med anledning av motioner om rätt till sjukersättning för retroaktiv inkomst

SfU 1976/77:6

Socialförsäkringsutskottets betänkande
1976/77:6

med anledning av motioner om rätt till sjukersättning för retroaktiv
inkomst

Motionerna

I motionen 1975/76:558 av herr Wachtmeister i Staffanstorp (m) och fru
Troedsson (m) hemställs att riksdagen hos regeringen begär sådant förslag
till ändring av gällande bestämmelser för beräkning av sjukpenninggrundande
inkomst att sjukpenningförhöjning kan utbetalas retroaktivt.

I motionen 1975/76:1203 av herr Olsson i Stockholm m. fl. (vpk) hemställs
att riksdagen uttalar sig för en sådan ändring i gällande sjukförsäkringsregler,
att i förekommande fall retroaktiv sjukersättning skall kunna utbetalas i
samband med avslutade avtalsrörelser, enligt vad i motionen förordats.

I motionerna framförs kritik mot att sjukpenningen, främst under avtalsår
och då i synnerhet vid långt utdragna löneförhandlingar, inte står i relation
till det verkliga inkomstbortfallet utan till en för ett år framåt beräknad
inkomst där ingen hänsyn tas till förväntade löneökningar. I motionen 558,
vari även påpekas att felaktig sjukpenning leder till felaktig tilläggspension,
föreslår motionärerna att en reglering av utbetald sjukpenning under ett
år bör ske i samband med taxeringen av samma års inkomst.

Gällande bestämmelser

Bestämmelserna som sjukpenning vid sjukdom återfinns i 3 kap. lagen
om allmän försäkring (AFL). Enligt dessa bestämmelser äger hos allmän
försäkringskassa inskriven försäkrad rätt till sjukpenning vid sjukdom, som
förorsakat förlust av arbetsförmågan med minst hälften, om hans sjukpenninggrundande
inkomst uppgår till minst fyratusenfemhundra kronor. Samma
rätt tillkommer vissa hemarbetande utan inkomst till nämnda belopp
(s. k. hemmamakeförsäkring).

Den sjukpenninggrundande inkomsten motsvarar den inkomst i penningar
eller vissa naturaförmåner som den försäkrade kan antas för år räknat
komma att tills vidare åtnjuta av eget arbete, antingen på grund av anställning
eller genom annat förvärvsarbete. Inkomsten, som avrundas till
närmaste hundratal kronor, fastställs av försäkringskassan med ledning av
olika föreliggande uppgifter om den försäkrade och efter förfrågan hos denne
eller arbetsgivaren om den framtida beräknade årsinkomsten. Vid beräkningen
av den sjukpenninggrundande inkomsten bortses från inkomst överstigande
sju och en halv gånger det vid årets ingång gällande basbeloppet.

När ändring av betydelse för rätten till sjukpenning eller för sjukpen 1

Riksdagen 1976/77. II sami. Nr6

SfU 1976/77: 6

2

ningens storlek kommit till försäkringskassans kännedom skall kassan ompröva
tidigare beslut om tillhörighet till sjukpenningförsäkringen samt i
förekommande fall fastställa ny sjukpenninggrundande inkomst. Ändring
i sjukpenningförmånen sker därvid inte förrän trettio dagar efter det försäkringskassan
fått kännedom om inkomständringen.

Hel sjukpenning utgör - bortsett från sjukpenning från hemmamakeförsäkringen
- för dag nittio procent av den fastställda sjukpenninggrundande
inkomsten, delad med trehundrasextiofem.

Sjukpenning kan förutom vid sjukdom utgå i form av föräldrapenning
- lägst 25 kronor per dag - när förälder avstår från förvärvsarbete i samband
med barns födelse eller för tillfällig vård av sjukt barn under 10 år. Föräldrapenning
tillkommer också foster- och adoptivföräldrar. Ersättningstiden
vid barns födelse är högst 210 dagar.

Tidigare riksdagsbehandling

Socialförsäkringsutskottet behandlade i sitt betänkande SfU 1975:8 två
motioner som syftade till att göra det möjligt att i efterhand justera utbetald
sjukpenning, främst vid retroaktiva löneökningar. I betänkandet lämnade
utskottet en redogörelse för olika metoder som i samband med sjukförsäkringens
uppbyggnad undersökts för att sätta sjukpenningen i relation
till inkomsten. Utskottet hänvisar till nämnda redogörelse. Motionerna avstyrktes
av ett enhälligt utskott med hänvisning till att sjukpenningens utformning
i samband med sjukpenningomläggningen fr. o. m. den 1 januari
1974 varit föremål för en omfattande översyn. Utskottet framhöll också
att de avtal om generella, delvis retroaktiva, löneökningar som med ett
eller flera års mellanrum ingås mellan arbetsmarknadens parter omfattar
majoriteten av landets löntagare och att en retroaktiv sjukpenning skulle
förutsätta att försäkringskassorna individuellt för varje försäkrad undersökte
vilken generell höjning av inkomsten som utgått retroaktivt och det antal
dagar för vilka sjukpenning utbetalats under den period den retroaktiva
löneökningen avser. De relativt begränsade fördelar som ett sådant system
kunde innebära för de försäkrade fann utskottet inte stå i rimlig proportion
till det administrativa merarbete som det måste antas medföra. En ordning
med nuvarande beräkning av sjukpenninggrundande inkomst kombinerad
med en slutjustering i anslutning till den på inkomståret följande taxeringen
ansåg utskottet vara förenad med avsevärda administrativa svårigheter inte
minst därigenom att den sjukpenninggrundande inkomsten, om arbets- och
inkomstförändringar skett under ett kalenderår, inte grundar sig enbart på
inkomsten under kalenderåret utan också på inkomsten ett år efter inkomständringen.
Deklarationen däremot, framhöll utskottet, grundar sig
nästan alltid på inkomsten under ett kalenderår. I de fall sjukpenningen
inte överensstämde med inkomsten skulle det därför bli nödvändigt att
undersöka om och när under året inkomständring skett och om sjukpenning

SfU 1976/77:6

3

utgått före eller efter inkomständringen. Den slutliga justeringen i anslutning
till taxeringen skulle medföra att den försäkrade antingen fick ytterligare
skattepliktiga sjukpenningbelopp eller att han måste betala tillbaka redan
beskattade och deklarerade belopp och att justeringar därefter fick företas
i självdeklarationerna antingen av taxeringsnämnderna eller av de skattskyldiga
i påföljande års deklaration. Riksdagen följde utskottet.

Utskottet

Sjukpenning från sjukförsäkringen utgår, utom i fall som omfattas av
den s. k. hemmamakeförsäkringen, i förhållande till den försäkrades sjukpenninggrundande
inkomst. Hel sjukpenning utgör för dag räknat 90 %
av den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten delad med trehundrasextiofem.
För att sjukpenningen så nära som möjligt skall ansluta sig till
inkomstförlusten på grund av sjukdomen beräknas den sjukpenninggrundande
inkomsten på grundval av vad den försäkrade kan antas för år räknat
komma att tills vidare åtnjuta av eget arbete. Om den försäkrades arbetsoch
inkomstförhållanden ändras, fastställs ny sjukpenninggrundande inkomst
på grundval av den nya beräknade årsinkomsten. Ändring av sjukpenningen
sker därefter först 30 dagar efter det försäkringskassan fått kännedom
om inkomständringen. Bestämmelserna vid inkomständring gäller
även för sjukpenning i form av föräldrapenning.

I motionerna påtalas de ekonomiska förluster som vid retroaktiva löneutbetalningar
kan drabba personer, vilka uppburit sjukpenning under den
tid den retroaktiva lönen avser. Motionärerna i motionen 1203 vill att riksdagen
skall uttala sig för att även sjukpenningen skall kunna ändras retroaktivt
vid sådana tillfällen, medan motionärerna i motionen 558 har ett
längre gående yrkande. De vill att riksdagen begär förslag till bestämmelser
av innebörd att sjukpenningförhöjning kan utbetalas retroaktivt och de föreslår
att man i samband med inkomsttaxeringen skall företa en allmän
kontroll av att rätt sjukpenning utbetalats under inkomståret och i samband
därmed företa rättelser av utbetalda sjukpenningar.

Enligt vad utskottet erfarit har riksförsäkringsverket uppmärksammat de
av motionärerna påtalade problemen med för låga sjukpenningar i samband
med försenade avtalsrörelser. Verket har därför tillsatt en arbetsgrupp med
uppgift att undersöka vilka möjligheter det finns att kompensera inkomstförluster
i sådana fall. Avsikten är att förslag i frågan skall lämnas inom
sådan tid att ändringar av den art som avses i motionen 1203 blir möjliga
efter nu pågående avtalsrörelses slut. Härigenom får motionen 1203 anses
besvarad. Någon riksdagens åtgärd med anledning av densamma är därför
inte påkallad.

Vad härefter angår förslaget i motionen 558 om en justering av utbetalda
sjukpenningar i anslutning till inkomsttaxeringen vill utskottet erinra om
att en motion med samma yrkande enhälligt avstyrktes av utskottet vid

SfU 1976/77:6

4

1975 års riksmöte (SfU 1975:8). De skäl av administrativ art som utskottet
därvid åberopade mot ett genomförande av ett sådant förslag har redovisats
i inledningen till detta betänkande och äger enligt utskottets mening alltjämt
i hög grad giltighet.

På grund härav och då syftet med motionen 558 till huvudsaklig del
får anses tillgodosett genom den översyn som pågår inom riksförsäkringsverket
avstyrker utskottet bifall även till denna motion.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionerna 1975/76:558 och 1975/76:1203.

Stockholm den 9 november 1976

På socialförsäkringsutskottets vägnar
SVEN ASPLING

Närvarande: herrar Aspling (s), Carlsson i Vikmanshyttan (c), Magnusson
i Nennesholm (c), Karlsson i Ronneby (s), fröken Bergström (fp), fru Håvik*
(s), herrar Åkerlind (m), Nilsson i Kristianstad (s), Andersson i Nybro* (c).
Lindström (s), Andersson i Edsbro (c), Nilsson i Norrköping (s), fru Andersson
i Täby* (c) och fru Hedvall (m).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

GOTAB 76 52447 Stockholm 1976