Grönbok om skuggbanksektorn

Fru talman! Nu ska vi tala om skuggbanksektorn. Bara namnet kan få en att fundera på vad det faktiskt handlar om. Men om man tänker på skuggbank förstår man ju att det inte är någon vanlig bank. Det är alltså inte banker inom det ordinarie systemet, utan det är banker som agerar i skuggorna, det vill säga i mörkret. Det är fullt medvetet att man har en skuggbank, eftersom man inte vill verka under de regleringar som samhället har satt upp. Trots att finanssektorn är så pass central och påverkar samhällsekonomin och samhällssystemet så otroligt mycket har vi i dag en väldigt svag reglering av finanssektorn, men även den tycker man är för skarp för det man håller på med - därför namnet skuggbanksektorn. Nu har EU skickat ett förslag till Sveriges riksdag som kallas en grönbok för skuggbanksektorn. Man tycker att det är dags att titta på den här sektorn lite mer än vad man har gjort hittills. Det tycker också finansutskottet, men till min förvåning ser inte finansutskottet de stora risker som finns med skuggbanksektorn. Skuggbanker kommer många gånger till genom att man lyfter ut saker och ting ur de ordinarie bankernas bokföring för att lägga dem i ett separat bolag. Det var också en av de grundläggande orsakerna till finanskrisen. Och skuggbanksektorn har starkt bidragit till krisen och också vuxit sig väldigt stor. Av den grönbok som vi nu diskuterar framgår att man uppskattar storleken på skuggbanksektorn till hela 46 biljoner euro, vilket är en ökning med 21 biljoner euro sedan 2002, det vill säga nästan en fördubbling. Det motsvarar 25-30 procent av det totala finansiella systemet och hälften av bankernas tillgångar. Ja, ni förstår vilken stor sektor som knappt står under någon tillsyn eller någon form av reglering, en sektor som påverkar allas våra liv och som består av väldigt mycket risktagande och spekulation. I USA är andelen ännu större, uppskattningsvis 35-40 procent av det totala finansiella systemet. Enligt uppskattningar har andelen tillgångar i det parallella skuggbanksystemet i Europa ökat kraftigt de senaste fem åren medan andelen i USA har minskat. I Sverige uppgår tillgångarna i banker, försäkringsbolag och finansiella institut till sammanlagt omkring 600 procent av Sveriges bnp, det vill säga att vi har en finanssektor här i Sverige, om man inbegriper försäkringsbolag, banker och andra finansiella institut, som är sex gånger vår egen bnp. Ja, ni kan ju förstå vad det skulle orsaka om det skulle hända något! Det är egentligen en enorm risk. Och på detta ska vi lägga en skuggbanksektor som egentligen ingen vet storleken på här i Sverige, men den kan faktiskt också vara så stor som en hel bnp-omslutning. Ändå tycker inte finansutskottet att det är en så stor risk i Sverige. Jag menar att i och med att vi redan har en så stor finanssektor blir den här risken desto större för oss. Om skuggbanksektorn i Sverige är 100 procent av vår bnp handlar det om 3 500 miljarder kronor. Sedan finns det självklart en massa oklarheter, enligt den definition som EU gör av skuggbanksektorn, om hur stor andelen är i Sverige. Det är ingen som riktigt vet, och bara det gör mig orolig. Dessutom kan våra banker ha en hel del skuggbanksaktiviteter i andra länder. Jag menar därför att utskottets utlåtande visar att man inte tar frågan på tillräckligt stort allvar, även om man efter Bo Bernhardssons initiativ har skärpt skrivningarna. Det jag tycker är bra, för från början hade man en väldigt positiv inställning till skuggbanksektorn i sina skrivningar. Därför yrkar jag bifall till vår motivreservation. De regleringar som man nu vill göra på EU-nivå för skuggbanksektorn ska utgöra ett golv, så att Sverige och andra länder ska kunna gå längre i sina krav på regleringar. Jag vill absolut inte att kraven ska vara ett tak, eftersom de brukar bli väldigt urvattnade innan EU är klar med sina förhandlingar och kompromisser. Därför tycker jag att det är viktigt att de utgör ett golv. Jag tycker att Sverige med en så stor finansiell sektor måste kunna reglera även skuggbanksektorn hårdare än vad man vill på EU-nivå.

Fru talman! Jag får säga att Ulla Andersson verkligen är i högform i dag. Det är trevligt när hon varvar upp och sätter så stort fokus på så här viktiga frågor. Och jag har inte på något sätt avsikten att gå i polemik eller för den skull ta ställning för någon form av skuggbanksektorsverksamhet. Men jag tänker kort redogöra för vad ärendet handlar om, hur vi har resonerat och hur kommissionen har resonerat. Vi hanterar alltså här ett utlåtande gällande en grönbok om skuggbanksektorn. Syftet med grönboken är att i samråd diskutera och få en överblick över den utveckling som sker i den så kallade skuggbanksektorn. Kommissionen anser att det är viktigt att i detalj undersöka de problem som sektorn kan ge upphov till och uppmanar alla berörda parter att delta i samrådet. En rad frågeställningar tas upp och kommissionen resonerar om de risker och problem som kan orsakas av skuggbanksektorn. Det ska dock sägas att i grönboken konstateras att skuggbanksektorn också fyller en viktig funktion på den finansiella marknaden och fungerar som ytterligare ett alternativ till finansiering och bankinlåning. Men även om så är fallet finns det en uppenbar risk att sektorn kan utgöra ett potentiellt hot för långsiktig stabilitet. Rådet för finansiell stabilitet arbetar med rekommendationer för tillsyn och reglering av den här sektorn för att motverka att eventuella fallissemang för med sig systemrisker, både direkt och indirekt. Samtidigt kan förstärkta regleringar på de finansiella marknaderna medföra att skuggbanksektorn i stället ytterligare växer, enligt detta arbete. Grönboken tar upp en rad frågor och lämnar förslag på tänkbara definitioner och svar på dessa. De övergripande frågeställningarna handlar om att definiera skuggbanksektorn, vilka risker och fördelar som sektorn kan tänkas föra med sig, vilka utmaningar den för med sig och vilka lagstiftningar som är tillämpliga på skuggbanksystemet i EU. Utskottet anser likt regeringen att kommissionens initiativ till grönbok är välkommet och att det är positivt med en ansats att kartlägga hur sektorn ser ut och fungerar och hur riskerna och möjligheterna ser ut. Det är viktigt att överväga vilka regleringar som krävs och hur de ska utformas. Utskottet har inga invändningar mot den definition som kommissionen gör. Det är rimligt att anta att sektorn förändras både vad gäller vilka parter som avses och vad gäller sektorns storlek. Utskottet inser att nya regleringar på de finansiella marknaderna kan få effekter på skuggbanksektorns storlek. Det är därför viktigt att utvecklingen följs nogsamt. Vidare inser utskottet att skuggbanksektorn kan rymma viktiga funktioner och alternativ till finansiering och inlåning. Som ett exempel nämner utskottet framväxten av marknaden för företagsobligationer. Detta kan få effekten att riskerna sprids på fler aktörer, men samtidigt konstaterar utskottet att sektorn medför risker både indirekt och direkt. Det kan leda till påtagliga systemrisker med dolda hävstänger utan att detta omfattas av reglering och tillsyn. Det är naturligtvis viktigt att titta på detta och verkligen analysera hur det ser ut. Det kan mycket riktigt, som Ulla sade, också förekomma att reguljära institut kringgår regleringen genom att lyfta ut vissa verksamheter och att det då är en del av skuggbanksektorn. Det är också viktigt att betona att verksamheten är gränsöverskridande och bedrivs globalt. Därför är det viktigt att den globala aspekten också betonas i reglering och tillsyn. Utskottet anser också att det är viktigt att konsumentperspektivet särskilt beaktas och betonar riskerna för den enskilde. Till sist konstaterar utskottet att sektorns storlek nationellt av allt att döma beräknas vara relativt liten trots allt. Icke desto mindre berörs Sverige i allra högsta grad av skuggbanksproblematiken, inte minst genom de gränsöverskridande verksamheter som finns både när det gäller svenska bankers verksamheter i andra länder och svenska företags behov av fungerande marknader i andra länder. Fru talman! Utskottet stöder kommissionens fortsatta arbete med att kartlägga skuggbanksektorn. Utskottet föreslår att riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna.