Några ändringar i vapenlagen

Herr talman! I dag debatterar vi ärendet Några ändringar i vapenlagen. Det innehåller två förändringsförslag från regeringen. Det första är lite mindre. Det handlar om avgifter. Det är ett förslag om att det ska finnas en bestämmelse om att Polismyndigheten får ta ut avgifter för prövningar av ansökningar enligt vapenlagen eller föreskrifter som meddelas med stöd av vapenlagen. Regeringen ska meddela storleken på avgifterna. Det här är i stället för ett generellt riksdagsbemyndigande från 1990 om avgifter vid statliga myndigheter. Nu gäller det en ny princip på området. Det här är en anpassning till den.

Det som är det största i propositionen från regeringen är lagändringar som innebär att kravet på märkning av vapen eller vapendelar vid införsel till Sverige begränsas till länder utanför EU. Bakgrunden är att EU för ungefär ett år sedan antog ett vapenprotokoll som kompletterar FN:s konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet. En av artiklarna i protokollet handlar om regional organisation för ekonomisk integration. Här betraktas hela EU som en part. Följden av det blir att kraven på märkning endast ska tillämpas vid införsel till en medlemsstat från ett land utanför EU, inte mellan ett EU-land och ett annat EU-land på det sätt som sker i dag.

När det gäller förslaget om märkning tror jag vi alla delar känslan av att det kanske inte direkt är det absolut bästa direktivet som har kommit från EU. Om det finns tillfällen att tala om att härtill är vi nödda och tvungna skulle jag säga att det här ett sådant tillfälle. Det finns en gemensam oro att det här förslaget kan försvåra bekämpningen av illegala vapen. Det är något som vi noggrant måste följa upp.

Ett enigt utskott har ställt sig bakom propositionen, trots allt. Det är glädjande. Men vi är ändå alla lika bekymrade och oroade över de illegala vapen som cirkulerar och alla de allvarliga konsekvenserna.

Jag har stått i talarstolen några gånger tidigare när vi har diskuterat vapen och då undrat varför det inte har varit prioriterat för tullen i dess regleringsbrev att titta på just vapen, när till exempel cigaretter särskilt har pekats ut, med tanke på situationen med illegala vapen i Sverige.

Nu kan jag till min glädje se att i det regleringsbrev som finns till tullen för 2015, skrivet av S-MP-regeringen, finns mål om vapen inskrivet under Mål 2. Där står det att analys och kontroller av in- och utförselrestriktioner särskilt ska inriktas på hot mot hälsa, miljö och säkerhet inklusive vapen. Det är ett stort steg framåt för att ta smuggling av vapen på allvar.

Med anledning av propositionen har utskottet också enats om ett par tillkännagivanden på initiativ av allianspartierna. De handlar om initiativ inom EU för att skapa spårbarhet bland vapen, ett digitaliserat vapenhandlarregister och ett digitaliserat system för vapendeklarationer.

Jag tror att alliansföreträdarna själva kommer att redogöra för sina förslag, så jag lämnar förslagen till dem. Med det yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.

Herr talman! Tyvärr möts vi nu vecka efter vecka av rapporter om att skjutvapen i allt större utsträckning används i kriminella kretsar. Det har skett ett antal mord. Vi har en positiv trend i vårt samhälle mot att dödligt våld totalt sett minskar, men vi ser en kraftig ökning av skjutningar och uppgörelser i den undre världen. Oftast sker det här med illegala vapen. Därför är den här debatten viktig.

Propositionen i sig, den som föranleder att vi har den här diskussionen, innehåller inte särskilt mycket. Den är relativt innehållslös. Precis som har föredragits har vi delen om ett ramverk för hur man sätter avgifter. Men vi har också delen om vad man är nödd och tvungen till.

Det står inte särskilt tydligt uttryckt i propositionen, men vad som händer i dag är att den lagstiftning vi tidigare antog med anledning av att vi tillträdde FN:s vapenprotokoll delvis rivs upp av den enkla anledningen att EU har skaffat sig exklusiv rätt på importmärkningsområdet. Vi har förståelse för att regeringen gör den förändringen, men vi är bekymrade över att regeringen är så passiv när det gäller problemet med just illegala vapen.

Låt mig nu säga att denna debatt inte handlar om jaktvapen. Den handlar inte om målskyttevapen för legala ändamål. Den handlar om de illegala vapnen. I dag ser vi ett ökat antal beslag, och det är förmodligen bara toppen på isberget. Vapen kommer in i olika typer av försändelser, med bil och på olika andra vägar. Efterfrågan är förmodligen - åtminstone gör polisen den bedömningen - större än utbudet, vilket innebär att vi kan vänta oss ett fortsatt tryck på att få in illegala vapen i landet.

Varifrån kommer då de här vapnen? Konsekvensen av den förändrade lagstiftningen är att ursprungsmärkning kommer att finnas kvar på vapnet. Importmärkning kommer att finnas från tredjeland, men importmärkning från EU försvinner. Det är intressant, för tittar vi på varifrån vapen kommer i de beslag som de facto har gjorts ser vi att de kommer från Bulgarien, Tjeckien, Slovakien, Baltikum och Tyskland - alla EU-länder.

Många gånger kommer vapnet in i Europa från USA eftersom en mycket stor del av vapenhandeln finns där. Det är lätt att beställa på internet. Vapnet kommer in någonstans i EU och förs vidare till Sverige - detta enligt uppgifter från tullen och polisen. För att underlätta brottsutredningar är det därför otroligt viktigt att vi - precis som när det gäller narkotika - vet vilka vägar smugglingen tar och att det finns en spårbarhet. I remissyttrandet till det här förslaget har polisen uttalat oro eftersom man tappar den här möjligheten i brottsutredningarna.

Vi tycker att det är dags för regeringen att visa någon form av initiativ. Eftersom regeringen inte har visat initiativ har vi i Alliansen gjort det. Det har också visat sig att vi står eniga bakom detta.

Det första beslutet riksdagen kommer att fatta i dag är att regeringen ska ta ett initiativ gentemot Europeiska unionen för att skapa spårbarhet. Det handlar inte minst om att titta på att den lagstiftning som finns i de olika länderna helt skiljer sig åt, vilket innebär att det som är tillståndspliktigt i ett land är fullständigt tillåtet i andra länder.

Visst finns det anledning om vi är bekymrade av skjutningarna på gatorna i Sverige att se till att det också finns ett system för att lösa sådana brott. Vi har tittat vidare på det här, och vi har fler förslag som vi inte kan väcka nu med anledning av propositionen men som vi kommer att återkomma till.

Det handlar bland annat om problemet med deaktiverade vapen, det vill säga vapen som på papperet har försvunnit ur systemet men som har gått från att vara legala vapen till att vara illegala vapen. 17 automatgevär har beslagtagits i Sverige - vapen som har deaktiverats men kommit tillbaka till systemet. Vi kommer att återkomma till det.

Vi ser också ett ökat problem med till exempel gasvapen, gasdrivna vapen, som relativt enkelt kan konverteras till vapen som man kan använda på annat sätt. Också det är sådant som vi kommer att återkomma till och som vi måste ta tag i. Samtidigt vill vi inte byråkratisera för mycket.

Vi är lite bekymrade över att polisens och tullens system är så pass underutvecklade på 2000-talet. Därför kommer riksdagen i dag att fatta ytterligare två beslut på vårt initiativ.

För det första ska vi se till att vi får ett normalt digitalt register. I dag är gången sådan att varje vapenhandlare har en inbunden bok som man skriver i. Mer modernt är inte systemet. Att regeringen inte har kunnat ta det initiativet trots propåer från polisen förvånar mig, men nu har vi tagit det initiativet.

För det andra är det är svårt för vapenhandlare att göra rätt när de ska deklarera in- eller utförsel ur landet. Systemet förvaras i pärmar på Tullverket. Mer modernt är inte systemet. Man kan tycka att regeringen borde ha sett det här. Det har den inte gjort, men riksdagen fungerar ändå. Alliansen väcker initiativ, och vi kommer i dag att fatta beslut.

Herr talman! Jag vill avsluta med att säga att hos den som är intresserad skytt, för den som jagar eller sysslar med målskytte, förstår jag att det ibland finns en irritation över långa handläggningstider på myndigheterna och över ibland onödig byråkrati. Vi i Moderaterna kan dela den kritiken, men den här debatten handlar inte om det. Vi kommer att återkomma när det gäller att underlätta och modernisera hanteringen av legala vapen, som vi inte alls är motståndare till. Men vi klarar av att samtidigt föra en debatt om de kriminella och deras vapen, de illegala vapnen. Där ska vi vara tydliga, och där ska vi vara tuffa.

Herr talman! Jag tackar för att samtliga partier har ställt upp på alliansmotionen, och jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Herr talman! Genom propositionen om vissa ändringar i vapenlagen föreslås huvudsakligen, som tidigare talare har pekat på, att den fysiska märkning av vapen och vapendelar som är tänkt att ske vid import till Sverige från annat EU-land ska tas bort. Det ska alltså inte längre finnas någon märkning på vapen importerade från EU-länder där det framgår vilket år och från vilket land vapnet är importerat.

Grundorsaken till att denna proposition kommit till är att FN:s vapenprotokoll numera är en del av EU-rätten, vilket gör att EU-länderna ska betraktas som en part och att de då ska kunna kräva märkning endast av vapen från tredjeland. Det är en sorts EU-harmonisering där man i första hand har beaktat fördelar - om det nu finns några sådana - utifrån ett EU-perspektiv. Som alltid vid anpassningar till ett alltmer överstatligt EU finns det nationella värden som går förlorade.

Just slopandet av införselmärkningar på vapen vid import från ett annat EU-land är något som föranlett en viss oro hos och kritik från bland annat Rikspolisstyrelsen, Statens kriminaltekniska laboratorium och Tullverket. Det anses försvåra möjligheterna att spåra ett vapens historia eller på annat sätt agera mot omärkta vapen. Sverigedemokraterna har från början tagit sin utgångspunkt i den oron och den kritiken.

Att försvåra möjligheterna att spåra vapen och förhindra att exempelvis från början legala vapen hamnar i fel händer är inte ett pris som Sverigedemokraterna har velat betala för drömmen om ett alltmer gränsfritt Europa utan några inre kontroller. Vi har redan sett biverkningar av den drömmen som är så stora att EU-glorian hamnar på sned.

Vi vet att den allra största delen av de vapen som hamnar i händerna på kriminella i Sverige har sitt ursprung i eller har rest genom Europa. Det är fortsatt viktig information som Sverigedemokraterna vill att brottsutredande myndigheter ska ha tillgång till.

Men är då införselmärkning vid import av vapen ett effektivt och ändamålsenligt sätt att administrera kontroll och spårbarhet av vapen? Tyvärr kan vi konstatera att införselmärkningen har fungerat extremt dåligt.

Det råder delade meningar både i Sverige och mellan olika EU-länder om när och hur ett vapen ska märkas.

En del menar att det räcker med en märkning vid första importland medan andra menar att en ny märkning ska ske vid varje importland, vilket skulle generera en stor mängd olika märkningar på ett enskilt vapen som har en importrik historia.

I dag har de allra flesta vapen ingen märkning alls då det inte har funnits något samlat grepp för att införselmärka befintliga importvapen. Ett samlat grepp saknas också, som jag har anfört, också för kommande importvapen.

Kravet på märkning är helt klart ett misslyckande ur flera aspekter. Dels skapar det stora kostnader för vapenhandlare, dels för att det kan förstöra vapnets estetiska värde. Man har dessutom haft en lite överbyråkratisk utgångspunkt i att fysiskt dubbelmärka vapen med olika märkningar.

Det borde gå att hitta ett enklare sätt att utifrån befintlig märkning av vapen göra det mer lättillgängligt, till exempel genom digitalisering, vilket har anförts i tillkännagivandena.

Herr talman! Därför är vi positivt inställda till de tillkännagivanden som tar sin utgångspunkt i att vapenhandlare slipper göra nya märkningar på sina vapen och att brottsbekämpande myndigheter får snabbare och mer lättillgängliga data över importvapen.

Tillkännagivandena syftar till att skapa en fortsatt spårbarhet för vapen som det handlas med inom EU genom att det införs ett digitalt vapenhandlarregister som är integrerat med polisens vapenregister.

Regeringen bör se till att det införs ett digitaliserat arkivsystem för vapendeklaration i syfte att underlätta för vapenhandlare att deklarera permanent in- och utförsel av vapen till och från Sverige.

För tydlighetens skull avslutar jag med att säga att vi står bakom utskottets förslag till beslut.

Herr talman! Också jag gläds åt att vi har en bred enighet i justitieutskottet vad gäller att prioritera arbetet mot illegala vapen. Det är en viktig fråga inte bara när det gäller den grova organiserade brottsligheten och de skjutningar vi haft i Sverige. Det är också en viktig fråga när det gäller bekämpningen av terrorism.

Vi talar ofta om underrättelseverksamhet och Säpos kunskaper och förmåga, men lika viktigt är det att vi försvårar för de människor som vill orsaka förstörelse att få tillgång till verktyg för detta. Här är givetvis illegala vapen en fråga vi måste arbeta med, både nationellt och inom Europeiska unionen.

Precis som flera har sagt är detta inte det bästa direktiv vi fått tillsänt oss från EU. Låt mig reflektera lite över problematiken som ibland uppstår när det inom Europeiska unionen diskuteras förslag som sägs handla om den fria marknaden eller förenklandet för företag men som också får implikationer för brottsligheten.

Senast i går redogjorde justitieminister Morgan Johansson i utskottet för det arbete som han har gjort för att få andra medlemsländer att inse konsekvenserna av förslaget om enmansbolag som kommissionen har lagt fram. Det har hela vägen beretts som ett förslag om företagande men har stora konsekvenser för den organiserade brottsligheten.

Jag känner att det är lite på samma tema här. Jag ska dock inte överdriva de negativa konsekvenserna med tanke på att det också införs krav inom alla EU-länder att märka vapen på liknande sätt som gäller i Sverige.

Jag välkomnar de tillkännagivanden som vi gemensamt ställer oss bakom. Det finns fler frågor som regeringen behöver arbeta vidare med. Inrikesminister Anders Ygeman har engagerat sig i frågan om deaktiverade vapen och talat mycket om behoven av att agera även där inom Europeiska unionen. Det är en viktig fråga där jag ser fram emot att också finna bred enighet.

Herr talman! Jag är givetvis nöjd över att även Miljöpartiet lyssnar på våra förslag och ställer upp på dem.

Jag reagerade dock på att SUP-bolagen, något som inte existerar än, kom upp på tapeten i en vapendebatt. Det handlar om regelförenklingar för att starta företag. Jag hoppas att Annika Hirvonens syfte inte var att koppla ihop illegal vapenhandel med normalt företagande. Jag förstod inte kopplingen, så jag skulle vilja att Annika Hirvonen klargör att hon ser positivt på företagare och företagande och inte betraktar dem som potentiellt kriminella.

Herr talman! Givetvis är det viktigt att vi har bra regler som gör det enkelt för människor att bedriva företagsverksamhet på olika sätt.

Med jämförelsen ville jag peka på att vi alltid i alla sammanhang, oavsett om vi talar frihandel eller företagande inom EU, måste ha med det brottsbekämpande och brottsförebyggande perspektivet. Ibland kan åtgärder, såsom SUP-bolagen eller möjligtvis denna propositions bakomliggande direktiv, leda till att det också blir avsevärt mycket enklare för organiserad brottslighet att bedriva sin verksamhet, vilket vi givetvis är eniga om att vi inte vill. Därför är det viktigt att vi hela tiden bevakar och för in detta perspektiv.

SUP-bolagen är en aktuell fråga, som kommer att behandlas i Europeiska rådet i veckan, där det är tydligt att man helt har bortsett från dessa möjliga konsekvenser.

Jag har förstått att vi är eniga om att det är viktigt att man kommer till rätta med detta så att man kan förenkla för företagande utan att öppna vallarna för ekonomisk brottslighet.

Herr talman! Anledningen till att jag begärde replik var att jag blev lite förvånad över kopplingen. Vi diskuterar det stora problemet med illegala vapen, och vi lägger fram förslag just för att vi har ett brottsbekämpande fokus. Det ska vi givetvis alltid ha, men vi får vara försiktiga med att koppla ihop vanligt sunt företagande som skapar jobb med kriminell verksamhet. Vi måste vara noggranna med orden.

Låt oss fortsätta att samarbeta på det brottsbekämpande området. En del av det är att emellanåt titta på påföljder, vilket vi till exempel gör när vi inför hårdare straff för olaga vapeninnehav, sexualbrott och kanske inbrottsstöld.

Herr talman! Jag upplever inte att jag likställde företagande och brottslighet. Det jag sa var att det förslag som debatteras om en ny företagsform faktiskt underlättar bedrivandet av grov organiserad ekonomisk brottslighet. Det är vi alla väl medvetna om sedan remissinstanserna Ekobrottsmyndigheten, Kronofogdemyndigheten, Skatteverket, Säpo med flera har avstyrkt förslaget av just detta skäl. Syftet att underlätta för företagande är gott, men konsekvenserna kan bli ödesdigra.

Förslaget motiveras enbart utifrån den fria rörligheten och inte utifrån att stävja brottslighet. Här har vi i justitieutskottet en viktig roll att i alla sammanhang, i Sverige såväl som i Europeiska unionen, påminna våra kamrater som jobbar med andra frågor, till exempel fri rörlighet eller företagande, att samhället hänger ihop och att man inte ska skapa system som underlättar för kriminalitet. Det gäller även när syftena är goda.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 10.)