om begränsning av statliga monopol, m.m.
FiU 1981/82:4
Finansutskottets betänkande
1981/82:4
om begränsning av statliga monopol, m. m.
I detta betänkande behandlar utskottet motion 1980/81:1488 av Sten
Svensson (m) och Bengt Wittbom (m) vari - med hänvisning till motiveringen
i motion 1980/81:1487 - hemställs att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om angelägenheten av att
fullfölja arbetet med att i största möjliga utsträckning begränsa statliga
monopol och särställningar.
Utskottet
I den motion, 1487, som utgör motivering för motion 1488 behandlas
Sveriges turistråds verksamhet. Riksdagen har redan behandlat denna
motion, vari begärdes att turistrådets verksamhet skulle begränsas. Näringsutskottet
avstyrkte detta yrkande och ansåg att det inte fanns skäl för
riksdagen att ta ställning till de kritiska synpunkter angående Turistrådets
verksamhet som framfördes i motionen. Näringsutskottet noterade att
kritiken hade bemötts av Turistrådet i en promemoria till regeringskansliet
(NU 1980/81:58). Riksdagen biföll näringsutskottets hemställan.
Den fråga om begränsningen av statliga monopol m. m. som tas upp i
hemställan i motion 1488 behandlades utförligt vid riksmötet 1979/80. Därvid
diskuterades motiven för de särställningar vissa statliga företag och
myndigheter hade. och för vissa av dem ändrades de dittills gällande reglerna
(prop. 1978/79:134, FiU 1979/80:6). Vid riksmötet 1980/81 behandlades
särställningar för datamaskincentralen för administrativ databehandling
(DAFA) (prop. 1980/81:100 bil. 11, FiU 1980/81:22).
Motionärerna grundar det nu aktuella yrkandet i motion 1488 på motiv
som redovisas i motion 1487. Dessa har underkänts av riksdagen och kan
därför enligt utskottets uppfattning inte utgöra grund för förnyade överväganden
angående statliga monopol och särställningar.
Med det anförda hemställer utskottet
att riksdagen avslår motion 1980/81:1488.
Stockholm den 12 november 1981
På finansutskottets vägnar
ERIC ENLUND
I Riksdagen 1981182. 5 sami. Nr 4
FiU 1981/82:4
2
Närvarande: Eric Enlund (fp). Rolf Rämgård (c). Arne Gadd (s), Bo
Siegbahn (m), Per-Axel Nilsson (s), Karl-Anders Petersson (c). Anita
Gradin (s). Lennart Blom (m). Roland Sundgren (s). Rolf Andersson (c).
Christer Nilsson (s). Olle Wästberg i Stockholm (fp). Mona S:t Cyr (m),
Torsten Karlsson (s) och Karin Flodström (s).
GOTAB 6985(1 Stockholm 198(1
FiU 1981/82:3
3
efter budgetårets slut. Besparingar får även användas sedan anslaget inte
längre finns upptaget på statsbudgeten under ytterligare tre år. Därefter
måste riksdagen ge sitt tillstånd för att medlen skall få disponeras.
Det kan i sammanhanget noteras att förvaltningsutredningen i sitt
huvudbetänkande (SOU 1979:61) som en av sina huvudpunkter angav att
den politiska handlingsfriheten borde ökas genom att anslagskonstruktioner
som medför långsiktiga bindningar undviks. Försöksverksamhet och tidsbegränsade
beslut borde användas mera, menade utredningen.
Motionärens tanke att tvååriga budgetperioder skulle minska budgetarbetet
kan i förstone verka bestickande, men den bygger på förutsättningen att
riksdagens arbete med anslagsfrågorna är proportionellt mot antalet anslag.
Så är emellertid inte fallet. Riksdagen, liksom för sin del fackdepartementen,
lägger inte ned lika mycket arbete på alla anslag. Dessutom varierar arbetet
med varje anslag från år till år. Ett stort antal anslag godkänns av riksdagen
utan någon särskild kommentar.
Utskottet kan se fördelar i att vissa anslag fastställs för en längre period än
ett år. Det underlättar en långsiktig och rationell planering av den
verksamhet som berörs av anslaget. Detta kan dock ske utan att anslagen
formellt fastställs för flera år. I praktiken är anslagen bundna för flera år i
rad. Det finns flera exempel på anslagsområden där vissa principer fastlagts
för längre period än ett år. Det gäller bl. a. försvarsramarna och vissa
affärsverk. På senare år har vidare ett mycket stort antal anslag kommit att få
en mer långsiktig styrning genom tillämpning av det s. k. huvudalternativet
för förvaltningsanslag, innebärande en real besparing om 2 % per år.
Det finns också anslagsområden där det inte är möjligt att fatta beslut för
en längre period. Flera anslag bestäms av avtal som träffas t. ex. mellan
arbetsmarknadens parter eller mellan staten och kommun- och landstingsförbunden.
Dessa avtal kan ibland täcka en annan period än ett budgetår och
sträcka sig över en period längre än ett år och binder i praktiken anslagen för
flera år. Å andra sidan kan antas att om ett avtal redan löper och godtagits av
riksdagen, torde merarbetet att godkänna ett nytt anslag för ett efterföljande
år vara mycket litet.
Det finns slutligen en lång rad anslag där storleken av och även innehållet i
anslagen måste anpassas till vad som händer på kort sikt. Det gäller framför
allt anslag för arbetsmarknadspolitiska insatser och olika former av
näringsstöd. Om statsbudgetens olika inkomster och utgifter skall kunna
användas som medel i den ekonomiska politiken, måste de kunna varieras
med hänsyn till den ekonomiska utvecklingen. Detta framgår också av det
faktum att många anslag numera behandlas vid flera tillfällen under året dels
under det år då statsbudgeten fastställs, dels under det år för vilket
statsbudgeten gäller. Detta försvårar naturligtvis möjligheterna att få en
samlad bild av de statliga åtagandena och deras sammantagna effekter. Det
är därför önskvärt att förändringar inte vidtas av ett fastställt anslag. Det
skulle sannolikt minska riksdagens arbete påtagligt om anslagen avseende ett
FiU 1981/82:3
4
visst budgetår endast behandlades en gång per år.
Utskottet ser inga fördelar med att på det sätt som föreslås i motionen öka
de långsiktiga bindningarna i budgeten. Förslaget i motionen väcker med
nuvarande treåriga mandatperioder dessutom vissa konstitutionella betänkligheter.
Utskottet avstyrker motionen.
Utskottet hemställer
att riksdagen avslår motion 1980/81:1518.
Stockholm den 12 november 1981
På finansutskottets vägnar
ERIC ENLUND
Närvarande: Eric Enlund (fp), Rolf Rämgård (c), Arne Gadd (s), Bo
Siegbahn (m), Per-Axel Nilsson (s), Karl-Anders Petersson (c), Anita
Gradin (s), Lennart Blom (m), Roland Sundgren (s), Rolf Andersson (c),
Christer Nilsson (s), Olle Wästberg i Stockholm (fp), Mona S:t Cyr (m),
Torsten Karlsson (s) och Karin Flodström (s).
GOTAB 69850 Stockholm 1981