Kallelser av barn och ungdomar tilldomstolssammanträde, m.m.
Debatt om förslag 25 april 2002
Protokoll från debatten
Anföranden: 5
Anf. 22 Anita Sidén (M)
Fru talman! I dag ska vi behandla justitieutskottets
betänkande 23 Kallelser av barn och ungdomar till
domstolssammanträden. Vi moderater yrkar bifall till
reservation 1 i detta ärende, en reservation där vi
föreslår att föräldrar i allmänhet ska ha närvaroplikt
vid förhör och huvudhandling när deras barn som är
under 18 år misstänks för brott. Vi visar också på att
undantag ska kunna göras om lämplighetsbedöm-
ningen så visar.
Fru talman! Det är alltid lång väntan för unga i
kris. När någon som är under 18 år misstänks för
brott är vuxnas stöd särskilt betydelsefullt. Och få
saker förenar människor så mycket som avskyn mot
våld och brott. Vi borde även vara överens om att det
är viktigt med tidig reaktion mot våldshandlingar och
brottslighet. Våld, brottslighet och droger har gått allt
längre ned i åldrarna och är nära oss. Vem som helst
kan drabbas och bli brottsoffer, och alltför ofta sägs:
Det här kunde vi förutse redan på BVC. Om man
tidigt kunde se - varför gjordes inget då?
Brott ska förebyggas. Barnens bästa ska komma i
främsta rummet vid åtgärder som rör barn, och det är
mycket viktigt att förebyggande åtgärder sätts in vad
gäller alla unga, men särskilt de unga som är i riskzo-
nen. Men vi måste också se rättsväsendet som garant
för trygghet. Man ska inte behöva gå på självför-
svarskurs för att få känna sig trygg.
Fru talman! Föräldrar och vårdnadshavare ska ta
sitt ansvar gentemot sina barn, och barn behöver mer
än väl vuxnas stöd. Även i skolan ska ungdomarna
lära sig lösa problem utan att begå brott och ta till
våld. Det är viktigt att barn får lära sig vad som är rätt
och vad som är fel. De måste lära sig att visa respekt
för varandra och andras egendom och måste, sist men
inte minst, förstå att brott drabbar brottsoffren liksom
brottsoffrens nära.
Varje brottsoffer som drabbas är ett mycket! Varje
brott är ett för mycket, och varje brottsling är också
en för mycket.
Fru talman! Brottsanmälan och rättegång måste
tas på allvar. Vi moderater anser att lagen tydligt bör
föreskriva att föräldrar och andra vuxna som står den
unge nära ska närvara både vid förhör och vid rätte-
gång. Då medvetandegörs även de vuxna om allvaret
i vad den unge gjort för brottsligt, och den vuxne kan
med större förståelse ta sitt ansvar. Återfall i brott är
tyvärr alltför vanligt även bland de unga.
Fru talman! Ett sätt att omsätta barnkonventionens
krav i praktisk handling är att göra särskilda pröv-
ningar för barnens bästa inför planering och beslut.
Vi moderater föreslår att föräldrar i allmänhet ska
vara skyldiga att närvara både vid förhör och vid
huvudförhandling vare sig man är vårdnadshavare
eller ej. Det är viktigt att få ta sitt ansvar inför sina
barn och inte dömas ut på förhand. Men det finns
undantag. Därför föreslår vi i vår reservation att det i
domstolen ska kunna göras en lämplighetsbedömning
av om båda föräldrarna ska kallas till förhör och rät-
tegång eller ej. Allt för barnens bästa! Regeringen bör
därför få i uppdrag att återkomma till riksdagen med
ett lagförslag utifrån vår reservation om föräldrars
närvaro vid förhör och rättegång.
Anf. 24 Anita Sidén (M)
Fru talman! Då ska jag försöka vara kortfattad i
min fråga.
Vuxnas roll är mycket betydelsefull för att ge stöd
till barn och ungdomar. Det är vi överens om. Ibland
kan även vuxna behöva stöd, och bör också få det, i
sin fostrarroll. Det betyder inte att föräldrar ska dö-
mas ut och inte få vara med och ta sitt ansvar när barn
kommit i svårigheter. Föräldrar är föräldrar. Det är vi
väl överens om.
Barnets bästa ska alltid stå i fokus, och det är vik-
tigt att föräldrar, vårdnadshavare och andra vuxna
som står de misstänkta nära så långt som det bedöms
möjligt ska vara skyldiga att komma till förhör och
rättegång för att axla sitt ansvar. Vi pekar på att det
kan finnas undantag. Därför anser vi moderater att
domstolen ska kunna göra en bedömning av föräldra-
deltagandet utifrån resultatet av personbedömningen.
Men hur risiga föräldrar än kan vara är de ju barnens
föräldrar. Det ska mycket till för att föräldrar inte ska
duga inför sina barn. Det finns inga föräldrar som vill
att deras barn ska fortsätta att begå brott.
Hur tror Nalin Pekgul att barnen ser på sina för-
äldrar i fortsättningen om de vuxna utesluts från rät-
tegången?
Anf. 25 Nalin Pekgul (S)
Fru talman! Jag tror faktiskt att vi är överens om
att de allra flesta föräldrar vill gärna vara med sina
barn när det har gått snett. Det är ingen som tvivlar på
det. Men det kan finnas situationer där det har skurit
sig totalt mellan barnet och föräldrarna, och då är inte
domstolen den bästa platsen att börja bygga upp den
relationen. Det kanske är mycket bättre med en faster
eller en moster som är med.
Anf. 26 Anita Sidén (M)
Fru talman! Jag med mina erfarenheter från min
egen skola och utifrån de ungdomarnas livssituation
vill jag understryka vikten av att föräldrar görs delak-
tiga i vad som rör barnen. Därför tycker jag och mitt
parti att föräldrarna i allmänhet borde vara skyldiga
att närvara vid rättegången oavsett om de är vård-
nadshavare eller ej. Föräldrar är föräldrar även om de
inte har vårdnaden. För barnens bästa lämnar vi dör-
ren öppen så att undantag kan göras från skyldigheten
att närvara. Det är bra om föräldrar och barn kan ha
kontakt i framtiden, och det är viktigt att barn och
ungdomar uppfattar att föräldrarna och nära vuxna
ställer upp. Ju fler som bedöms kunna ge stöd, desto
bättre skyddsnät får vi. Föräldrars förmåga prövas ju i
det här fallet. Vem som är ens förälder sitter djupt
inne i ett barn. Att föräldrar inte får delta kan faktiskt
kännas som att bli övergiven. Har jag skaffat ett barn
är det inte frivilligt att vara förälder.
Jag måste fråga Nalin Pekgul: Om en domstol gör
denna bedömning, ska inte föräldrarna ställa upp då?
Anf. 27 Nalin Pekgul (S)
Fru talman! Som jag sade i mitt förra inlägg är jag
säker på att de allra flesta föräldrar självmant kommer
och ställer upp för sina barn. Det är ingen som ska
pröva ut vilka föräldrar som passar och inte. Det är
självklart.
Men jag tror inte på närvaroplikt, och det av två
skäl. För det första kan det vara en inflammerad
stämning mellan barnet och föräldrarna. Återigen är
inte domstolen den bästa platsen för att bygga upp
den relationen. För det andra kan föräldrar ha miss-
bruksproblem eller andra problem som nästan gör det
olämpligt för barnet att de deltar.
Jag tycker att Anita Sidén ska fundera på vilket
som är det bästa för barnet. Jag säger att det bästa för
barnet är de personer som är mest lämpliga för barnet.
Självklart anser både Anita Sidén och jag att det
egentligen är föräldrarna som ska vara där. Men det
kan finnas situationer där inte föräldrar ska vara där,
och då ska inte vi tvinga dem till det.
Beslut
Kallelse av barn och unga till polisförhör (JuU23)
Riksdagen beslutade om nya bestämmelser om vitesföreläggande till ungdomar som inte har fyllt 18 år och som ska kallas till ett domstolssammanträde. Vidare beslutades om lagändringar som innebär att fler personer i den unges nätverk ska kunna involveras i processen när någon som är under 18 år misstänks för brott. Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2002.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag


