Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet

Herr talman! Jag yrkar bifall till reservationen. Signalspaning är Sveriges första försvarslinje. I en värld med nya hotbilder som global terrorism, informationsteknologiska hot och icke konventionell krigföring är signalspaning något som vi inte kan avstå. Samtidigt innebär det att den personliga integriteten hotas på ett nytt sätt. När internet skapar frihet att söka och finna skapar också internet och annan ny teknik en bakdörr där individen inte vet om han är privat eller iakttagen. Försvarets signalspaning, som söker i information som inte går från en svensk adress till en annan svensk adress, är inte största källan till otrygghet i och för sig. Det finns mycket missförstånd angående det svenska försvarets signalspaning. Större risk för svenska medborgares integritet är andra nationers signalspaning. Internettrafiken mellan svenska adresser passerar ju regelmässigt andra länder när IP-paketen inte känner några gränser. Det är emellertid viktigt att även det svenska försvarets signalspaning granskas på ett sätt som skapar medborgarnas förtroende. Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamhet, Siun, vakar över att signalspaningen följer lagens intentioner. Det är en viktig parlamentarisk kontroll. Tyvärr är bara tre partier representerade i inspektionen. Detta bör ändras så att varje parti får minst en ledamot. Först på så vis kan förtroendet byggas så att vi inte får en ny missvisande debatt som den förra FRA-debatten. Det är viktigt att våra duktiga medarbetare vid FRA får känna vår tacksamhet för deras förnämliga arbete. Försvarets signalspaning räddar liv.

Herr talman! I dag debatterar vi ärendet Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet . Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på motionerna. Integritetsskydd, signalspaning och försvarsunderrättelse är var för sig viktiga och nödvändiga begrepp som del av försvaret av vårt samhälle. När det gäller att auktorisera och bemedla instanser och att med lagar och förtroende bedriva verksamheter som är motiverade och nödvändiga men likväl kan upplevas som integritetshotande är det en grannlaga uppgift för oss här i en lagstiftande församling att se till att verksamheterna kan bedrivas på ett nödvändigt och ändamålsenligt sätt. När chefen för Must, generalmajor Stefan Kristiansson, förra året uttalade sig inför avslutandet av sin tjänstgöring som Mustchef gjorde han ett av få uttalanden eftersom verksamheten ju är så hemlig. Han sade: "Vi ser en ökad signalspaning, den ökar år från år. Detta är ett tecken på att man har stort intresse för vår förmåga." Det betonar vikten och värdet av att vi har en fungerande signalspaning, eftersom vi själva kontinuerligt blir utsatta för densamma. Det är en del av vårt försvar, och det är viktigt för oss att kunna värna Sveriges integritet. Samtidigt är det viktigt att vi när vi auktoriserar dessa myndigheter att få detta mandat ständigt arbetar för skyddet av integriteten. Signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet regleras i lagen 2008:717 och i förordningen 2008:923. Den myndighet som regeringen bemyndigat är Signalspaningsmyndigheten, som får lov att inhämta signaler i elektronisk form. Inhämtningen får inte avse signaler mellan avsändare och mottagare här i vårt land. Signaler får bara inhämtas efter inriktningsbeslut av regeringen, Regeringskansliet, Försvarsmakten och, efter de förändringar vi har fattat beslut om i kammaren, sedan den 1 januari i år även av Säpo och Rikskriminalpolisen. Vi har ett fungerande system som granskar verksamheten genom Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten, Siun, så att det bedrivs i enlighet med de lagar och förordningar vi bestämmer. Granskningarna har över tid ökat i omfattning precis som antalet tillstånd att utöva signalspaning. Siun har för att utöva sin granskning samverkat med andra svenska myndigheter. Det är Försvarsunderrättelsedomstolen som prövar frågor om tillstånd till signalspaning, och Siun som kontrollerar att det genomförs på ett lagligt och ändamålsenligt sätt. För oss socialdemokrater är frågan om betydelsen av signalspaning viktig, att vi ser till att utveckla vår förmåga och att vi ser till att detta är ett aktivt och verksamt redskap för försvaret av Sverige och Sveriges integritet. Det är samtidigt viktigt att vi kontinuerligt fortsätter verka för att utveckla förmågan att skydda oskyldiga människors integritet.

Herr talman! Det svenska försvaret har en mycket viktig roll i vår demokrati. Vårt land behöver ha ett tillräckligt starkt försvar. Hur starkt, och om vi ligger optimalt till eller för dåligt eller för bra, det ska vi inte diskutera i dag. Ett bra försvar måste ha tillgång till en god försvarsunderrättelseverksamhet. Den kan ske på olika sätt, genom offentliga källor, genom personella resurser och genom signalspaning. Signalspaning har skett sedan mycket länge vad gäller teletrafik i luften, men i dag går den allra största elektroniska kommunikationen i tråd mellan länder. Signalspaning får endast ske mot allvarliga militära hot och mot grov brottslighet, till exempel terrordåd. Detta preciseras noga i signalspaningslagen, och de myndigheter som får beställa uppdrag hos signalspaningsmyndigheten Försvarets radioanstalt, FRA, måste erhålla tillstånd av Försvarsunderrättelsedomstolen. De myndigheter som kan ansöka om att få uppdrag utförda är regeringen, Regeringskansliet, Försvarsmakten, Säkerhetspolisen och Rikskriminalpolisen. Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten, Siun, är en myndighet under regeringen som har till uppgift att kontrollera att försvarsunderrättelseverksamheten och signalspaningen bedrivs korrekt enligt de stränga regelverken och med största möjliga respekt för människors integritet. Kontrollverksamheten har, som Kent Härstedt sade, fördubblats i omfång under 2011, och Siun har inte agerat vidare med anledning av sin tillsyn, utan verksamheten bedrivs alltså enligt Siuns bedömning i enlighet med de stränga regelverk som fastställts. Siun samverkar också med Datainspektionen och Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden i sin kontrollverksamhet. När Signalspaningsmyndigheten under förra mandatperioden efter många års utredningar och genom flera riksdagsbeslut fick tillgång till teletrafiken även i tråd mellan landsgränserna var den politiska debatten med all rätt intensiv, och integritetsfrågorna stod i centrum. Regelverken skärptes också i flera steg, och Sverige har i dag en öppen och transparent redovisning av att signalspaning sker och hur den får bedrivas under sträng kontroll. Så är inte fallet i många andra länder. Det har väckts några motioner med anledning av regeringens skrivelse, och det finns en reservation och ett särskilt yttrande. En enskild folkpartist vill ta fram en ny lagstiftning eller kanske helt avskaffa den nuvarande lagstiftningen. Det är ett oerhört radikalt förslag som skulle äventyra Sveriges förmåga att skydda sig mot allvarliga säkerhetshot. Sverigedemokraterna har synpunkter på vilka som ska ingå i Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten, Siun, det vill säga kontrollmyndigheten. Den har sju ledamöter, varav två är domare. Övriga fem har politisk bakgrund i tre olika partier. Sverigedemokraterna menar, antar jag, att inspektionen borde ha tio ledamöter eller mer med alla partier representerade och jämför med bland annat Försvarsberedningen. Visst, det vore tänkbart, även om det är stor skillnad mellan Försvarsberedningens jobb med omvärldsanalys och en inspektion som hanterar mycket känsliga frågor. Det senare talar för en mindre stor inspektion. Den har bara fungerat i sin nuvarande form i några år, och utskottet finner inte anledning att föreslå någon förändring. En viktig punkt vid riksdagens beslut om den nya signalspaningslagen var den kontrollstation som på Centerpartiets förslag byggdes in i beslutet. En sådan kontrollstation har redan genomförts, men regeringen framhåller att det finns behov för fortsatt uppföljning. Vi har inte så lång erfarenhet av just signalspaning i tråd, till exempel. Regeringen avser att inom några år låta kontrollmyndigheten Siun genomföra en ny fördjupad uppföljning av lagstiftningens konsekvenser för enskilda medborgares integritet. Det är mycket bra att regeringen är så tydlig. Sverigedemokraterna menar i sin motion att den exakta tidpunkten för denna uppföljning bör preciseras, och Miljöpartiet och Vänsterpartiet menar i ett särskilt yttrande att tidsplanen bör vara mer precis och att Siun bör få uppdraget att göra en sådan fördjupad uppföljning. Jag anser att regeringen är tydlig med att det är Siun som ska göra uppföljningen och att det ska ske inom några år. Det är en tillräcklig precisering och borde tillgodose de krav som framförs. Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på reservationen.

Herr talman! Det känns bra att vara siste man så här efter en lång dag, och jag hoppas att vi kan gå nöjda härifrån. Herr talman! Signalspaning och integritet är två rätt så heta frågor, speciellt när de sätts ihop. I detta betänkande tas detta upp. Betänkandet behandlar alltså regeringens skrivelse om hur det ska gå till och genomföras på ett bättre sätt. Signalspaning är till viss del nödvändig för att vi ska få en bild av de hot vi har mot ett fungerande samhälle. Men det måste skötas på ett sådant sätt att det är rättssäkert och inte drabbar den personliga integriteten. Det kan vara svårt. Då är det också viktigt med en väl utbyggd kontroll av hur spaningen går till och om det sker överträdelser. Vi har haft fall i Sverige som kan anses ligga på gränsen och i något fall kanske gått över gränsen. Ändå är vi förskonade från den situation som finns i många andra länder där det är mer regel än undantag att man följer och förföljer människor på mycket rättsosäkra grunder. I Sverige har vi Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten, som ska kontrollera den signalspaning som genomförs. Det är bra. Det finns naturligtvis synpunkter från vissa partier på hur den är sammansatt. Det kan man nog diskutera och lyfta i en framtida process, hur det ska se ut, men det är en annan fråga, tycker vi. Så länge det fungerar på det här sättet är det bra om vi ger inspektionen maximala förutsättningar att göra ett bra jobb. Därför har Vänsterpartiet och Miljöpartiet i vårt särskilda yttrande preciserat hur vi ser på arbetet och vilket uppdrag inspektionen ska ha. Det är positivt att de kommer att få ett uppdrag att göra en mer fördjupad uppföljning av hur lagstiftningen fungerar. Vi anser dock att det är både möjligt och nödvändigt att göra det tidigare än vad regeringen tänkt sig. En mer precis tidsplan skulle kunna inkludera en fördjupad uppföljning redan 2015, till exempel. Herr talman! Vänsterpartiet har varit och är starkt kritiskt till den lagstiftning vi har i dag, som vi anser går för långt när det gäller vad som tillåts av signalspaning. Vi kommer att fortsätta att driva den frågan. Men oavsett hur lagstiftningen ser ut behövs ett kontrollorgan som på medborgarnas uppdrag kontrollerar de instanser som utför spaningen och vilka som kommer åt informationen, detta naturligtvis för att hindra missbruk och rättsosäkerhet. Det är därför jag yrkar bifall till utskottets förslag men också vill hänvisa till vårt särskilda yttrande i betänkandet.