Kallelser av barn och ungdomar tilldomstolssammanträde, m.m.

Debatt om förslag 25 april 2002
poster
  • Bädda in video
  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 5

Anf. 22 Anita Sidén (M)

Fru talman! I dag ska vi behandla justitieutskottets betänkande 23 Kallelser av barn och ungdomar till domstolssammanträden. Vi moderater yrkar bifall till reservation 1 i detta ärende, en reservation där vi föreslår att föräldrar i allmänhet ska ha närvaroplikt vid förhör och huvudhandling när deras barn som är under 18 år misstänks för brott. Vi visar också på att undantag ska kunna göras om lämplighetsbedöm- ningen så visar. Fru talman! Det är alltid lång väntan för unga i kris. När någon som är under 18 år misstänks för brott är vuxnas stöd särskilt betydelsefullt. Och få saker förenar människor så mycket som avskyn mot våld och brott. Vi borde även vara överens om att det är viktigt med tidig reaktion mot våldshandlingar och brottslighet. Våld, brottslighet och droger har gått allt längre ned i åldrarna och är nära oss. Vem som helst kan drabbas och bli brottsoffer, och alltför ofta sägs: Det här kunde vi förutse redan på BVC. Om man tidigt kunde se - varför gjordes inget då? Brott ska förebyggas. Barnens bästa ska komma i främsta rummet vid åtgärder som rör barn, och det är mycket viktigt att förebyggande åtgärder sätts in vad gäller alla unga, men särskilt de unga som är i riskzo- nen. Men vi måste också se rättsväsendet som garant för trygghet. Man ska inte behöva gå på självför- svarskurs för att få känna sig trygg. Fru talman! Föräldrar och vårdnadshavare ska ta sitt ansvar gentemot sina barn, och barn behöver mer än väl vuxnas stöd. Även i skolan ska ungdomarna lära sig lösa problem utan att begå brott och ta till våld. Det är viktigt att barn får lära sig vad som är rätt och vad som är fel. De måste lära sig att visa respekt för varandra och andras egendom och måste, sist men inte minst, förstå att brott drabbar brottsoffren liksom brottsoffrens nära. Varje brottsoffer som drabbas är ett mycket! Varje brott är ett för mycket, och varje brottsling är också en för mycket. Fru talman! Brottsanmälan och rättegång måste tas på allvar. Vi moderater anser att lagen tydligt bör föreskriva att föräldrar och andra vuxna som står den unge nära ska närvara både vid förhör och vid rätte- gång. Då medvetandegörs även de vuxna om allvaret i vad den unge gjort för brottsligt, och den vuxne kan med större förståelse ta sitt ansvar. Återfall i brott är tyvärr alltför vanligt även bland de unga. Fru talman! Ett sätt att omsätta barnkonventionens krav i praktisk handling är att göra särskilda pröv- ningar för barnens bästa inför planering och beslut. Vi moderater föreslår att föräldrar i allmänhet ska vara skyldiga att närvara både vid förhör och vid huvudförhandling vare sig man är vårdnadshavare eller ej. Det är viktigt att få ta sitt ansvar inför sina barn och inte dömas ut på förhand. Men det finns undantag. Därför föreslår vi i vår reservation att det i domstolen ska kunna göras en lämplighetsbedömning av om båda föräldrarna ska kallas till förhör och rät- tegång eller ej. Allt för barnens bästa! Regeringen bör därför få i uppdrag att återkomma till riksdagen med ett lagförslag utifrån vår reservation om föräldrars närvaro vid förhör och rättegång.

Anf. 24 Anita Sidén (M)

Fru talman! Då ska jag försöka vara kortfattad i min fråga. Vuxnas roll är mycket betydelsefull för att ge stöd till barn och ungdomar. Det är vi överens om. Ibland kan även vuxna behöva stöd, och bör också få det, i sin fostrarroll. Det betyder inte att föräldrar ska dö- mas ut och inte få vara med och ta sitt ansvar när barn kommit i svårigheter. Föräldrar är föräldrar. Det är vi väl överens om. Barnets bästa ska alltid stå i fokus, och det är vik- tigt att föräldrar, vårdnadshavare och andra vuxna som står de misstänkta nära så långt som det bedöms möjligt ska vara skyldiga att komma till förhör och rättegång för att axla sitt ansvar. Vi pekar på att det kan finnas undantag. Därför anser vi moderater att domstolen ska kunna göra en bedömning av föräldra- deltagandet utifrån resultatet av personbedömningen. Men hur risiga föräldrar än kan vara är de ju barnens föräldrar. Det ska mycket till för att föräldrar inte ska duga inför sina barn. Det finns inga föräldrar som vill att deras barn ska fortsätta att begå brott. Hur tror Nalin Pekgul att barnen ser på sina för- äldrar i fortsättningen om de vuxna utesluts från rät- tegången?

Anf. 25 Nalin Pekgul (S)

Fru talman! Jag tror faktiskt att vi är överens om att de allra flesta föräldrar vill gärna vara med sina barn när det har gått snett. Det är ingen som tvivlar på det. Men det kan finnas situationer där det har skurit sig totalt mellan barnet och föräldrarna, och då är inte domstolen den bästa platsen att börja bygga upp den relationen. Det kanske är mycket bättre med en faster eller en moster som är med.

Anf. 26 Anita Sidén (M)

Fru talman! Jag med mina erfarenheter från min egen skola och utifrån de ungdomarnas livssituation vill jag understryka vikten av att föräldrar görs delak- tiga i vad som rör barnen. Därför tycker jag och mitt parti att föräldrarna i allmänhet borde vara skyldiga att närvara vid rättegången oavsett om de är vård- nadshavare eller ej. Föräldrar är föräldrar även om de inte har vårdnaden. För barnens bästa lämnar vi dör- ren öppen så att undantag kan göras från skyldigheten att närvara. Det är bra om föräldrar och barn kan ha kontakt i framtiden, och det är viktigt att barn och ungdomar uppfattar att föräldrarna och nära vuxna ställer upp. Ju fler som bedöms kunna ge stöd, desto bättre skyddsnät får vi. Föräldrars förmåga prövas ju i det här fallet. Vem som är ens förälder sitter djupt inne i ett barn. Att föräldrar inte får delta kan faktiskt kännas som att bli övergiven. Har jag skaffat ett barn är det inte frivilligt att vara förälder. Jag måste fråga Nalin Pekgul: Om en domstol gör denna bedömning, ska inte föräldrarna ställa upp då?

Anf. 27 Nalin Pekgul (S)

Fru talman! Som jag sade i mitt förra inlägg är jag säker på att de allra flesta föräldrar självmant kommer och ställer upp för sina barn. Det är ingen som ska pröva ut vilka föräldrar som passar och inte. Det är självklart. Men jag tror inte på närvaroplikt, och det av två skäl. För det första kan det vara en inflammerad stämning mellan barnet och föräldrarna. Återigen är inte domstolen den bästa platsen för att bygga upp den relationen. För det andra kan föräldrar ha miss- bruksproblem eller andra problem som nästan gör det olämpligt för barnet att de deltar. Jag tycker att Anita Sidén ska fundera på vilket som är det bästa för barnet. Jag säger att det bästa för barnet är de personer som är mest lämpliga för barnet. Självklart anser både Anita Sidén och jag att det egentligen är föräldrarna som ska vara där. Men det kan finnas situationer där inte föräldrar ska vara där, och då ska inte vi tvinga dem till det.

Beslut

Kallelse av barn och unga till polisförhör (JuU23)

Riksdagen beslutade om nya bestämmelser om vitesföreläggande till ungdomar som inte har fyllt 18 år och som ska kallas till ett domstolssammanträde. Vidare beslutades om lagändringar som innebär att fler personer i den unges nätverk ska kunna involveras i processen när någon som är under 18 år misstänks för brott. Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2002.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag