om reklamskatt m.m.

SkU 1981/82:41

Skatteutskottets betänkande

1981/82:41

om reklamskatt m. m.

Motionerna

1980/81:410 av Marianne Karlsson (c)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som anförts i motionen om införande av distributionsskatt på direktreklam.

1981/82:1568 (yrkande 5) av Lars Werner m. fl.(vpk)

I motionen yrkas - med hänvisning till motion 1981/82:1567 - att riksdagen
beslutar att hos regeringen hemställa om förslag till skärpning av skatten på
kommersiell reklam.

Gällande bestämmelser m. m.

Enligt lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam utgår skatt
(reklamskatt) för annons som är avsedd att offentliggöras inom landet och för
reklam som är avsedd att spridas inom landet i annan form än annons. Med
reklam förstås meddelande som har till syfte att åstadkomma eller främja
avsättning i kommersiell verksamhet av vara, fastighet, nyttighet, rättighet
eller tjänst.

Utöver annonser omfattar reklamskatten med vissa undantag sådan
reklam som återges i s. k. ljustidning eller i anslutning till trafikmedel,
butikslokal, sportanläggning, teater eller liknande lokal, på fastighet eller
allmän plats eller på motsvarande sätt (utomhusreklam).

Till det skattepliktiga reklamområdet hör vidare med vissa inskränkningar
reklam som återges genom visning av film eller återgivning av ljud.

Slutligen föreligger skatteplikt för reklamtrycksak. Därvid gäller undantag
för vissa varor med självständigt bruksvärde och affärsteknisk information
m. m.

Skatten utgör för annons i allmän nyhetstidning 3 % av beskattningsvärdet
och i övrigt 10 % av detta värde. Beträffande postorderkataloger finns vissa
nedsättningsmöjligheter.

Till den som redovisat skatt för annonser i självständig periodisk
publikation av dagspress- eller tidskriftskaraktär återbetalar beskattningsmyndigheten,
riksskatteverket (RSV), så stor del av erlagd skatt för ett
kalenderår som svarar mot en skattepliktig omsättning av såvitt gäller
dagspress 9 milj. kr./år och såvitt gäller annan press 6 milj. kr./år (s. k.
grundavdrag). Återbetalningen sker halvårsvis i efterskott.

För nästa budgetår beräknas reklamskatt inflyta med 284 milj. kr.

1 Riksdagen 1981182. 6 sami. Nr 41

SkU 1981/82:41

2

Skatteutskottet har vid åtskilliga tillfällen behandlat olika yrkanden om
avveckling av reklamskatten helt eller delvis. När frågorna återkom våren
1980 sammanfattade utskottet (SkU 1980/81:4) sin ståndpunkt på följande
sätt:

Sammanfattningsvis finner utskottet att reklamskatten är behäftad med
vissa brister som dock knappast är av den arten att de påkallar en utvärdering
eller avveckling av skatten. Mot en sådan åtgärd talar i nuläget främst den
statsfinansiella situationen, som nyligen motiverat kraftiga höjningar av
åtskilliga punktskatter.

Utskottet

Beskattningen av reklamen har alltsedan förslaget om införande av
annonsskatten lades fram varit en kontroversiell fråga. Motståndarna mot
det ursprungliga beskattningsförslaget åberopade i lika hög grad pressekonomiska
som tryckfrihetsrättsliga skäl mot en beskattning. Att denna
beskattningsform numera inte möter sådana invändningar får antagligen
främst tillskrivas det förhållandet att annonsskatten byggts ut till en
reklamskatt som drabbar reklamtrycksakerna minst lika hårt som pressens
annonser och att presstödet till dagspressen är mångdubbelt större än
skattebelastningen. Dessa omständigheter får emellertid inte undanskymma
att de tryckfrihetsrättsliga aspekterna alltid måste beaktas vid alla påtagliga
ändringar av beskattningen av reklamen. Därvid bör också observeras att
tryckfrihetsförordningen inte gör någon skillnad mellan reklamtrycksaker
och andra tryckta skrifter och att den stadgar att spridningen av tryckta
skrifter inte får hindras.

När Marianne Karlsson (c) i motion 410 begär ett riksdagsuttalande om
införande av en distributionsskatt på direktreklam motiverar hon detta
yrkande med att man därigenom skulle hindra spridningen av mindre
önskvärd reklam. Motionären har främst tänkt sig att skatten skulle tas ut av
postverket men anvisar inte några vägar hur annan reklamdistribution skall
kunna beskattas.

Med hänsyn till att förslaget uppenbarligen strider mot tryckfrihetsförordningens
bestämmelser avstyrker utskottet bifall till motionen redan på denna
grund utan att redovisa de skäl som i övrigt kan anföras mot densamma.

Som utskottet inledningsvis angivit har riksdagen upprepade gånger
behandlat yrkanden om avveckling helt eller delvis av reklamskatten men har
däremot inte tidigare prövat några förslag om skärpningar av denna skatt.
Den senaste ändringen av de materiella beskattningsreglerna gällde för
övrigt en halvering av skattesatsen för dagspressens annonser. I vpk-motion
1568 begärs i yrkande 5 en skärpning av skatten på kommersiell reklam.
Motionärerna preciserar inte vilken nivå på beskattningen de vill uppnå.
Yrkandet får närmast ses som ett led i partiets ekonomiska politik.

Med hänsyn till pressens ekonomiska situation och till de tryckfrihetsrätts -

SkU 1981/82:41

3

liga invändningar som kan resas mot en ytterligare differentiering av
reklamskatten är utskottet inte berett att förorda någon generell eller partiell
höjning av reklamskatten. Utskottet avstyrker således bifall också till detta
yrkande.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår

1. motion 1980/81:410,

2. motion 1981/82:1568 yrkande 5.

Stockholm den 9 mars 1982

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s), Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c),
Valter Kristenson (s), Wilhelm Gustafsson (fp), Rune Carlstein (s)*, förste
vice talmannen Ingegerd Troedsson (m), Olle Westberg i Hofors (s), Tage
Sundkvist (c), Hagar Normark (s), Ingemar Hallenius (c), Bo Forslund (s)*,
Olle Grahn (fp), Egon Jacobsson (s) och Arne Svensson (m).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

GOTAB 70710 Stockholm 1982