med anledning av motioner om maskinförarutbildning i gymnasieskolan

UbU 1978/79:14

Utbildningsutskottets betänkande
1978/79:14

med anledning av motioner om maskinförarutbildning i gymnasieskolan Motionerna 1977/78:

1177 av Iris Mårtensson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen
begär att regeringen uppdrar till skolöverstyrelsen att inom gymnasieskolans
ram starta försöksverksamhet med maskinförarutbildning inom
skogs- och byggnadsbranschen och att försöksverksamheten förläggs till
Ljusdal,

1977/78: 1199 av Olle östrand m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen anhåller att åtgärder vidtas i syfte att starta försöksverksamhet
med maskinförarutbildning inom byggnads- och anläggningsbranschen
i enlighet med vad som anges i motionen,

1977/78: 1545 av Olle Eriksson (c) och Elver Jonsson (fp) vari yrkas
att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att försöksverksamhet
med maskinförarutbildning inom gymnasieskolan startas på lämplig ort,

1977/78: 1558 av Johan Olsson m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär prövning av att försöksverksamheten med utbildning
för maskinförare påbörjas vid skogsbruks/gymnasieskolan i Ljusdal.

Traktorkort och maskinförarbevis

Motorredskap är enligt 4 § körkortsförordningen (1977: 722) ett motordrivet
fordon, som är inrättat huvudsakligen som arbetsredskap och
som är konstruerat för en hastighet av högst 30 kilometer i timmen och
endast med svårighet kan ändras till högre hastighet.

Beträffande förande av motorredskap stadgas i 4 § körkortslagen
(1977: 477):

Traktor som är försedd med gummihjul eller motorredskap får föras
på väg endast av den som har körkort eller traktorkort.

Utan hinder av första stycket får traktor eller motorredskap föras
tillfälligt utan körkort eller traktorkort kortare sträcka på väg vid färd
till eller från arbetsplats eller mellan en gårds ägor eller för liknande
ändamål.

Vid ansökan hos länsstyrelse om traktorkort skall sökanden ge in
bevis om godkänt förarprov. Förarprov består enligt 53 § körkortsförordningen
av förhör och avläggs inför den som statens trafiksäkerhetsverk
har förordnat därtill eller inför sådan lärare i gymnasieskolan som
ger utbildning för avläggande av förarprov.

1 Riksdagen 1978/79.14 sami. Nr 14

UbU 1978/79:14

2

Vissa arbetsmarknadsparter har i kollektivavtal inskrivit krav på maskinförarbevis.
Sådant maskinförarbevis utfärdas av parternas samarbetsorgan
efter ansökan från föraren, som åberopar den utbildning som
han eller hon genomgått.

Arbetsmarknadspartcmas maskinförarutbildningskommitté (MUK).

För att finna organisatoriska former för en samlad maskinförarutbildning
bildade olika arbetsmarknadsparter år 1972 en maskinförarutbildningskommitté
(MUK). Svenska kommunförbundet var till skillnad mot
Landstingsförbundet representerat i kommittén. MUK inventerade utbildningsbehovet
i vad gäller maskinförare och utarbetade ett ramförslag
till utbildningsprogram samt hemställde i maj 1974 hos utbildningsdepartementet
om en snar etablering av såväl ungdoms- som vuxenutbildning
av maskinförare i enlighet med MUK:s förslag. Det förutsattes
att dess förslag måste bearbetas ytterligare innan det realiserades.

För vuxendelen av MUK:s förslag har sedermera genom skolöverstyrelsens
försorg utarbetats läroplaner, som fr. o. m. år 1977 tillämpas
vid ett flertal AMU-centra.

Skolöverstyrelsens försöksverksamhet med transportteknisk gren på
fordonsteknisk linje m. m.

Efter utredningsarbete och samråd med närmast berörda arbetsmarknadsparter
har skolöverstyrelsen utformat en försöksverksamhet med
transportteknisk gren i årskurs 2 av fordonsteknisk linje. Försöksverksamheten
innebär att en gren med transporttekniskt innehåll anordnas
på den fordonstekniska linjen vid sidan av övriga grenar i årskurs 2.
Utbildningen på den nya grenen omfattar gods- och varuhantering, övning
i handhavandet av olika maskiner och fordon, lastning och lossning,
miljö- och säkerhetsfrågor, transport- och kommunikationssystem,
planering m. m. Antalet intagningsplatser för försöksverksamheten är
budgetåret 1978/79 160 (fördelade på kommunerna Borlänge, Göteborg,
Ludvika, Vännäs, Skellefteå, Norrköping, Uddevalla).

Undervisningen beräknas kunna genomföras med materiel (truckar,
traktorer, grävmaskiner, frontlastare, kranar etc.) för vars handhavande
normalt inte krävs högre ålder än den som gymnasieelever har. Materielen
för utbildningen upphandlas till huvudsaklig del begagnad inom en
kostnadsram av 600 000 kr. för klass om 16 elever. Vissa specialarrangemang
prövas för att även annan materiel skall kunna utnyttjas i undervisningen.

Klass om 16 elever delas i två grupper i ämnet fordonsteknik på
transportteknisk gren, bl. a. för att kraven på säkerhet och tillsyn ej
skall behöva eftersättas. Undervisningen skall organiseras så att en av
grupperna erhåller undervisning vid skolan samtidigt som den andra
elevgruppen deltar i inbyggd utbildning. Grupperna växlar mellan skola

UbU 1978/79:14

3

och företag så att eleverna genomför halva antalet lektioner vid skolan
och halva antalet vid företag i form av inbyggd utbildning. Genom att
undervisningen på detta sätt varvas får eleverna under utbildningens
gång kontinuerlig kontakt med arbetsliv och miljöer som kan utgöra
komplement till skolundervisningen. Den inbyggda utbildningen kan
vara förlagd till industri (transport- och lagerverksamhet), kommun
(gatu-, park- och fritidsförvaltning samt brandstation), hamn, flygplats,
åkerier, godsterminaler, maskinstationer, gruvor, bensinstationer m. m.

Den som behöver ytterligare övning på t. ex. motorredskap, där högre
förarålder krävs, förutsätts kunna genomgå kort kompetensgivande kurs
inom gymnasieskolan och i förekommande fall inom arbetsmarknadsutbildningen
eller erhålla erforderlig övning inom företag på den offentliga
eller privata sektorn.

Utskottet

År 1972 bildade olika arbetsmarknadsparter en maskinförarutbildningskommitté
(MUK). Syftet med kommittén var att i stort söka ange
hur en samlad maskinförarutbildning i bl. a. gymnasieskolan borde utformas.
I maj 1974 beslöt kommittén att till regeringen överlämna ett
ramförslag för utbildning av maskinförare, innebärande bl. a. förslag om
en tvåårig linje i gymnasieskolan. Denna är i årskurs 2 delad i en gren
för förare av skogsmaskiner (t. ex. skötare och processorer) och en gren
för förare av byggmaskiner. Den senare grenen skulle innehålla körutbildning
m. m. avseende minst en av följande basmaskingrupper, nämligen
grävmaskiner (hydrauliska, hjul- och bandtraktorer), kranar (mobil-
och tornkranar) samt schakt- och lastmaskiner (schaktare, hjullastare,
väghyvlar). Det förutsattes att detta ramförslag måste bearbetas ytterligare
innan det realiserades.

Frågan om maskinförarutbildning i gymnasieskolan har tagits upp i
fyra motioner väckta under allmänna motionstiden vid riksmötet 1977/
78. Enligt motionerna 1977/78: 1177 och 1977/78: 1558 bör skolöverstyrelsen
(SÖ) få i uppdrag att starta försöksverksamhet med maskinförarutbildning
inom skogs- och byggnadsbranschen. Denna försöksverksamhet
anses böra förläggas till Ljusdal. I motionerna 1977/78: 1199
och 1977/78: 1545 yrkas att försöksverksamhet med maskinförarutbildning
startas på lämplig ort. När det gäller frågan om vem som skall
vara huvudman för utbildningen, landsting eller primärkommun, tas i
motionen 1977/78: 1199 inte ställning till detta spörsmål medan man
i övriga motioner utgår från att landsting skall vara huvudman.

På grundval av betänkandet ”Huvudmannaskap för de gymnasiala
skolformerna” (SOU 1968: 63) föreslog Kungl. Maj:t i propositionen
1970:4 att gymnasieskolan skulle erhålla primärkommunalt huvudmannaskap.
Lantbruks- och lanthushållsskolor, i propositionen beteck -

UbU 1978/79:14

4

nade jordbrukets yrkesskolor, samt skogsbruksskolor föreslogs dock erhålla
landstingskommunalt huvudmannaskap. Omfördelningen av huvudmannaskapet
avsågs komma till stånd den 1 juli 1971 med en övergångsperiod
om tre år för reformens slutförande. Riksdagen godkände
vad i propositionen föreslagits angående huvudmannaskapet för gymnasieskolans
studievägar (SU 1970: 32, rskr 1970: 99; JoU 1970: 4, rskr
1970: 99).

I propositionen 1970: 159 föreslog Kungl. Majit bl. a. att gymnasieskola,
för vilken landstingskommun är huvudman, skulle kunna omfatta
tvåårig jordbrukslinje, tvåårig skogsbrukslinje och tvåårig vårdlinje samt
specialkurser, som avser utbildning för jordbruk, skogsbruk, trädgårdsnäring,
sjukvård, åldringsvård eller barna- och ungdomsvård. Övriga yrkesinriktade
linjer och specialkurser skulle ha primärkommunal huvudman.
Riksdagen beslöt i enlighet med detta förslag (SU 1970: 222, rskr
1970: 437; 2LU 1970: 95, rskr 1970: 460).

Riksdagens beslut innebär alltså att i gymnasieskolan skogsbruksutbildning
har landstingskommunal huvudman och att bygg- och anläggningsteknisk
utbildning samt fordonsteknisk utbildning har primärkommunal
huvudman.

MUK uppskattar det årliga utbildningsbehovet av maskinförare till
1 800—1 900. MUK fortsätter: ”Därav svarar skogsbruket för ca 500—
600, för vilka olika former av grundutbildning redan finnes inom skogsbrukets
gymnasielinje och specialkurser och där utvecklingen nu närmast
bedöms nödvändiggöra nya specialkurser inom en totalt sett i stort oförändrad
utbildningsvolym. De resterande 1 300—1 400 utgöres av förare
till byggmaskiner”.

MUK:s förslag innebär bl. a. en inledande försöksutbildning samt en
rullande planering som tar hänsyn till förutsättningarna vid olika tidpunkter.
Beträffande den tilltänkta nya gymnasiala linjen föreslås till en
början en utbildningsvolym motsvarande 300—400 elever på grenen för
skoglig utbildning och 200—300 elever på grenen för byggmaskinförare.

Förslaget behandlar inte frågan om vem som skall vara huvudman för
denna nya typ av dels skoglig, dels bygg- och anläggningsteknisk utbildning.
Det allmänna driftbidraget för landstingets skogsbruksutbildning
(4 000 kr. per klass om 30 elever och kursvecka) är avsevärt högre än
statsbidraget till särskilda kostnader för yrkesinriktad studieväg med primärkommunal
huvudman (7 000 kr. per klass om 16 elever och läsår).

Utbildningsdepartementet överlämnade i juni 1974 MUK:s förslag
till SÖ för handläggning.

Kostnaderna för att utbilda ca 700 elever på den av MUK föreslagna
maskinförarlinjen beräknade SÖ i anslagsframställningen för budgetåret
1976/77 till 65,5 milj. kr. i vad gäller statsbidragsberättigad undervisningsmateriel
samt till 30,5 milj. kr. i vad gäller kostnader för lärare,
övningsområden, lokaler, materielunderhåll m. m. samt drivmedel och

UbU 1978/79:14

5

försäkringar. Kostnaderna är beräknade i 1974 års pris- och löneläge.
Med hänsyn till de stora kostnaderna föreslog SÖ en modifierad försöksverksamhet
i mindre skala med alternativa kurser, bl. a. med anknytning
till det fordonstekniska området (de statsbidragsberättigade undervisningsmaterielkostnaderna
beräknades till 13 milj. kr.). Ett sådant
förslag upprepades även i anslagsframställningen för budgetåret 1977/78
och kostnadsberäknades då till 9,75 milj. kr. för statens del i vad gäller
undervisningsmateriel. Regering och riksdag var emellertid inte beredda
att ställa de medel till förfogande som begärdes för försöksverksamheten.
Vidare avslog riksdagen våren 1977 motioner om försöksverksamhet
med maskinförarutbildning enligt MUK i Bräcke, resp. Ljusdal (prop.
1975/76: 100 bil. 10, UbU 1975/76: 22, rskr 1975/76: 251; prop. 1976/
77: 100 bil. 10, mot. 1976/77: 376, mot. 1976/77: 495, UbU 1976/77: 17,
rskr 1976/77: 158).

Maskinförarutbildning av olika slag anordnas i dag inom gymnasieskolan
och arbetsmarknadsutbildningen m. m.

På tvåårig skogsbrukslinje undervisas bl. a. i hur olika skogsmaskiner
är konstruerade och hur de fungerar. Stor vikt läggs vid att låta eleverna
utföra realistiska avverknings- och transportövningar på olika maskiner
och i samband därmed lära sig läsa och tolka anvisningar, instruktioner
och tabeller samt tillämpa skydds- och säkerhetsföreskrifter. Eleverna får
öva sig att detaljplanera mindre avverkningsområden. I ämnet skogsproduktion
ingår bl. a. marklära, botanik, skoglig näringsgeografi, beståndsanläggning
och beståndsvård.

De tretton yrkesinriktade linjerna i gymnasieskolan har på SÖ:s initiativ
år 1977 utvärderats. Utvärderingen har särskilt uppmärksammat yrkesverksamma
elevers upplevelse av sin yrkessituation ställd i relation
till gymnasieutbildningens mål när det gäller förberedelse för yrkesverksamhet.
Skogsbrukslinjen kommer därvid högst på rangskalan bland
samtliga yrkesinriktade linjer när det gäller ungdomarnas bedömning
av de yrkeskunskaper de fått och den förberedelse för det aktuella
yrkesarbetet som utbildningen gett (Pedagogisk Forskning, Uppsala,
1977: 4).

Målet för utbildningen på den av MUK föreslagna nya linjens skogliga
gren är likartat med målet för utbildningen på den tvååriga skogsbrukslinjen.
MUK konstaterade att det ”inom skogsbrukets gymnasielinje
f. n. utbildas ca 500 elever per år”. Detta förhållande gällde hösten
1973. Därefter har elevantalet på skogsbrukslinjen ökat till 638 under
innevarande budgetår. Antalet elever som tas in till grundskoleanknutna
specialkurser om minst ett år på skogsbrukets område har under motsvarande
tid ökat från 135 till 226. Den sammanlagda ökningen av antalet
intagningsplatser för skogsbruksutbildning är alltså ca 230 sedan
år 1973. Det antal intagningsplatser som SÖ fördelat på skogsbruksskolor
är innevarande budgetår 986, och för utbyggnad har SÖ räknat

UbU 1978/79:14

6

med en övre gräns om 1 150 platser fr. o. m. budgetåret 1979/80. Skogsbruksskolornas
möjligheter att utnyttja tilldelade intagningsplatser har
enligt SÖ under senare tid ökat genom en successiv utbyggnad av skolornas
lokaler, internat m. m. och kommer att ytterligare förbättras.

Traktorförar- och viss maskinförarutbildning bedrivs även inom gymnasieskolans
jordbruksutbildning. Antalet intagningsplatser på jordbrukslinjen
och specialkurserna på jordbrukets område är läsåret 1978/79
drygt 2 000.

Maskinförarutbildning anordnas också inom arbetsmarknadsutbildningen.
Antalet utbildningsplatser inom denna är för budgetåret 1978/79
760. Till den allmänna bilden hör att det bedrivs maskinförarutbildning
av företag, både inom den offentliga och privata sektorn. Inom försvaret
bedrivs slutligen en relativt omfattande utbildning av såväl förare som
lärare och instruktörer.

Utskottet har inhämtat att SÖ planerar en försöksverksamhet med
kortare kurser inom maskinförarutbildningens område. I det pågående
planeringsarbetet undersöks i vilken omfattning det är möjligt att för
ungdomsutbildning utnyttja den maskinpark som används inom arbetsmarknadsutbildningen
men som där inte kan utnyttjas fullt ut.

Enligt beslut av riksdagen skall SÖ pröva varje möjlighet att tillvarata
de samlade utbildningsresurserna som företag, skola och andra institutioner
kan erbjuda för att skapa ytterligare utbildningsplatser (prop.
1977/78: 100 bil. 12 s. 191, UbU 1977/78: 16, rskr 1977/78: 181). Som
redovisats i det föregående har SÖ efter utredningsarbete och samråd
med närmast berörda arbetsmarknadsparter startat en försöksverksamhet
med transportteknisk gren på fordonsteknisk linje. Av redovisningen
framgår att försöksverksamheten avser andra maskiner än skogsmaskiner
och att utbildningen till sin inriktning är bredare än MUK:s utbildningsmodell.
Den primärkommunala gymnasieskolan samverkar vid försöksverksamheten
med maskinföretag m. fl. för att eleverna skall få kontakt
med arbetslivet och med sådan materiel som inte kan inköpas till skolan
på grund av bl. a. höga kostnader för anskaffning och drift. Denna samverkan
sker i form av inbyggd utbildning under halva undervisningstiden.
Antalet intagningsplatser för försöksutbildningen är f. n. 160 och avses
successivt bli utökat. SÖ föreslår således i anslagsframställningen
för budgetåret 1979/80 dels att antalet intagningsplatser på fordonsteknisk
linje ökar med 220, dels ”att huvuddelen av utökningen av elevplatserna
för fordonstekniska utbildningar får användas för försöket med
transportteknisk gren”. Intresset för utbildningen har varit stort både
från ungdomens sida och från olika kommuner. Ett 30-tal kommuner
har hittills hos SÖ anmält intresse för att anordna denna försöksutbildning.

På basis av de upplysningar som utskottet inhämtat i ärendet har
utskottet funnit skäl tala för att en begränsad försöksverksamhet med

UbU 1978/79:14

7

maskinförarutbildning anordnas i huvudsaklig överensstämmelse med de
av MUK angivna utbildningsmålen. Denna försöksverksamhet bör emellertid
enligt utskottets mening främst gälla bygg- och anläggningsmaskiner,
då det i första hand är där som utbildningskapaciteten är otillräcklig
och utbildningen behöver förnyas. Skogsmaskinförarutbildning bör
också få anordnas inom den av utskottet förordade försöksverksamheten
under förutsättning att detta kan ske utan samtidig begränsning av redan
anordnad eller planerad sådan utbildning.

Försöksverksamheten bör bl. a. klarlägga om utbildningen lämpligen
bör bygga direkt på grundskolan eller inte, hur utbildningen skall inpassas
i gymnasieskolsystemet i vad gäller huvudman, hur det statliga
bidraget bör vara utformat samt vilka möjligheter som finns att i fråga
om tyngre maskiner ta till vara icke fullt utnyttjade resurser i företag,
skolor och andra institutioner. I försöksverksamheten måste man självfallet
utnyttja tillgängliga resurser på mest effektiva sätt. Att bygga upp
en organisation som konkurrerar med i dag förekommande utbildningar
kan inte vara rationellt. Det ankommer på regeringen att pröva hur försöksverksamheten
skall utformas.

Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motionerna 1977/
78: 1177, 1977/78: 1199, 1977/78: 1545 och 1977/78: 1558 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en begränsad
försöksverksamhet med maskinförarutbildning.

Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av motionerna 1977/78: 1177,
1977/78: 1199, 1977/78: 1545 och 1977/78: 1558 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en begränsad
försöksverksamhet med maskinförarutbildning.

Stockholm den 28 november 1978

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s), Claes Elmstedt
(c), Ove Nordstrandh (m), Bengt Wiklund (s), Sven Johansson (c),
Linnea Hörlén (fp), Roland Sundgren (s), Gösta Karlsson (c), Helge
Hagberg (s), Lennart Bladh (s), Christina Rogestam (c), Torsten Karlsson
(s), Jörgen Ullenhag (fp), Birgitta Rydle (m) och Egon Jacobsson
(s).

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1978 780054

'