Herr talman! KU3 är ett enigt betänkande där riksdagen föreslås att slutligen anta några vilande grundlagsändringar på tryck- och yttrandefrihetsområdet, så att dessa kan träda i kraft som planerat den 1 januari 2015.
En enig riksdag sade redan i våras ja till de här förslagen, men jag tänker mig att riksdagens nya ledamöter liksom alla tv-tittare och andra som följer kammardebatten kanske vill veta vilka grundlagsändringar det handlar om. Därför tänkte jag säga några ord om den saken.
Den första ändringen gäller det territoriella tillämpningsområdet och innebär att tidningar och så kallade tekniska upptagningar som inte har getts ut i Sverige inte heller ska omfattas av tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen. Det gör de nämligen i vissa fall i dag. Till exempel anses en skrift vara utgiven i Sverige om den sänds med post härifrån till adressater utomlands, trots att skriften inte når den svenska allmänheten över huvud taget. Nu ändras detta så att TF och YGL bara skyddar ett fritt informationsutbyte i Sverige.
Den andra ändringen gäller det så kallade korrespondentskyddet, som nu förtydligas. Vårt grundlagsskydd för anskaffare och meddelare ska, lite förenklat, inte gälla för utländska journalister och andra som publicerar sig i utlandet om det inte finns någon egentlig koppling till Sverige, till exempel att uppgifterna har anskaffats eller meddelats här i landet. Då gäller skyddet. TF har hittills inte varit riktigt tydlig på den punkten, men nu blir den det.
Några ändringar på tryck- och yttrande-frihetens område (vilande grundlags-beslut)
Syftet med de här ändringarna är att Sverige ska kunna medverka i internationellt rättsligt samarbete även på tryck- och yttrandefrihetsområdet. I sådana här fall, där just kopplingen till Sverige är svag, kan detta behövas. Exempelvis kommer svenska åklagare att kunna hjälpa sina europeiska kolleger med att ingripa mot rasistisk propaganda som sprids från Sverige. Sådant samarbete har varit omöjligt i vissa fall just på grund av TF och YGL.
Den tredje ändringen är att det i vanlig lag ska kunna ställas krav på berättigat intresse hos den som yrkesmässigt begär en kreditupplysning. Det ska också bli möjligt att i vanlig lag föreskriva att den som har varit föremål för en kreditupplysning ska ha rätt att få reda på det. Den som begär kreditupplysningar i större skala - här talar vi om företag - ska alltså inte längre kunna gömma sig bakom tryckfrihetsförordningen. Jag och utskottet tycker att det är en högst rimlig ordning.
Med de orden, herr talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkande nr 3.
I detta anförande instämde Hans Ekström och Björn von Sydow (båda S).
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 17.)