Kustbevakningsdatalag

Fru talman! Alliansregeringen fortsätter sitt arbete med att uppdatera äldre lagstiftning till dagens nya förutsättningar. Tidigare har en ny polisdatalag antagits. En ny tulldatalag ska förhoppningsvis tas fram framöver, och i dag debatterar vi den nya kustbevakningsdatalagen. Syftet med denna lag är att ge Kustbevakningen möjlighet att behandla personuppgifter på ett ändamålsenligt sätt i sin operativa verksamhet och skydda människor mot att deras personliga integritet kränks vid en sådan behandling. Våra brottsbekämpande myndigheter, till exempel polisen, Tullverket och Kustbevakningen, måste i sitt arbete ges möjlighet till behandling och utbyte av personuppgifter för att kunna bedriva en effektiv brottsbekämpning. Därom är vi alla överens. Å andra sidan har vi som lagstiftare också en skyldighet att säkerställa att invånarnas personliga integritet inte kränks utan anledning. Varje intrång i den personliga integriteten måste således vara befogat ur ett brottsbekämpningsperspektiv. Genom införandet av dagens kustbevakningsdatalag får Sverige en teknikneutral, tidsenlig och flexibel reglering där de yttre ramarna kring hur personuppgifter får behandlas inom Kustbevakningens operativa verksamheter slås fast. Personuppgifter får endast behandlas inom den brottsbekämpande verksamheten hos Kustbevakningen om det behövs för att 1. förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet 2. utreda eller beivra brott 3. fullgöra de förpliktelser som följer av Sveriges internationella åtaganden och överenskommelser. Kring de internationella åtagandena kan nämnas Interpol, det vill säga det polisiära samarbetet, Europol, som är åklagarnas samarbete, samt utländsk kustbevakning eller tullmyndighet inom ESS-samarbetet. Tillgången till personuppgifter begränsas enligt denna lag till vad varje tjänsteman inom Kustbevakningen behöver för att kunna fullgöra sina uppgifter. Personuppgifter som Kustbevakningen inhämtat avseende sin egen brottsbekämpning får även genom direktåtkomst delges andra brottsbekämpande myndigheter, som Rikspolisstyrelsen, polismyndigheterna, Ekobrottsmyndigheten, Åklagarmyndigheten, Tullverket och Skatteverket. Liksom inom Kustbevakningen begränsas dock tillgången till personuppgifter till vad varje tjänsteman inom dessa myndigheter behöver för att fullfölja sina arbetsuppgifter. Några så kallade slentriansökningar bland personuppgifter är således inte accepterade. Det är upp till respektive myndighet att kontrollera och säkerställa att deras tjänstemän följer denna begränsning, och det görs redan i dag. Fru talman! Kustbevakningen bedriver även verksamheter som inte direkt kan kategoriseras som brottsbekämpning. Dessa verksamheter kan vara till exempel sjöövervakning, ärenden om vattenföroreningsavgift, sjöinformation, räddningstjänst eller sjöfartsskydd. I nämnda verksamheter behandlas inte uppgifter av känslig karaktär, som till exempel enskildas personliga förhållanden, i samma utsträckning som i den brottsbekämpande verksamheten. I dessa fall anses det därför inte vara nödvändigt att det i denna lag uttryckligen fastslås vilka myndigheter som kan komma att få direktåtkomst till eventuella personuppgifter. Det är i stället upp till regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att meddela vilka myndigheter som bör ha direktåtkomst till uppgifter inom Kustbevakningens icke brottsbekämpande verksamhet. Mikael Jansson från Sverigedemokraterna har reserverat sig mot lagförslaget och anser att Rikspolisstyrelsen och polismyndigheterna bör få direktåtkomst till personuppgifter som gjorts gemensamt tillgängliga av Kustbevakningen inom dess icke brottsbekämpande verksamhet, utöver det samarbete som redan enligt den här lagen ska förekomma inom brottsbekämpningen. Jag har svårt att se vinsten med att Rikspolisstyrelsen och polismyndigheterna får direkt åtkomst till uppgifter på dessa områden. Hade det varit frågor som berörde eventuell brottsbekämpning, som ju denna lag föreslår, hade jag förstått det bättre, men jag ser inte riktigt vad polisen vinner på att få denna direkta åtkomst. Vad anser Sverigedemokraterna att Rikspolisstyrelsen och polismyndigheterna har för behov av att ha den här direktåtkomsten till ytterst få personuppgifter avseende sjöövervakning, räddningstjänst, ärenden om vattenföroreningsavgift och sjöinformation? Som jag tidigare sagt: Hade svaret varit att det var eventuella brott man var ute efter hade det varit en annan sak. Men i detta fall har jag lite svårt att se varför polisen skulle ha tillgång till den icke brottsbekämpande verksamhetens uppgifter. För att kunna göra en bedömning eller en avvägning mellan effektiv brottsbekämpning och skydd för människors personliga integritet måste vi veta hur viktig tillgången till aktuella personuppgifter är för Rikspolisstyrelsen och polismyndigheterna. Mig veterligen har varken Rikspolisstyrelsen eller polismyndigheterna efterfrågat tillgång till Kustbevakningens uppgifter i dess icke brottsbekämpande verksamhet. När det gäller den brottsbekämpande verksamheten förstår jag det fullt ut, men i det här fallet förstår jag det inte. Jag tror att Rikspolisstyrelsen och polismyndigheterna med varm hand överlåter dessa uppgifter till sina kolleger inom Kustbevakningen. Det bör också sägas att bara för att en myndighet inte har direkt åtkomst till uppgifter betyder det inte att myndigheterna inte samarbetar inom områden där så är lämpligt. Fru talman! Kustbevakningsdatalagen tillgodoser de brottsbekämpande myndigheternas behov av informationsutbyte och personuppgiftshantering. Samtidigt värnar den om skyddet för medborgarnas rätt till personlig integritet. Jag välkomnar den nya lagen och yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationen.

Fru talman! När vi hanterar det här ärendet som handlar om Kustbevakningens hantering av olika uppgifter och datahantering är det viktigt att komma ihåg att diskussionen handlar både om registrering och om hur man hanterar olika personuppgifter till exempel. Man måste vara väldigt försiktig. Jag tror att den här förändringen är bra, och vi ställer oss bakom utskottets förslag som jag härmed yrkar bifall till. Här finns något slags harmonisering som innebär att man bör ha något slags likvärdig behandling på olika ställen. Just det här blir också en teknikneutral lagring, vilket Anders Hansson var inne på, och det är väldigt bra. Samtidigt måste man naturligtvis vara mycket försiktig med all information som handlar om personuppgifter, sekretess och den personliga integriteten. Därför vill jag yrka avslag på reservationen från Sverigedemokraterna. Jag tror att det är för mycket och att det till och med kan vara lite farligt att nästan slentrianmässigt yrka på att allt ska vara tillgängligt i de här sammanhangen. Jag tror att det är där vi måste sätta en gräns. Det är bra att vi tillåter att man jobbar med de bitarna som är föreslaget i utskottet, men jag tror att det är farligt om man bara slentrianmässigt går på att vi ska ha tillgång till mer. Jag yrkar därför bifall till utskottets förslag och avslag på Sverigedemokraternas reservation.