bild och filmbranschen bör
motionen inte föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.

Stockholm den 26 oktober 1982

På lagutskottets vägnar
PER-OLOF STRINDBERG

KrU 1982/83:11 Bilaga

6

Närvarande: Per-Olof Strindberg (m), Lennart Andersson (s), Stig Olsson
(s), Martin Olsson (c), Joakim Ollén (m), Arne Andersson i Gamleby (s),
Ingemar Konradsson (s), Mona S:t Cyr (m), Marianne Karlsson (c), Owe
Andréasson (s), Stig Gustafsson (s), Allan Ekström (m), Sigvard Persson (c),
Per Israelsson (vpk) och Inga-Britt Johansson (s)*.

* Ej närvarande vid betänkandets justering.