FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

Herr talman! Mänskliga rättigheter borde vara så självklara. Det borde egentligen vara en fråga som vi inte skulle behöva stå och debattera här i dag. Men det finns inget som heter självklart. Arbetet med att främja demokrati, mänskliga rättigheter och hållbar utveckling är något som alltid måste fortsätta.

Vi moderater tycker att Sverige ska fortsätta att vara en tydlig röst i världen för de mänskliga rättigheterna och att Sverige också ska fortsätta att agera bilateralt och multilateralt genom Europeiska unionen, det nordiska samarbetet, FN, Europarådet, OSSE och andra samarbetspartner. Omsorgen om och försvaret av de mänskliga rättigheterna är en integrerad och central del av den svenska utrikespolitiken. Så har det varit under många år, och det är också viktigt att det fortsätter att vara så.

Sverige ska därför också fortsätta sitt engagemang som medlem i EU och i andra internationella organisationer. Sverige har ett bra renommé för just sitt engagemang. Vi är trovärdiga. Det är viktigt för oss att vi fortsätter att vara det.

Jag vill här lyfta fram en fråga som är viktig för mänskliga rättigheter. Det handlar om staters respekt för individen. Det handlar om demokrati, om rätten att uttrycka sig och om respekt för den enskilda individen. Det handlar också om möjligheterna att förverkliga sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

Jag började med att säga att vi egentligen inte skulle behöva stå och debattera mänskliga rättigheter. Men vi lever i en tid av oro, konflikter och stridigheter. Det handlar till exempel om Rysslands invasion av Ukraina, Isils framfart i Mellanöstern och attackerna i Köpenhamn och Paris. Men det handlar också om oro, konflikter och stridigheter på många andra håll. I Guatemala finns det ett förtryck, och det har funnits under många år. På Haiti har återuppbyggnaden efter jordbävningen avstannat. I Tibet är det ett systematiskt förtryck av medborgarna. Nepal har drabbats av ett jordskred. Det innebär en stor risk för de mänskliga rättigheterna.

Vad vill jag då säga genom att räkna upp flera olika frågor? Jo, det är att de mänskliga rättigheterna är hotade på väldigt många håll. Det innebär att de demokratiska organen och länder som Sverige måste fortsätta att ha ett stort tryck på arbetet för de mänskliga rättigheterna. Det är viktigt att ingen stat eller regim ska tillåtas och ha möjlighet att förtrycka människor och deras rättigheter.

Herr talman! Såväl i politiska partier som i ett brett spektrum av enskilda organisationer kommer omsorgen om och försvaret av de mänskliga rättigheterna till uttryck. Denna samsyn om de mänskliga rättigheternas betydelse i utrikespolitiken som finns i Sverige är värdefull, och jag tror att det är därför som vi från svensk sida har lyckats föra ett resultatinriktat arbete när det gäller mänskliga rättigheter och också har fått en trovärdighet.

Men med detta följer också skyldigheter att fortsätta driva frågorna framåt. Här vill jag lyfta fram ett område som är angeläget och som är relativt nytt när det gäller de mänskliga rättigheterna. Det handlar om internet. Internet är fantastiskt. Det ger människor möjlighet att kommunicera, att engagera sig och att hålla kontakt med andra. Men det som ger möjligheter till utveckling ger också stora möjligheter till förtryck. Det finns regimer som gärna vill stänga av internet och som vill begränsa människors möjligheter till information och engagemang. Det är viktigt att Sverige fortsätter att driva den frågan.

FN och EU har i sina rådsslutsatser lyft fram vikten av respekt för opinions- och yttrandefrihet när det gäller internet. Det är viktigt att det på internet och i den virtuella världen finns samma rättigheter som i den verkliga världen.

Jag ska lyfta fram ett annat viktigt område som behöver prioriteras i debatten och på den politiska dagordningen. Det handlar om hbtq-frågor. Tyvärr är det mycket vanligt förekommande att människor runt om i världen förtrycks för sin sexuella läggning. Så ska det naturligtvis inte vara. Vi i Sverige kan tycka att det är självklart att personer med hbtq-läggning ska respekteras. Så är det. Men det är inte lika självklart i vår omvärld. Därför måste vi fortsätta att lyfta fram frågorna.

I detta sammanhang vill jag understryka att vi moderater självklart stöder Sveriges kandidatur till FN:s säkerhetsråd. Vi tror också att Sverige kan bidra till och göra stor nytta för en säkrare värld i FN:s säkerhetsråd.

Samtidigt vill jag lyfta fram att det är viktigt att FN fortsätter att moderniseras och att FN fortsätter att fokusera sitt arbete. Det går inte att göra allt, men det går att göra mycket.

Jag vill också tala om EU. EU är det europeiska organ där vi är aktiva. Vi måste fortsätta driva frågor med våra närmaste länder. EU talar vi ofta om när det gäller handel. Men de mänskliga rättigheterna är också en del i EU:s arbete. Jag tänker på det östliga partnerskapet som vi under Alliansens tid i regeringen var med och bildade inom EU och som vi fortfarande driver från svensk sida. Jag hoppas att den socialdemokratiska och miljöpartistiska regeringen håller kvar stafettpinnen. Det har till exempel varit ett toppmöte för det östliga partnerskapet. Det ska naturligtvis ses som att partnerskapet fortfarande lever.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

Herr talman! Jag ska lyfta fram frågan om fattigdom. Fattigdom innebär stora umbäranden för människor. Det är något som vi måste arbeta för att minska. I detta sammanhang vill jag också säga att det finns ett mål när det gäller undernäringen, och undernäringen bland världens befolkning har halverats.

Andelen människor som kan läsa har aldrig varit så stor som i dag. Men fortfarande är det en femtedel av jordens vuxna befolkning som inte kan läsa, och två tredjedelar av dessa människor är kvinnor. Det är ytterligare ett exempel på hur viktigt det är att kvinnors rättigheter stärks.

Om kvinnor ska kunna få en större respekt för sina rättigheter, vilket är angeläget, måste också kvinnors möjligheter till försörjning öka. Här har Sverige varit med och bidragit genom FN och EU till mikrolån för att kvinnor ska ha en möjlighet att starta företag. Det har visat sig vara mycket framgångsrikt i bland annat Afrika.

Genom att kvinnor får möjlighet att försörja sig får de också möjlighet att ta hand om sina barn och kanske möjlighet att bidra till sina föräldrars ekonomi. De får även möjlighet att göra sig självständiga från förtryck och möjlighet att välja vem de vill gifta sig med och hur de vill bo. De kan faktiskt få större respekt för sin sexuella hälsa och en möjlighet att själva avgöra om de ska föda barn. Jag tycker att det är viktigt att vi fortsätter arbeta för att stärka kvinnors position, och däri ligger att stärka kvinnors ekonomi.

Med detta, herr talman, och av respekt för att det finns fler personer som ska delta i debatten vill jag avsluta. Jag yrkar bifall till reservation 3 och avslag på förslaget i betänkandet.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till våra reservationer 5 och 8. Vi står naturligtvis bakom samtliga våra reservationer, men för tids vinnande begränsar jag mig.

Vi debatterar i dag ett betänkande om FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik. Jag vill förtydliga att vi är ett enigt utskott vad gäller vikten av demokrati och mänskliga rättigheter, men vi kan ha lite synpunkter på och debatt om hur frågor drivs och vad vi kanske tycker att regeringen borde vara tydligare i eller driva mer.

Herr talman! Förenta nationerna har sedan andra världskriget varit navet kring vilket det internationella samarbetet har kretsat. Trots att organisationen kanske särskilt på senare tid uppvisat vissa begränsningar och hinder får man ändå säga att FN har gjort mer än någon annan institution för att förhindra krig och konflikter och för att främja demokrati och mänskliga rättigheter. En grundläggande princip för arbetet inom FN har alltid varit att alla länder ska vara likvärdiga och oberoende. Utvecklingen inom EU går nu mot att beröva medlemsstaterna den rätten och därmed beröva flera av dem deras betydelsefulla röster inom FN. Det oroar oss i Sverigedemokraterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

Vi i Sverigedemokraterna stöder Sveriges kandidatur till säkerhetsrådet. Enligt Lissabonfördraget måste Sverige dock framföra Bryssels ståndpunkt om en plats skulle bli aktuell. Vi vill verkligen framföra att vi på ett principiellt plan är emot denna utveckling, som i det långa loppet kan komma att beröva de europeiska staterna deras röster i FN och därmed stora delar av deras möjlighet att utöva utrikespolitiskt inflytande inom FN. Regeringen har tidigare talat om vikten av Sveriges oberoende röst, och det har jag tyckt varit bra. Jag tycker att det är tråkigt att vi nu kan se hur regeringen börjar backa från det.

Herr talman! Sverigedemokraterna ser arbetet med att främja mänskliga rättigheter internationellt som det mest angelägna inom utrikespolitiken. Den enda långsiktiga lösningen på svåra situationer för människor i andra länder är att förbättra livsvillkoren på plats. Vi är i utskottet eniga om att alla mänskliga rättigheter är odelbara, ömsesidigt samverkande, innehar samma värde och gäller för alla människor utan åtskillnad. Vi har dock lite olika utgångspunkt i hur vi ska prioritera resurser inom biståndet för att ge bäst förutsättningar för utsatta människor att förbättra sina levnadsvillkor.

Utskottet menar i detta betänkande att medborgerliga och politiska rättigheter är förutsättningen för ekonomiska och sociala rättigheter. Ekonomiska och sociala rättigheter handlar bland annat om rätten till rent vatten, grundläggande sanitet och många viktiga saker för överlevnad. Vi menar att denna prioritering får konsekvensen att man i biståndet prioriterar medborgerliga och politiska rättigheter. Man har nämligen något slags vision om att förbättra ovanifrån - att förändra politiker och institutioner för att få ett bättre styre i landet.

Jag ifrågasätter inte att detta i teorin är en fin vision. Vi vill dock hellre se en förändring nedifrån och upp, där vi kan vara med och ge människor förutsättningar i vardagen för att de sedan själva ska kunna påverka utvecklingen i sitt land. Kvinnor drar ofta ett stort lass i familjen, och vi menar att en kvinna som har fullt upp med att skaffa mat och vatten för dagen för att familjen ska överleva kanske inte har så mycket ork kvar för att vara med och förändra den politiska utvecklingen.

I ett samtal jag en gång hade med en biståndsarbetare som varit ute i fält fick jag höra att hon skulle hålla kurs i mänskliga rättigheter men att ingen kom. Varför? Ja, de hade ju fullt upp med att få ihop sin vardag och överleva. Arbetet för medborgerliga och politiska rättigheter är naturligtvis viktigt, för vi värderar ju alla rättigheter lika. Men vi menar att i människors vardag är de ekonomiska och sociala rättigheterna en förutsättning för att människor ska ha en möjlighet att vara med och påverka även de politiska och medborgerliga rättigheterna. Det är inte tvärtom.

Naturligtvis tycker vi också att vi i relation till andra stater alltid ska vara tydliga och stå upp för demokrati och mänskliga rättigheter, och till skillnad från en del andra tycker vi detta även när det hettar till och när vi möter motstånd. När det gäller händelserna runt avslutandet av det militära samarbetsavtalet med Saudiarabien - vi var för att avsluta det - och debatten kring det anser vi att det var Saudiarabiens reaktion på ett uttalande i Sveriges riksdag som var oproportionerligt stark. Det var där kritiken skulle ligga, inte mot utrikesministerns uttalande.

Vi i Sverigedemokraterna kommer aldrig att acceptera en ordning där auktoritära stater genom diplomatiska hot ska få bestämma vad som får sägas och inte sägas i Sveriges riksdag. Att påverka på politisk nivå räcker dock inte för oss. Vi vill skapa förutsättningar i utsatta människors vardag att förändra inifrån.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

Herr talman! När länder drabbas av krig och katastrofer får det alltid värst effekter för samhällets svagaste, vilket ofta är barnen. Varje dag dör ca 4 000 barn av diarré som orsakats av smutsigt vatten, en sjukdom som skulle kunna förebyggas genom satsningar på rent vatten och grundläggande sanitet. Barnarbete, sexuellt utnyttjande, våld, barnäktenskap och könsstympning är bara några av de fasor som drabbar miljontals barn i världen.

Även om vi i utskottet är överens i sak om att det är viktigt att värna barnens rättigheter tycker vi i Sverigedemokraterna att barnperspektivet alltför mycket har börjat komma i skymundan i Sveriges utrikes- och biståndspolitik. Vi vill att barnens rättigheter mer aktivt ska drivas av regeringen och att de grundläggande principerna i FN:s barnkonvention om rätten till liv och utveckling samt barnets bästa ska vara vägledande i alla beslut som rör barn och i arbetet för mänskliga rättigheter.

Herr talman! Kristna är i dag en av världens överlägset mest förföljda grupper. Enligt International Society for Human Rights är 80 procent av de som förföljs på grund av sin religion i världen kristna. I såväl Nordkoreas socialistiska diktatur som bland Mellanösterns, Somalias och Nigerias radikala islamister och terrorgrupper drabbas kristna av kidnappningar, tortyr, slaveri, masshalshuggningar och korsfästningar. Även andra minoriteter i området är extremt utsatta av dessa terrorgrupper.

Det kulturella och religiösa folkmord och den etniska rensning som pågår i delar av Irak och Syrien syftar till att utrota det mer än tusenåriga kristna kulturarvet och fördriva kristna och andra minoriteters befolkningar från sina hem. I 139 av världens 196 länder förvägras kristna den religionsfrihet som garanteras i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna.

Herr talman! Den 24 april var det 100 år sedan det fruktansvärda folkmordet på 1 ½ miljon armenier och andra kristna folkgrupper skedde i Turkiet, vilket uppmärksammades på flera olika sätt. Vi kan inte bara titta på när historien upprepar sig. Jag är glad att utskottet i betänkandet konstaterar att kristna befinner sig i en utsatt situation. Men när de slaktas och mördas och när barn korsfästs känner jag väl inte direkt att man tar i från tårna när man skriver att de är "utsatta". Vi borde kunna uttrycka oss lite starkare.

Utskottet konstaterar också att förföljelsen måste stoppas, och det är bra enligt oss. Sverige måste dock även bättre bidra till att stoppa den etniska utrensning och det folkmord som pågår. Sverigedemokraterna anser, herr talman, att regeringen och övriga oppositionspartier har misslyckats med att visa sitt tydliga engagemang för världens mest förföljda grupp, som nu håller på att utrotas. Vi tycker att regeringen borde kunna göra mycket mer, som till exempel att verka för självstyre för kristna på Nineveslätten.

Det är också oacceptabelt att det på olika håll i landet diskuteras hur återvändande terrorister, som har varit med och bidragit till att utsätta människor för brutala övergrepp, ska belönas med olika typer av sociala åtgärder. Det är ett slag i ansiktet på alla de offer som drabbas och på alla de anhöriga till dem som drabbas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

Jag vill påminna regeringen om FN:s resolution 2170 från 2014, som är antaget enligt det bindande sjunde kapitlet i FN-stadgan och som uppmanar alla medlemsstater att stoppa flödet av utländska stridande till Islamiska staten och al-Nusrafronten. Jag vill också påminna om andra resolutioner som uppmanar oss att stoppa terroristers fria rörlighet och deras finansiering.

Herr talman! Världen över drabbas kvinnor regelbundet av sexuellt och hedersrelaterat våld. I många fall riskerar de dessutom att straffas av rättsväsendet för att de blivit utsatta för brottet. De anklagas för att själva ha orsakat det. Det är fruktansvärt, och vi anser att om regeringen på riktigt vill värna kvinnors rättigheter bör det vara prioritet nummer ett att fokusera på kvinnors rätt att slippa sexuellt våld och slippa att dessutom bli straffade för det.

I många utvecklingsländer, men även i länder som Indien och Kina, drabbas kvinnor av en unik form av diskriminering. De får inte ens födas. Det genomförs aborter av flickor bara på grund av att de är just flickor.

Herr talman! Arbetet med sexuella och reproduktiva rättigheter är på många sätt viktigt, och vi är i många avseenden överens om det i utskottet. Sverigedemokraterna ser dock inte riktigt lika enkelspårigt på abortfrågan, utan vi menar att det även är ett etiskt dilemma där hänsyn måste tas till både barnets och moderns rättigheter. Vi stöder möjligheten till abort i ett tidigt skede, både i Sverige och i andra länder, men vi anser att frågan måste ses från två håll.

Vi har inget emot att man i dialog med andra länder för fram kvinnans perspektiv när det behöver göras, till exempel om kvinnan blivit utsatt för våldtäkt eller om hennes hälsa är i fara. Men det finns fall där flickor aborteras för att de är just flickor och där 23 veckor gamla små barn ska ligga och självdö. I den typen av fall tycker vi att man kan reflektera över vems rättighet som ska väga tyngst och inse att frågan kanske inte är svart eller vit.

Att utföra abort är inte en mänsklig rättighet enligt FN. Sverige kan därför inte i dialog med andra länder kräva att de ska anta vår syn på abort för att anses respektera mänskliga rättigheter. Ett oerhört viktigt arbete är därför insatserna för att minska antalet oönskade graviditeter samt att minska det sexuella våldet mot kvinnor.

Herr talman! Jag vill ta upp frågan om religionsfrihet. Rätten att uttrycka och utöva sina religion är en del av de mänskliga rättigheterna. Den rätten omfattar naturligtvis alla religioner oavsett om det är en kristen eller någon annan religion. Jag undrar hur Julia Kronlid ser på alla människors rätt att uttrycka sin religion utan risk för att drabbas av förföljelse. Jag skulle gärna vilja ha en kommentar till det.

Herr talman! Vi gör naturligtvis ingen åtskillnad mellan religionerna. Alla människor måste ha rätt att tro på sin religion, att uttrycka sin religion. Det gäller alla.

Sedan har alla också ett ansvar. Det är ingen mänsklig rättighet att i religionens namn döda en annan människa, eller tycker Margareta Cederfelt att det är en mänsklig rättighet? Vi har många konventioner och rättigheter att ta hänsyn till, och naturligtvis ska vi värna religionsfriheten. Men man kan inte i religionens namn, genom att säga att det är en mänsklig rättighet, ta livet av en annan människa. Eller vad anser Margareta Cederfelt?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

Herr talman! Att vinkla religionsfrågan till att vara en fråga om rätt att döda, som jag uppfattade att Julia Kronlid gjorde, förstår jag inte. Det jag frågade om var religionen. Jag inkluderade inte på något sätt rätten att döda. Det är helt självklart att rätten att döda inte existerar, eller gör Julia Kronlid en koppling mellan religion och rätten att döda?

Herr talman! Det jag menar är att vi måste kunna kritisera radikalisering och extremism inom alla religioner när det går ut över en annan människas rättigheter. Vi måste kunna kritisera olika religioner när de övergår i extremism. Det spelar ingen roll vilken religion det är.

Rätten att utöva sin religion och rätten att bekänna sig till en tro, oavsett om man är kristen, muslim, buddhist eller hindu, står vi naturligtvis bakom. Där är vi eniga.

Herr talman! Tack för att jag får hoppa in för Centerpartiet i en fråga som engagerar och intresserar mig mycket! Kerstin Lundgren, som är Centerpartiets ordinarie ledamot i utrikesutskottet, befinner sig just nu på en NPT-konferens i New York. Det är en konferens som regelbundet gör en översyn av det icke-spridningsavtal om kärnvapen som trädde i kraft 1970. Vad resultatet av konferensen blir får vi se, men hittills verkar diskussionerna enligt Kerstins rapporter gå trögt.

Här i kammaren diskuterar vi i dag ett betänkande som handlar om FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik. Det är viktiga frågor, inte minst i dessa tider när vi ser hur människor alltjämt utsätts för hot, våld och förtryck. Det är en diskussion som handlar om att vi har de största flyktingströmmarna sedan andra världskriget och att fler och fler länder, däribland EU-medlemmar, för en diskussion om att omdefiniera vad demokrati och mänskliga rättigheter betyder.

Att stå upp för mänskliga rättigheter och vara aktiv i det internationella arbetet för fred och säkerhet tycks dessvärre vara något som alltid behövs, inte minst i denna tid. I dag ser vi hur länder i närområdet, som Turkiet och Ryssland, försöker omtolka begreppet mänskliga rättigheter och hur de demokratiska spelreglerna alltför ofta inskränks. Det är självklart mycket oroande.

De senaste åren har vi sett liknande tendenser inom EU. Utvecklingen i Ungern är ett tydligt exempel på hur synen på demokrati och mänskliga rättigheter utmanas i diskussionen. När den västliga demokratin såsom vi känner den utmanas, och när samhällsstrukturer som finns i exempelvis Ryssland, Turkiet och Kina av Ungerns premiärminister Viktor Orban lyfts fram som förebilder har vi i Sverige en viktig uppgift genom att vara en motpol och påtala detta. Det är viktigt att påtala dels av oss själva, dels genom de kanaler som finns på plats och i närområdet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

Vi i Alliansen tycker att vi från svensk sida ännu mer måste styra vårt bistånd till demokratiseringsinsatser och se till att vi kan ge stöd till de demokratiaktivister som agerar för att det samhälle som de lever i ska respektera deras demokratiska och mänskliga fri- och rättigheter.

Sverige har också en tydlig och viktig roll inom EU-samarbetet. Här är det viktigt, när vi nu går in i en intensivare fas vad gäller den svenska kandidaturen till FN:s säkerhetsråd, att vårt engagemang inom ramen för EU inte dras ned. Vi får inte tappa fokus på de utmaningar som finns i vårt närområde vad gäller fred, säkerhet och mänskliga rättigheter. Det är mer samarbete, inte mindre, som är nyckeln. Tappa därför inte fokus på och ansvar för EU-samarbetet!

Herr talman! I år är det många globala utvecklingsfrågor på agendan. Bland annat ska nya utvecklingsmål efter millenniemålen arbetas fram, det ska diskuteras en finansieringsagenda och i slutet av året har världen stora förväntningar på att ett nytt globalt klimatavtal ska komma på plats. Från Centerpartiets och Alliansens sida menar vi att Sverige även där har en viktig roll att spela. Post-2015-dagordningen måste fokusera på att utrota fattigdomen och bidra till en hållbar utveckling, en utveckling där vi återfinner en demokratisk samhällsstyrning, frihet från våld, jämställdhet och kvinnors egenmakt, klimathänsyn och mänskliga rättigheter. Det krävs en ambitiös klimatöverenskommelse för att nå långsiktigt hållbara mål, också för området mänskliga rättigheter.

Herr talman! Brott mot mänskliga rättigheter begås ofta utan att förövarna ställs till svars för sina handlingar. Det är oacceptabelt och bidrar till att öka spänningarna, fördjupa motsättningarna och göra konflikterna långvarigare än vad de behöver vara. Straffrihet från sådant är förödande för tilltron till mänskliga rättigheter och för byggandet av ett inkluderande, tryggt och säkert samhälle. Avsaknaden av konsekvenser när människor bryter mot uppsatta regler, inte minst de universella rättigheter som vi slagit fast, är något som hela tiden urholkar tilltron, förtroendet och givetvis också människors egen syn på dessa.

Brott mot mänskligheten och krigsbrott hör till de värsta brott som finns. De sker också oftast i områden där rättsstaterna slutat fungera och där krig, våld och förtryck råder. De brott som begås där måste också få en konsekvens. På det globala planet har vi ett viktigt verktyg för att se till att denna straffrihet minskar, nämligen ICC, den internationella brottmålsdomstolen, vars arbete har en viktig roll att spela i detta sammanhang. Jag och Centerpartiet vill stärka dess roll och internationella mandat. Vi ser gärna att det blir en integrerad och renodlad del av FN-systemet. I dag är vi tyvärr alldeles för långt från detta, men den kampen, herr talman, måste fortsätta.

Detta är en vår då vi talat om ett alltmer osäkert säkerhetspolitiskt läge, inte minst här i Europa. Det är en viktig diskussion att föra, och det är viktigt att vi kan agera för att stärka säkerheten och tryggheten. Men att vi från flera håll inom EU börjar höra röster om att omtolka mänskliga rättigheter och blicka bort från demokratiska system är väldigt illavarslande. Vi i Sverige måste föra en fortsatt kamp för att stå upp för de viktiga värdena: frihet, demokrati och mänskliga rättigheter.

Jag står bakom alla reservationer från Centerpartiet och Alliansen, men yrkar för tids vinnande bifall endast till reservation 3.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

(Applåder)

Herr talman! FP står bakom alla våra reservationer - naturligtvis också våra gemensamma reservationer - men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till Folkpartiets reservation nr 6 om kvinnors rättigheter. Det är en reservation som ligger mig särskilt varmt om hjärtat.

År 1948 antog FN:s generalförsamling den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. År 1993 fastslogs att de mänskliga rättigheterna är universella, odelbara och ömsesidigt samverkande. År 2006 beslutades att inrätta ett MR-råd för att främja universell respekt för de mänskliga rättigheterna.

Ändå vet vi att länder konstant bryter mot detta, vilket tydligt pekar på vikten av att FN kontinuerligt stärks och reformeras. Sverige måste vara en konstruktiv kraft i de här diskussionerna, en kraft som inte viker en tum från att försvara demokrati och mänskliga rättigheter för alla människor. Ingen regering ska kunna hävda särskilda förhållanden som en ursäkt för att kränka de mänskliga rättigheterna.

Detta är någonting som blir uppenbart när nu, som en följd av det kvotsystem som finns inom FN-systemet, risken är överhängande för att Saudiarabien, en av världens absolut värsta diktaturer, blir ordförande i MR-rådet. Det är förstås fullständigt bisarrt. Landet tillämpar de mest barbariska former av bestraffning. Man förvägrar alla invånare, särskilt kvinnor, de mest grundläggande mänskliga rättigheterna. Nyligen publicerades en jobbannons i Saudiarabien för åtta bödlar, bland annat med amputation i jobbeskrivningen. Man behövde inga förkunskaper till detta arbete.

Från Folkpartiets sida accepterade vi motvilligt att Sverige kandiderade till MR-rådet under förra mandatperioden. Vi markerade då att vi ansåg att syftet för Sveriges del skulle vara att försöka förändra rådet. Men om så inte kunde ske borde Sverige i stället agera för att rådet skulle läggas ned. Nu blev Sverige inte invalt i rådet, av det enkla skälet att vi värnar mänskliga rättigheter för mycket för att få diktaturernas röst. Om Saudiarabien blir ordförande i FN:s råd för mänskliga rättigheter är den enda rimliga slutsatsen att hela rådet är så moraliskt bankrutt och irrelevant att regeringen som en del av Sveriges FN-politik bör klargöra att rådet ska läggas ned, för FN:s skull. Den som värnar om ett starkt FN, den som tror på FN som ett ljus i mörkret, kan inte acceptera att världens diktaturer amputerar världssamfundets människorättsarbete.

Herr talman! 2 ½ miljard människor lever i ofria länder som inte respekterar grundläggande fri- och rättigheter. Ytterligare ungefär 1,8 miljarder lever i stater som klassificeras som delvis ofria, vad nu det kan betyda. Sveriges utrikespolitik och internationella röst måste konsekvent genomsyras av ett kraftfullt stöd för demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer. Därför måste även grunden för den fria rösten i samhället, yttrandefriheten och pressfriheten, försvaras. De övergrepp som konstant sker mot journalister måste stoppas. Utan yttrandefriheten har vi inget samhälle.

Regeringen har aviserat en ny strategi för Sveriges prioriteringar och internationella åtaganden i fråga om mänskliga rättigheter och demokrati. Som ett led i det arbetet vill Folkpartiet se en utredning med mandatet att presentera en agenda för ett ökat svenskt stöd på detta område. Utgångspunkten för utredningen bör bland annat vara att en större del av biståndet riktas till att främja yttrandefrihet, pressfrihet och oberoende medier samt till att öka stödet till demokratiaktivister.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

Herr talman! Det är omöjligt att på denna tid täcka hela MR-området i svensk utrikespolitik. Det är väl ett tecken som visar att Sverige är ytterligt engagerat just i de här frågorna. Men låt mig ta upp en punkt som ligger mig och Folkpartiet särskilt varmt om hjärtat, nämligen arbetet med kvinnors rättigheter i världen.

År 1979 antogs konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor. I konventionen betonas staternas skyldighet att vidta åtgärder för att avskaffa diskrimineringen av kvinnor. Vi skriver nu 2015, och i dag kränks fortfarande kvinnors mänskliga rättigheter i högre grad än mäns.

Det är bra att utrikesministern nu deklarerar att utrikespolitiken ska genomsyras av ett feministiskt perspektiv. Men då måste Sverige vara än tydligare och verka för att kvinnor i världen ska åtnjuta sina mänskliga rättigheter, inklusive rätten till sin egen kropp.

Ett feministiskt perspektiv innebär att Sverige både som enskilt land och som medlemsland i EU och FN måste agera för att alla länder ska respektera den grundläggande mänskliga rättigheten att kvinnor ska ha tillgång till fria, lagliga och säkra aborter. Vi ser att denna rättighet ständigt är under attack. I många länder där abort är tillåtet enligt så kallad lag har samvetsklausuler eller aggressiva antiabortkampanjer i praktiken omöjliggjort det för kvinnor att få säkra aborter genomförda.

I Sverige hörs nu liknande röster. Låt oss vara väldigt tydliga, rakt över partilinjerna: Rätten till en kvinnas kropp äger ingen annan än kvinnan själv, oavsett om det är i Jönköping, Jemen eller Jackson i Mississippi. Min rätt till min kropp är kvinnans rätt till sin kropp.

Att fler kvinnor måste få mer makt i världen är helt uppenbart, inte bara i anslutning till den fråga jag tog upp om kvinnors rättighet till sina egna kroppar. Andelen kvinnliga parlamentariker är i dag drygt 20 procent. De är synnerligen ojämnt distribuerade över världen. Antalet kvinnliga stats- och regeringschefer är mycket lågt.

För att förbättra detta krävs betydligt bättre utbyte mellan länder rörande framgångsrika metoder som ökat andelen kvinnliga politiker på ledande poster. Därför bör Sverige, som det goda exempel Sverige faktiskt är, ta initiativ till en FN-resolution med fokus på kvinnors möjligheter att erhålla politisk makt. Detta handlar verkligen om demokrati och mänskliga rättigheter åt alla.

(Applåder)

Herr talman! Vi kan alla tycka att det borde vara tillgängligt och möjligt, i varje fall enligt mig, för en kvinna i ett tidigt skede att genomföra en abort. Men att tycka det och säga att det är en mänsklig rättighet är olika saker.

När vi talar om mänskliga rättigheter ska vi ändå respektera FN och de konventioner vi har att förhålla oss till när vi säger att någonting är en mänsklig rättighet. I vilka konventioner från FN har Acketoft stöd i att abort är en allmängiltig mänsklig rättighet? Var ska gränsen gå? Vilka länder bryter mot mänskliga rättigheter om dessutom fri abort ska vara en mänsklig rättighet?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

I till exempel Finland ska man helst göra en prövning innan abort sker och pröva kvinnans skäl till den. Bryter då Finland mot grundläggande mänskliga rättigheter?

Herr talman! Denna fråga kanske ytterligare visar att liberaler och sverigedemokrater står så långt ifrån varandra som man någonsin kan komma.

Rätten till kvinnors kroppar är en fundamental rättighet, Julia Kronlid. Hur mycket än Julia Kronlid tycker att så inte är fallet och vill tala om abortgränser och veckor hit och veckor dit är det ett faktum. Politik handlar väldigt mycket om att tycka. Det handlar om att följa sin ideologi och sin ryggrad. Jag tycker att det är en mänsklig rättighet att jag ska få bestämma över min kropp precis som Julia Kronlid ska få göra det över sin.

Jag tycker att det är ett fördärv att man i stora delar av världen förnekar kvinnor denna rättighet när vi vet att den är så fundamental för att man ska kunna få ett jämställt samhälle. Om kvinnor inte ens har rätten att bestämma över sin egen kropp, hur ska vi då tro att vi någonsin ska upprätthålla ett jämställt samhälle?

Jag tycker detta, Julia Kronlid, och dessutom är det rätt.

(Applåder)

Herr talman! Också jag tycker att kvinnor ska få bestämma över sin egen kropp. Men nu är inte abortfrågan riktigt så enkel.

Om det är så att kvinnan i alla sammanhang ska ha rätt till sin kropp, anser då Acketoft att också Sverige bryter mot mänskliga rättigheter eftersom vi i Sverige förnekar kvinnan rätt till sin egen kropp efter vecka 23? Då bryter vi enligt Acketoft mot den rätten till sin egen kropp.

När det uppstår fall i Sverige som till exempel på Gällivare sjukhus att ett foster eller ett barn, hur man nu vill definiera det, ska ligga och självdö i ett bäcken och plågas till döds, anser då Acketoft att det är kvinnans kropp som plågas till döds? Vems rättighet ska vi då försvara?

Jag vill förtydliga att jag också tycker att det bästa är att kvinnor har en möjlighet till abort. Men när vi börjar tala om mänskliga rättigheter ska vi vara försiktiga. Vi måste också kunna diskutera de svåra etiska frågor som vi rör oss med när det handlar om abortfrågan.

Jag vill gärna ha svar på frågorna. Bryter Sverige mot mänskliga rättigheter när vi förnekar kvinnor rätt till sin kropp, som Acketoft anser att det är, efter vecka 22?

Herr talman! Jag tror att den diskussion som Julia Kronlid nu försöker ta upp snarare hör hemma i socialförsäkringsutskottet eller socialutskottet. Jag hävdar igen med emfas och med all rätt i världen att kvinnans rätt till sin egen kropp är helt fundamental.

Den enskilda kvinnans beslut, om hon någon gång skulle behöva ställas inför det beslutet, är oerhört svårt. Då kan inte vi som samhälle dessutom belasta henne ytterligare med att föra diskussionen på den nivå som Julia Kronlid nu försöker göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

Jag hävdar igen med emfas och med all rätt i världen att rättigheten till kvinnans kropp är kvinnans egen. Utan de rättigheterna har vi ingen möjlighet att bygga det samhälle som jag som liberal vill se. Det är ett jämställt, öppet och fritt samhälle där vi värnar om de mänskliga rättigheterna, gemensamt står upp för dem och inte börjar diskutera om den enskilda kvinnans kval som hon kan ställas inför.

Det som Julia Kronlid och Sverigedemokraterna försöker göra är att ytterligare belasta och skuldbelägga. Dessutom försöker de med berått mod se till att mängder av kvinnor i världen förnekas rättigheten till säkra och lagliga aborter. Då är vi inne på en väldigt farlig väg.

Herr talman! I dag debatterar vi utrikesutskottets betänkande rörande FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik.

FN är och ska förbli en hörnsten i svensk utrikespolitik. FN är en unik och viktig organisation. Ingen annan organisation samlar världens stater för att arbeta för fred och säkerhet. Men det är också en organisation med stora utmaningar.

Sverige befinner sig som FN-medlem jämte en rad mångfasetterade länder, många med en syn på demokrati och mänskliga rättigheter som skiljer sig avsevärt från vår egen. Det är helt centralt att FN sätter upp tempot när det gäller reformarbetet. Utan en förändring kommer inte tilltron till FN att kunna bestå.

Sveriges utrikesförvaltning lägger nu stor kraft på att få en plats i FN:s säkerhetsråd. Samma engagemang måste till för att få till stånd en reformering av FN. FN:s stadgar som kom till 1945 tar inte hänsyn till dagens komplexitet i världssystemet, vilket gör att säkerhetsrådet, genom vetorätten, ständigt står inför låsningar.

Vi kan inte stillatigande acceptera att säkerhetsrådet inte tar sitt ansvar för att upprätthålla fred och säkerhet. Men också generalförsamlingen och dess utskott måste moderniseras och effektiviseras. I utrikesdeklarationen tydliggjordes att Sverige ska bli en mer aktiv medlem i FN och att ambitionen är att Sverige ska delta i fler FN-ledda fredsfrämjande insatser. Men viljan att stärka Sveriges engagemang och aktivitet i FN måste handla om mer än bara ökad svensk närvaro.

I betänkandet framhålls dock att EU är och ska vara det centrala forumet för svensk utrikes- och säkerhetspolitik. EU:s stora styrka ligger i en utrikespolitik baserad på normer och värderingar. Som världens största ekonomi, världens största handelspart och världens största biståndsgivare har EU möjlighet att påverka utvecklingen i världen genom en rad olika kanaler.

EU måste gemensamt stå upp när FN:s säkerhetsråd misslyckats med att få ett slut på dödandet i Syrien eller när omvärlden står splittrad kring de grundläggande frågorna om händelseutvecklingen i Ukraina. EU måste gemensamt stå upp när barn dör av hunger och brist på vaccin, när flyktingströmmarna fortsätter att öka och när naturkatastroferna slår till allt hårdare.

Herr talman! För oss kristdemokrater är det helt centralt att utrikespolitiken är värdebaserad och står upp för och försvarar människans absoluta värde. Men demokratin och friheten i världen är på tillbakagång.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

När Freedom House släppte sin rapport Frihet i världen 2015 konstaterade de att vi nu är inne på det nionde året i rad då friheten minskade på det globala planet. Antalet demokratier blir färre, och existerande demokratier misshandlas av ledare som krampaktigt håller sig kvar vid makten. Medborgerliga fri- och rättigheter kränks.

Utvecklingen är minst sagt oroande, och Sverige och EU måste med kraft stå upp för ett starkt stöd till demokratiinsatser i diktaturer och nya demokratier världen över. Om inte respekten för demokrati och mänskliga rättigheter får vara ledstjärna går vi vilse i en våldets och diktaturens labyrint.

De stora insatserna för en konkret förändring i människors liv och vardag görs av människor som vågar bryta mönster och stå upp för frihet och rättvisa där förtryck råder. MR-försvarare och demokratikämpar lever i många länder under hot eller otrygghet till följd av sitt engagemang. Det är vår moraliska plikt att göra allt vad vi kan för att skydda och stötta dessa hjältar. Sverige skulle kunna göra betydligt mer till stöd för enskilda MR-försvarare och i internationella sammanhang lyfta fram olika personer och stå upp för deras rätt.

Därför stöder vi förslaget i Folkpartiets partimotion. Jag yrkar bifall till Alliansens reservation nr 3 som handlar om att vi vill tillsätta en utredning med mandat att presentera en agenda för ett ökat svenskt stöd till demokratiseringsprocesser och enskilda demokratiaktivister. En ökad andel av biståndet bör även riktas till att främja yttrandefrihet, pressfrihet och oberoende medier i diktaturer och nya demokratier.

Herr talman! Den kristdemokratiska ideologin sätter människovärdet i centrum. Varje individ har ett och samma, och ett okränkbart, värde. Om vi gemensamt ska komma någonvart med vår strävan efter att utrota fattigdom och förtryck måste vi ha människovärdet som utgångspunkt. Apartheid i Sydafrika vore ett otänkbart begrepp om de vita i Sydafrika förstod att människovärdet inte har någonting med hudfärg att göra. Museveni i Uganda hade aldrig behövt beröva homosexuella människovärdet, och Islamiska staten hade aldrig kunnat mörda på grund av religiös tillhörighet - listan kan dessvärre göras lång. Det är en lista på brott mot mänskliga fri- och rättigheter som pågår i vår värld och som vi måste göra allt i vår makt för att bekämpa.

För Kristdemokraterna är religions- och övertygelsefriheten grundläggande rättigheter i varje samhälle. Inskränkningar av denna frihet måste också uppmärksammas och fördömas.

Sverige har som ett av få länder tagit emot människor som flytt från Mellanöstern bara för att de är kristna. 34 kilometer från oss ligger Södertälje - en stad som har blivit känd världen över som en fristad för denna kristna minoritet som sedan tusentals år har sina rötter i länder som Irak, Syrien och Turkiet.

Utifrån denna unika situation, herr talman, och det kritiska läge som denna minoritet lever under i Mellanöstern är det anmärkningsvärt att detta faktum inte belystes i regeringens utrikesdeklaration. Religionsfrihet är ingen sidofråga. Den hör hemma i kärnan av debatten om de mänskliga rättigheterna. Det är viktigt att utskottet har enats om en bra formulering om vikten av religionsfrihet och att utskottet betonar att den pågående förföljelsen av kristna i Mellanöstern måste upphöra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

Herr talman! I länder som genomgår eller har genomgått krig och katastrofer är kvinnor särskilt utsatta; det har många av oss talat om här i dag. I år är det 25 år sedan kvinnokonferensen i Beijing ägde rum och 15 år sedan FN:s säkerhetsråd antog resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet. Kristdemokraterna kräver att FN:s resolution med kraft aktualiseras för att se till att kvinnor får inflytande i fredsarbete och det planeringsarbete som görs efter ett fredsavtal.

Herr talman! Demokratin och friheten i världen är på tillbakagång. Låt oss hoppas att världen kan ta sitt ansvar och att vi tillsammans kan vända trenden gällande brott mot mänskliga rättigheter. De får inte bli fler; de måste bli färre. Det handlar om att stå upp för människovärdet.

Kristdemokraterna ställer sig bakom alliansreservationerna, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till nr 3.

(Applåder)

Herr talman! Sofia Damm och Kristdemokraterna lyfter ibland, liksom vi, vikten av att stödja förföljda kristna runt om i världen som just nu, enligt oss, är utsatta för etnisk utrensning och ett folkmord. Kristdemokraterna hade en egen partimotion för att trycka på regeringen att göra mycket mer i frågan, men valde att inte reservera sig för den. Det förvånar mig lite grann att Kristdemokraterna inte ens stöder sin egen motion. Betyder det att Kristdemokraterna är nöjda med regeringens arbete? Är det som regeringen gör nu för förföljda kristna tillräckligt, när man inte ens vill visa sitt tydliga stöd för självstyre för kristna på Nineveslätten och när människor kan delta i IS verksamhet, döda och korsfästa barn och sedan återvända till Sverige utan konsekvenser och kanske till och med få belöning? Är Kristdemokraterna verkligen nöjda med regeringens arbete för att stödja utsatta kristna när Sofia Damm till och med kritiserar regeringen för att inte ta med det i den utrikespolitiska deklarationen?

Det förvånar mig att man helt enkelt bara nöjer sig med det arbete som pågår och inte ger en tydlig uppmaning till regeringen att göra mer i frågan genom att stödja sin egen partimotion.

Herr talman! Jag tackar Julia Kronlid så mycket för frågan. Jag tycker att jag var ganska tydlig i mitt anförande. Jag är glad över att utskottet enades om en skarp formulering när det gäller att vi med all kraft ska stå emot och göra någonting åt förföljelsen av kristna i Mellanöstern och att det barbari som nu pågår måste upphöra.

Vid det första beredningstillfället i utskottet trodde jag nog att jag skulle följa upp vår motion. Då var tonläget i utskottet lite annorlunda. Men efter att ha diskuterat med kollegor och fört fram argument blev jag nöjd med den skrivning som finns i betänkandet. Jag tycker att det är min roll som ledamot i utskottet att försöka se till att betänkandet blir absolut så bra som möjligt. Denna skrivning är det som vi lyfte fram i vår motion, och vi tycker att den är bra.

Självklart måste vi fortsätta att driva frågan i alla forum. Vi skriver interpellationer, frågor och artiklar för att hela tiden se till att vi gör mer. Men denna bedömning gjorde vi i detta betänkande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

Herr talman! Också jag är glad över att denna formulering kom till. Om inte den hade kommit till hade jag varit bra mycket mer missnöjd än vad jag är nu. Men när det pågår en etnisk utrensning som är så pass allvarlig som denna tycker jag ändå inte att det räcker att säga att människor är utsatta. Det är så mycket allvarligare än att någon är lite utsatt. Det är inte bara förföljelsen som ska stoppas, utan även dödandet och den etniska utrensningen måste stoppas. Men tack i alla fall för svaret, Sofia Damm!

Jag har en ytterligare fråga. Alliansen, däribland Kristdemokraterna, har tryckt på mycket här för att stödja demokratiaktivister och att man i biståndet mer ska stödja insatser för yttrandefrihet. Det är såklart bra insatser, som också jag stöder. Men hur tänker man sig att till exempel en kvinna som har fullt upp med att över huvud taget överleva, som inte har vatten för dagen och mat för dagen och som kämpar för sin överlevnad, ska kunna ta del av de här rättigheterna? Hur ska en kvinna och en familj som inte ens har tillgång till de grundläggande rättigheterna, och som inte ens har en dator, kunna sitta och ta del av sin yttrandefrihet på internet? Ska vi inte någonstans börja med att ge människor grundläggande förutsättningar att ta del av de andra viktiga rättigheter som Alliansen vill prioritera i biståndet?

Herr talman! Först vill jag bara säga till Julia Kronlid att detta inte är någon tävling om vem som står upp för förföljda kristna och mördade kristna i Mellanöstern. Här måste vi alla agera, och här måste vi alla trycka på. Det som händer är absolut fruktansvärt. Vi ska inte plocka billiga politiska poäng, utan vi ska verkligen försöka nå reell förändring.

Julia Kronlids andra fråga handlade om demokratibistånd. Vi säger inte att 100 procent av biståndet ska gå till demokratiaktivister. Men det är en viktig del, och därför känner vi behovet av att stärka denna typ av bistånd. Om samhällen ska kunna bära sig själva och om människor ska kunna vara ärliga och bedriva en politik som är till gagn för människor i staten måste vi jobba med politiker. Då måste vi jobba med ungdomar och med kvinnor som får ta del av demokratin.

När det gäller världens allra fattigaste är det klart att vi måste kunna jobba med både och. Vi måste jobba med förnödenheter och mikrolån till kvinnor och andra, som vi har varit inne på tidigare, men samtidigt kunna stödja demokratiaktivister. Det måste vi göra. Om inte vi står upp för dem gör ingen annan det.

Herr talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till förslaget i utrikesutskottets betänkande i dess helhet och avslag på alla reservationer.

I slutet av februari släppte Amnesty International sin årsrapport för 2014/15, som tar upp läget för de mänskliga rättigheterna i 160 länder. I rapporten konstateras att trots att framsteg har gjorts på vissa områden har människorättssituationen försämrats på många håll runt om i världen. I rapporten fastställs bland annat att det förekommer krigsförbrytelser och övergrepp i många länder. Yttrandefriheten inskränks, och tortyr används fortfarande i många länder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

I 28 av världens länder råder ett totalförbud mot abort, även i fall då kvinnans liv eller hälsa är i fara eller om graviditeten är ett resultat av en våldtäkt. Sex mellan samtyckande personer av samma kön är kriminaliserat i 78 länder.

Herr talman! I dag pågår ungefär 30 väpnade konflikter i världen. Det har lett till att vi har en av de allvarligaste flyktingkriser som världen någonsin upplevt. Över 50 miljoner människor i världen befinner sig på flykt, enligt FN:s flyktingorgan UNHCR. Så många flyktingar har det inte funnits sedan andra världskriget. 38 miljoner människor är så kallade internflyktingar.

Under 2014 förvärrades situationen för flyktingar och migranter. Flera tusen människor tros ha drunknat i Medelhavet i sina försök att nå Europa. För en månad sedan dog 1 500 människor i en överfylld båt. Drömmen om ett bättre liv förvandlades till en mänsklig tragedi! Medelhavet har blivit en kyrkogård.

Just nu utspelas en mänsklig tragedi i Sydostasien där tusentals människor som hör till folkgruppen rohingya i Burma finns på båtar ute på havet i Malackasundet. Inget land vill ta emot dessa människor. Många av dem kommer att dö om inte världssamfundet agerar och hjälper de nödställda på havet, där många av dem har befunnit sig i flera veckor eller mer. Burma tar inte sitt ansvar i den här frågan.

Herr talman! Så ser läget ut i världen i dag!

Då är frågan: Ska vi i Sverige titta på när allt detta sker eller ska vi agera, hjälpa till och höja våra röster? Jag anser att vi ska agera kraftigare och höja våra röster ännu mer - mot krig, mot förtryck, mot övergrepp, mot förföljelse, mot orättvisor, mot fattigdom och mot rasism. Jag anser att Sverige ska fortsätta att spela en aktiv roll i den internationella politiken både genom handel och genom att föra fram våra tydliga ståndpunkter i samtal.

Herr talman! Vi socialdemokrater anser att FN utgör navet i det internationella samarbetet, och ett starkt engagemang för FN är en hörnsten i socialdemokratisk utrikespolitik. Detta tydliggörs också i regeringens utrikesdeklaration, nämligen att Sverige ska bli en mer aktiv medlem i FN. Men FN är aldrig starkare än vad medlemsstaterna tillåter.

Det reformarbete som har påbörjats, inte minst gällande säkerhetsrådet, måste fortsätta för att få ett säkerhetsråd som är mer baserat i dagens verklighet än i andra världskrigets segermakter.

FN:s roll för fred och säkerhet är helt central på global nivå. Den behöver stärkas. Sverige vill och kan ta ansvar för gemensamma lösningar genom FN. Sveriges kandidatur till FN:s säkerhetsråd 2017-2018 är ett konkret uttryck för vår vilja att påverka världspolitiska händelser.

Som medlem av säkerhetsrådet skulle Sverige ha ökade möjligheter att påverka en effektivisering av FN:s arbete för att främja fred, säkerhet och hållbar utveckling och verka för nedrustning och mot rasism, terrorism och massförstörelsevapen samt för en ökad respekt för folkrätten. Därför är jag stolt över att det finns en bred politisk majoritet i Sveriges riksdag bakom Sveriges kandidatur till FN:s säkerhetsråd.

Herr talman! De mänskliga rättigheterna är universella, odelbara och ömsesidigt samverkande. Att få uttrycka sina tankar och åsikter är en mänsklig rättighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

Modern teknik har skapat informationsmöjligheter som tränger igenom diktaturernas murar. Vi vet att friheten på internet inte respekteras av alla stater, och vi ser allvarligt på att det förekommer försök att begränsa yttrandefriheten genom lagstiftning, övervakning och censur eller att nätanvändning störs eller stängs ned. Yttrande- och tryckfriheten måste försvaras, även på och utanför internet. Sverige ska fortsätta att vara en pådrivande kraft för den.

Övergrepp mot journalister måste stoppas. Vi kan inte stillatigande se på när det fria ordet hotas eller när journalister fängslas, kidnappas och dödas. Det fria ordet får aldrig någonsin tystas!

Herr talman! FN:s kvinnokonvention om avskaffande av all slags diskriminering mot kvinnor är grundläggande i arbetet med kvinnors mänskliga rättigheter. Våld mot kvinnor är ett exempel på en allvarlig kränkning av de mänskliga rättigheterna. Minst en tredjedel av världens kvinnor utsätts för hot och våld i form av till exempel misshandel, våldtäkter, sexuella trakasserier, könsstympning, hedersmord och prostitution.

Sverige ska vara ett föregångsland i det internationella arbetet för kvinnors rättigheter. Inte minst handlar det om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Det är ett område där Sverige både kan och bör ta initiativ.

Bristen på dessa rättigheter är förödande. Ca 300 000 kvinnor dör varje år i samband med graviditet eller förlossning. Genom tillgång till preventivmedel, läkarvård, sexualundervisning och säkra och lagliga aborter skulle de flesta dödsfall kunna undvikas.

Osäkra aborter orsakar närmare 50 000 kvinnors död varje år. Abort är en rätt som vi ofta tar för given i Sverige men som i många länder, även inom EU, är förbjuden eller hotas. Nästan hälften av aborterna som utförs är illegala och utförs av personer som saknar adekvat medicinsk utbildning, och de leder oftast till lidande eller död för dessa kvinnor.

I Paraguay nekas en tioårig flicka abort efter att hon våldtagits av sin styvfar och blivit gravid. Tvingas flickan fullfölja graviditeten kan den få förödande konsekvenser för hennes fysiska och psykiska hälsa. Amnesty har uppmärksammat det här fallet.

Trots påtryckningar från omvärlden vägrar Paraguay den tioåriga flickan rätten till liv och hälsa. Jag anser att detta är ett brott mot den tioåriga flickans mänskliga rättigheter. Hon måste få möjlighet till en säker abort. Många flickor och kvinnor ute i världen nekas rätten till att bestämma över sin egen kropp. Det är inte acceptabelt!

Herr talman! Omfattningen av mödradödligheten är en av de största tragedierna i vår tid. Enligt Unicef lider 300 miljoner kvinnor av allvarliga skador, infektioner eller handikapp som de drabbats av under graviditet och förlossning.

Herr talman! Människohandel, trafficking, är en av de mest utbredda och grövsta formerna av våld mot kvinnor. Sverige har varit en drivande internationell kraft för att motverka människohandeln inom både EU och FN. Vi menar att den svenska sexköpslagen som modell måste lyftas fram i europeiska och internationella sammanhang och att människohandel måste fortsätta att bekämpas av både Sverige och EU.

Jag tänkte också säga något om barns rättigheter. Barnen utgör en majoritet av jordens befolkning, och trots att FN:s barnkonvention fyllde 25 år i fjol kränks barnens rättigheter ständigt. Den dagliga verkligheten för miljoner barn i världen står i skarp kontrast till vad som anges i övergripande förklaringar, konventioner och andra instrument.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

Därför, herr talman, anser jag att vi har ett ansvar för att alla barn får en god uppväxt oavsett var de råkar bo. Jag är glad att regeringen har påbörjat ett grundligt arbete för att göra FN:s barnkonvention till svensk lag och för att värna barnens rättigheter på det lokala, nationella och globala planet.

Herr talman! Vi Socialdemokrater vill ha ett samhälle där alla känner sig välkomna oavsett könstillhörighet eller sexuell läggning. Alla har rätt att bli behandlade med respekt.

Hbtq-personer förföljs och diskrimineras i många länder i världen. I närmare 80 länder är det olagligt med sexuella relationer mellan personer av samma kön. I flera länder är samkönad kärlek belagd med dödsstraff.

Förtryck, diskriminering eller bestraffning av människor på grund av deras sexuella läggning strider mot mänskliga rättigheter och måste motarbetas. Ståndpunkten att alla individer ska kunna åtnjuta sina rättigheter oavsett sexuell läggning ska främjas.

Herr talman! I FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter anges det att i stater där det finns etniska, religiösa eller språkliga minoriteter ska de som tillhör sådana minoriteter inte förvägras rätten att i gemenskap med andra medlemmar av sin grupp utöva ett eget kulturliv, bekänna sig till och utöva sin egen religion eller använda sitt eget språk. Men tyvärr ser vi att dessa rättigheter inte garanteras. I stora delar av världen förekommer hot, diskriminering och rasism mot dessa minoriteter, som utesluts från att till fullo delta i ekonomisk, politisk, social och kulturell verksamhet under samma förutsättningar som majoritetsbefolkningen.

Därför är det angeläget att Sverige och EU fortsätter att lyfta fram etniska, religiösa eller språkliga minoriteters rättigheter såväl i bilaterala kontakter som inom ramen för internationella organisationer.

Herr talman! Värnandet av de mänskliga rättigheterna är en grundbult i svensk utrikespolitik. Därför är jag glad över att regeringen arbetar med att ta fram en strategi för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Den nuvarande är från 2007.

Sverige ska fortsätta att vara en röst för de mänskliga rättigheterna varhelst dessa rättigheter attackeras oavsett om människor drabbas på en tidningsredaktion eller i en mataffär i Paris, på en marknad i Kabul eller på en sommarvacker norsk ö.

De mänskliga, medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella fri- och rättigheterna är universella, odelbara och individuella. De får inte inskränkas av vare sig stater eller andra aktörer. Vi socialdemokrater kommer att fortsätta att vara en stark röst för frihet, fred och de mänskliga rättigheterna i världen. Vi kommer att fortsätta att stå på de förföljdas, de förtrycktas och de förtvivlades sida mot de krafter som hotar deras frihet!

Sviker vi dessa principer, sviker vi vad det innebär att vara människa.

(Applåder)

Herr talman! Nyligen var det 100 år sedan folkmordet på armenier och andra kristna folkgrupper skedde i Turkiet. När det var debatt här i riksdagen om att erkänna detta som ett folkmord vet jag att Socialdemokraterna var engagerade i frågan, vilket var positivt. Det var bra att det blev ett erkännande här i riksdagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

Men hur kommer det sig att Socialdemokraterna nu, i dag, inte visar ett tydligare engagemang för förföljda kristna världen över? Det är bra att Serkan här i dag säger att ni ska stå upp för de förföljda, för de utsatta, för de förtryckta, men jag ser inte ett tillräckligt engagemang i den här frågan.

Jag undrar också: Det var viktigt för Socialdemokraterna att erkänna folkmordet i det här fallet, i Turkiet. Anser Socialdemokraterna att det som händer i dag i Irak och Syrien också borde betraktas som ett folkmord? Kristna förföljs, mördas och slaktas enbart på grund av att de är just kristna. Även andra minoriteter utsätts där.

Herr talman! Jag har en bestämd uppfattning om hur vi ska definiera vad som händer i Mellanöstern.

Låt oss komma ihåg att Isil, Isis eller Daesh, som den kallas i folkmun, är en terrororganisation, ett hot mot mänskligheten och ett hot mot alla de människor som bor i Irak, i Syrien, i den regionen. Daesh eller Isil - kalla det vad du vill - mördar, torterar, hänger och skjuter alla, oavsett vilken religion de har och vilken etnisk bakgrund de har. De mördar kristna, de mördar yazidier och de mördar andra minoriteter som finns i området och som inte lever så som Isil vill att de ska leva.

Därför menar jag att det är viktigt att vi bekämpar terrororganisationen Isil. Det är viktigt att vi står upp för alla de människor som finns i området mot denna fasansfulla terrororganisation. Alla människors liv är lika viktiga, och vi ska stå upp för alla människors lika värde.

Herr talman! Jag håller med Serkan om att Isil, Daesh eller vad vi nu ska kalla dem utsätter alla människor för övergrepp.

Men vi kan inte komma ifrån att det under lång tid har pågått en etnisk utrensning av kristna i Irak. Den delen av landets befolkning har successivt minskat och minskat, och man har hotat dem - de måste avsäga sig sin kristna tro och bekänna sig till islam eller flytta därifrån.

Vi kan inte heller komma ifrån att man förstör särskilda kulturminnen i det området - kristna kulturminnen. Om IS inte hade ett uttalat mål med det, varför skulle man då göra det? Jag anser alltså att det definitivt är religiöst betingat. Det är riktat mot kristna och andra minoriteter. Vi kan inte komma ifrån det.

Vad gäller att vi ska bekämpa Isil - det är vi ändå någonstans överens om - uppmanar FN:s resolution 2170 från 2014, som har antagits under det bindande kapitlet VII i FN-stadgan, alla medlemsstater att stoppa flödet av utländska stridande till Islamiska staten och al-Nusra-fronten.

Jag undrar om Serkan tycker att Sverige uppfyller den här resolutionen när Socialdemokraterna och regeringens representanter på olika håll i landet i stället belönar IS-krigare som har varit och krigat och sedan kommer tillbaka genom att till exempel föreslå förtur till jobb, hyresrätter eller vad det är för olika förslag som kommer från Socialdemokraterna. Är det verkligen att bekämpa IS att stå för den politiken, att fortfarande inte kunna komma till skott vad gäller att kriminalisera terrorresor, att fortfarande inte kunna stoppa det här på riktigt och att det inte får några konsekvenser när man kommer tillbaka till Sverige?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

Herr talman! Etnisk utrensning av kristna? Jag visste inte att kristna var en etnisk grupp. Men det kanske är så Julia Kronlid definierar kristna.

Jag var faktiskt väldigt tydlig med att poängtera vad jag tycker om Daesh, vad vi tycker om Daesh, och att det som pågår i regionen är fruktansvärt. Vi ser vad de gör dagligen - att de tvingar människor att lämna sin egen tro för att bli någonting annat, att de förstör kulturarv, att de går in och hänger människor på grund av deras kärlek. Allt detta är fasanfullt och hemskt, och det måste bekämpas.

Jag var också väldigt tydlig med att säga att Isil är ett hot mot mänskligheten, kränker de mänskliga fri- och rättigheterna och ska bekämpas.

Vad gäller flödet till Isil och att vi socialdemokrater skulle belöna detta tycker jag att man ska nyansera debatten lite grann. Det finns ingen socialdemokrat som går ut och tycker att man ska belöna människor som har deltagit i terrorverksamhet. Det finns en lagstiftning som är tydlig och klar: Har man deltagit i terrorverksamhet ska man straffas för det.

Men sedan handlar det om arbete som pågår. Dels pågår ett arbete med hur vi ska ändra lagstiftningen. Det håller inrikesministern på att titta på. Dels pågår ett arbete som handlar om svenska ungdomar som är svenska medborgare och födda i det här landet. På vilket sätt ska vi nå de ungdomarna så att de inte åker ned? Här behövs det förebyggande insatser. Jag tror att vi måste vara överens om att vi inte bara kan säga till de här svenska ungdomarna att de inte får vara kvar i Sverige. Är de på väg måste vi se till att stoppa dem och sätta in åtgärder för att hantera detta. Allt annat vore hemskt.

Herr talman! Jag vill lyfta fram frågan om kvinnor och kvinnors rättigheter, som är en oerhört angelägen fråga.

Serkan Köse tog upp flera viktiga frågor att komma till rätta med. Jag tänker på kvinnors rätt till abort, mödradödligheten som måste sjunka och kvinnors hälsa.

Men jag undrar hur Serkan Köse ser på kvinnors rätt till försörjning. Någonstans är försörjning grunden för att kvinnor ska kunna upprätthålla sina rättigheter och agera. Jag skulle vilja ha en kommentar till detta.

Herr talman! Jag lyfte tydligt och klart fram att mänskliga rättigheter och kvinnors rättigheter handlar om ekonomiska rättigheter, politiska rättigheter och kulturella rättigheter. Där gör vi ingen skillnad, utan det är viktigt att alla dessa rättigheter omfattar alla människor.

Jag håller med om att väldigt många kvinnor ute i världen är fattiga. De fattigaste ute i världen är kvinnorna. Man behöver titta på vilka insatser som behöver göras för att stärka kvinnors möjligheter till självständighet, för att vara ekonomiskt beroende av en partner eller någon annan innebär konsekvenser för kvinnors frihet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

Det var därför jag tydligt lyfte fram det som också står i betänkandet om vår syn på kvinnor och kvinnors rättigheter ute i världen. Att detta är en del av regeringens feministiska utrikespolitik är ju ett gott tecken på att de här frågorna är väldigt prioriterade av regeringen vad gäller ekonomiska, politiska och andra rättigheter.

Herr talman! Jag är glad att Serkan Köse nämnde kvinnors möjlighet och rätt till försörjning. Att jag lyfter frågan beror på att jag ofta saknar denna dimension i regeringens feministiska politik. Jag hör ofta talas om kvinnors sexuella rättigheter och om kvinnors rätt till medverkan i politiken. Det tycker jag är väldigt viktiga frågor - jag instämmer helt i dessa. Men jag vill också se ett starkare engagemang när det gäller kvinnors rätt till försörjning och kvinnors möjlighet att driva företag. Jag tänker till exempel på den del av finansieringen som det har getts möjlighet till för kvinnor via FN och EU: mikrolånen. Framför allt i den afrikanska regionen har det visat sig väldigt framgångsrikt. Kvinnor har startat små näringsverksamheter och kunnat bli självförsörjande.

Jag saknar den dimensionen i regeringens politik. Jag har inte hört denna fråga lyftas. Jag har inte sett den lyftas i några dokument heller.

Herr talman! Jag vet inte om Margareta Cederfelt har läst regeringens utrikesdeklaration. I den står det faktiskt tydligt och klart vad regeringen menar med feministisk utrikespolitik. Jag kan bara nämna några korta punkter från utrikesdeklarationen.

Det handlar om att motverka diskriminering av kvinnor. Det handlar om att förbättra kvinnors villkor - vi pratar om kvinnors villkor. Kvinnors delaktighet i beslutsfattande ska stärkas. Arbetet för att motverka strafffrihet för könsrelaterat våld ska fortsätta. Vi ska arbeta för att genomföra säkerhetsrådsresolutionen 1325 om kvinnors deltagande i konfliktlösning och återuppbyggnadsprocesser. Vi ska se till att allt detta genomsyrar utrikesförvaltningens arbete. Och, sist men inte minst, regeringen stöder FN-projektet He For She. Statsministern är ambassadör för just den kampanjen för att få fler män att engagera sig i jämställdhetsarbetet.

I den biståndspolitiska plattformen är det också tydligt och klart vad som menas kring just den här målgruppen och Sveriges internationella bistånd, vad det innebär och vad vi kommer att driva på.

Det är ganska omfattande insatser, och det är omfattande synpunkter just när det gäller på vilket sätt de här rättigheterna ska lyftas.

Men mer kan göras - absolut.

Herr talman! Riskdagen debatterar i dag mänskliga rättigheter och FN i svensk utrikespolitik. I vanlig ordning när vi debatterar mänskliga rättigheter är det en debatt full av vackra tal om människors lika värde. Alla ledamöter har plockat fram sin allra vackraste och mest högstämda retorik.

När man lyssnar på debatten om mänskliga rättigheter kan man lätt tro att det här är frågor som är okontroversiella och att det råder bred enighet i Sveriges riksdag eller i svensk politik om frågor om mänskliga rättigheter. Om vi ska vara helt ärliga är nämligen skillnaderna i retorik och skillnaderna mellan de reservationer som finns och betänkandetexten små. Men vi måste också erkänna: Att 2015 säga i Sverige och internationellt att alla människor är lika mycket värda och att de mänskliga rättigheterna är individuella, odelbara och ömsesidigt samverkande är tyvärr i högsta grad revolutionärt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

Om vi hade menat allvar med att jag som manlig riksdagsledamot och romen som sitter på gatan här utanför har samma mänskliga rättigheter hade vårt land i grunden sett annorlunda ut. Om vi på allvar hade menat att en hbtq-aktivist i Uganda och en textilarbetare i Bangladesh har samma mänskliga rättigheter som vi som sitter i denna kammare hade vår värld sett ut på ett helt annat sätt. Bortom retoriken är nämligen inte alltid de mänskliga rättigheterna så självklara.

I artikel 14 i FN:s allmänna deklaration om de mänskliga rättigheterna säger man:

"Var och en har rätt att i andra länder söka och åtnjuta asyl från förföljelse."

Samtidigt har vi sett bara i år hur tusentals människor har dött i Medelhavet. Och vi ser nu hur det tas initiativ efter initiativ för att förhindra att människor söker asyl och utnyttjar denna grundläggande mänskliga rättighet.

I artikel 23 säger man:

"Var och en har utan diskriminering rätt till lika lön för lika arbete."

Är det en rättighet som vi respekterar i dag i Sverige, i ett land där en kvinna i genomsnitt under sin livstid kommer att tjäna 3,6 miljoner mindre än män?

I artikel 25 slår man fast allas rätt till hälsa. Men i denna kammare har vi två partier som lägger fram förslag och kräver att barnmorskor, ja, hela sjukhus, ska kunna förvägra kvinnor rätten till grundläggande hälsovård.

I artikel 3 stadgas allas okränkbara rätt till frihet och personlig säkerhet. Men vi lever i ett land där varannan kvinna säger att hon utsatts för sexuella trakasserier och där var fjärde kvinna har utsatts för våld i en nära relation.

Vi har hört i debatten hur man pratar om frihet på nätet. Visst, i artikel 12 säger man att vi alla har rätt att skydda oss från godtyckligt ingripande i fråga om privatliv, familj, hem eller korrespondens. Men på vilket sätt respekterar vi den grundläggande mänskliga rättigheten när denna kammare röstar igenom FRA-lagstiftningen?

Vänsterpartiet vill att Sverige ska vara ett land som står upp för de mänskliga rättigheterna oavsett när, med vilka motiv eller var de kränks eller inskränks. Det ska gälla oavsett om det sker i Medelhavet, i Irans fängelser eller i svenska sovrum. Ska vi vara en trovärdig röst och kraft för mänskliga rättigheter i Syrien, i Kina eller i Latinamerika behöver vi också vara beredda att se de utmaningar vi har i vårt eget land och vara beredda att arbeta för att respektera mänskliga rättigheter även i Sverige.

Herr talman! Den enskilt viktigaste frågan i arbetet för mänskliga rättigheter under det kommande året kommer att vara arbetet med de nya globala utvecklingsmålen. Arbetet för hållbar utveckling är i grunden ett arbete för mänskliga rättigheter. För de mänskliga rättigheterna är, precis som de beskrivs i FN:s deklaration, odelbara och inbördes beroende och har universell giltighet. De omfattar medborgerliga och politiska rättigheter men också ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

Vi som tillhör den svenska arbetarrörelsen har lärt oss av vår långa historia i vårt land att de medborgerliga och politiska rättigheterna är en förutsättning för att alla män och kvinnor ska kunna höja sina röster, organisera sig och kräva rätten till bostad och arbete och utbildning för sina barn. Men vi har också lärt oss: Om inte alla garanteras mat i magen, tak över huvudet och en inkomst man kan leva på riskerar yttrandefriheten, mötesfriheten och organisationsrätten att i realiteten förminskas till att bli rättigheter bara för världens välbeställda och mäktiga.

Tyvärr ser vi nu ett betydande motstånd mot skarpa utvecklingsmål på flera områden som rör grundläggande mänskliga rättigheter. Ska arbetet för hållbar utveckling bli framgångsrikt krävs det mål som innebär tydliga möjligheter för ansvarsutkrävande både i Sverige och i Zimbabwe. Det krävs tydliga mål om demokratiskt samhällsstyre i samtliga jordens länder. Det krävs tydliga skrivningar om mål om frihet från våld, oavsett om det våldet tar sig uttryck i en väpnad konflikt eller i att den man som man lever med misshandlar en. Och det krävs tydliga mål om alla människors rätt till sin kropp och sin sexualitet oavsett vilket kön man har, oavsett sexualitet, könsidentitet eller könsuttryck.

Arbetet med de nya utvecklingsmålen berör i högsta grad många viktiga frågor. Men om Sverige ska spela en avgörande roll när arbetet med målen går in i ett slutskede behöver Sverige tydligt fokusera på de frågor som är mest kontroversiella och få till stånd skarpa skrivningar just på dessa områden.

Jag är glad att vi i dag har ett tydligt betänkande som är skarpt och uppmanar regeringen att arbeta tydligt när det gäller till exempel sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.

Sist ska jag säga att Vänsterpartiet inte har några reservationer i dagens betänkande. Vi tycker att betänkandet har blivit bra i stora delar efter den behandling vi har haft i utskottet. Men jag kan garantera kammaren att vi i Vänsterpartiet kommer att komma tillbaka under den allmänna motionstiden i höst med fler förslag på hur Sverige kan stärka och utveckla sitt arbete för de mänskliga rättigheterna.

Herr talman! Jag tänkte tala om ett av förslagen i detta betänkande, det om att införa ett demokratiernas förbund.

Demokrati är mänsklighetens bästa uppfinning. En värld med enbart demokratier skulle vara en värld utan krig, folkmord och svält. Det är ingen dröm eller from förhoppning, utan det är ett faktum.

Av länderna med högst levnadsstandard enligt FN:s utvecklingsprogram är enbart fyra icke-demokratier. En svältkatastrof har aldrig inträffat i en demokrati. Av världens 20 största ekonomier är 17 demokratier. Ju mer demokratisk världen har blivit, desto mindre våldsam har den blivit. Två demokratier har aldrig någonsin krigat med varandra.

En värld med enbart demokratier skulle alltså vara en värld utan krig, utan folkmord och utan svält.

En sak som behöver förändras för att vi ska uppnå detta är det grundfundament som världssamfundet i dag vilar på: nationalstatens suveränitet. Det är en fullt rimlig princip när vi pratar om just demokratier, men det är inte rimligt när vi pratar om stater som baserar sitt styre på förtryck av den egna befolkningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

En stats legitimitet och rättigheter måste baseras på hur den behandlar sina egna medborgare. Ett alternativt synsätt har börjat växa fram inom världssamfundet: responsibility to protect, alltså ansvaret att skydda. Om en stat inte klarar av att skydda sina egna medborgare, eller, som i många fall, är den part som förtycker eller dödar medborgarna, har den staten inte längre någon legitimitet.

För att göra demokrati och ansvaret att skydda till världssamfundets grundfundament och för att accelerera den positiva utveckling som demokrati för med sig tror jag att världens demokratiska länder behöver samarbeta i en ny organisation, ett demokratiernas förbund.

Demokratiernas förbund ska vara en organisation för fullvärdiga demokratier med, i mitt tycke, tre huvudsakliga syften. Det första är att öka ekonomiskt välstånd, bland annat genom frihandel. Det andra är att möta gemensamma säkerhetspolitiska utmaningar, framför allt förhindra och stoppa folkmord. Det tredje är att säkra och utveckla demokrati i de egna länderna och sprida demokrati till länder som ännu inte har detta.

Demokratiernas förbund ska inte ersätta FN. Trots en hel del fel och brister har FN också värdefulla funktioner. Det finns en poäng i att ha nästan alla världens länder i en organisation, och flera av sidoorganisationerna, till exempel Unicef, WHO och andra, är viktiga och gör till stor del ett bra jobb.

Men FN vilar delvis, som jag nyss beskrev, på ett felaktigt grundfundament, och därför behövs ett demokratiernas förbund.

Avgörande för demokratiernas förbund är att medlemmarna är riktiga, fullvärdiga demokratier. Det är naturligtvis en svår definitionsfråga i vissa fall, men i dagsläget skulle förmodligen ett sextiotal länder kvalificera sig för medlemskap. Ytterligare ett tjugotal skulle kunna bli medlemmar inom en inte alltför avlägsen framtid om de rör sig i rätt riktning.

Då kan man fråga sig: Skulle inte bildandet av ett demokratiernas förbund leda till starka protester från diktaturerna i världen? Det är mycket möjligt, herr talman, men vad säger det i så fall oss? Jo, att diktaturerna är rädda för att de ska få minskad makt i världen, och det är ju en del av poängen med att bilda ett demokratiernas förbund.

Behöver vi då inte samarbeta med diktaturer för att lösa en del av problemen i världen? Det tror jag, men för det första ska man komma ihåg att demokrati är den bästa lösningen på de problem som vi ser runt om i världen. För det andra samarbetar diktaturerna när det är i deras intresse att göra så, oavsett hur demokratierna är organiserade.

Om demokratiernas förbund bildades i dag skulle organisationen snart omfatta nästan hälften av jordens länder, ca 3 miljarder människor, och ha överlägsna ekonomiska och militära muskler. Ett sådant förbund skulle ha större påverkan på planetens framtid än någon annan organisation i världshistorien.

Den dag alla länder är medlemmar i demokratiernas förbund kommer att vara den dag svälten är utrotad, folkmord enbart är något för historieböckerna och krig endast kan beskådas på museerna.

Herr talman! I dag debatterar vi betänkandet 2014/15:UU15 FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna från 1948 är grunden för alla internationella överenskommelser om mänskliga rättigheter. Referenser till jämställdhet och kvinnors rättigheter finns såväl i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna och i konventionerna om medborgerliga och politiska respektive ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, som i FN-stadgan.

Således kan vi konstatera att mänskliga rättigheter också borde vara kvinnors rättigheter. Men med tiden har det blivit tydligt att trots detta jämställs inte automatiskt kvinnor och män, och den allmänna förklaringen saknar avgörande tillägg för att ge kvinnor skydd mot diskriminering och våld.

I utrikesdeklarationen 2015 klargjordes att Sverige ska driva en feministisk utrikespolitik. Det är mycket bra och viktigt, särskilt mot bakgrund av att vi vet att kvinnor och flickor har mindre makt att forma samhället och sina liv och oftare utsätts för diskriminering.

Diskriminering av kvinnor ska motverkas och kvinnors villkor förbättras. Vi har en riksdag där de flesta av partierna slutit upp bakom arbetet för jämställdhet och feminism, mot diskriminering och förtryck. Det är en förutsättning för att Sverige ska vara en tydlig feministisk röst i världen - enighet och samling kring kvinnors rättigheter.

Det finns ett talande citat av generalmajor Patrick Cammaert som tjänstgjort i Demokratiska republiken Kongo: I dagens konflikter är det farligare att vara kvinna än att vara soldat.

Sverige måste fortsätta arbetet för att genomföra FN:s resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet. Kvinnors deltagande i konfliktlösnings- och återuppbyggnadsprocesser är nödvändigt för fred. Kvinnor är viktiga aktörer i fredsbyggandet.

I och med 1325 sattes för första gången kvinnors behov av skydd i konflikt och kvinnors deltagande för fred och säkerhet på FN:s säkerhetsråds politiska dagordning. Därmed kan och ska resolutionen användas som ett politiskt verktyg för att stärka arbetet för kvinnors behov och rättigheter i konfliktsituationer runt om i världen. Arbetet med att genomföra 1325 ska fortgå.

När millenniemålen nu ska ersättas med nya globala utvecklingsmål är jämställdhet en viktig aspekt. Jämställdhet behöver dels lyftas fram som ett eget mål, dels genomsyra övriga mål på den globala utvecklingsdagordningen.

Ett delmål för det föreslagna jämställdhetsmålet är att säkra universell tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, SRHR. Sverige måste fortsatt arbeta för att jämställdhet och i synnerhet SRHR inkluderas i kommande globala utvecklingsmål.

Sexuell och reproduktiv ohälsa är ett av de vanligaste hälsoproblemen för kvinnor i låg- och medelinkomstländer. Det finns stora behov av förbättringar. Att stärka SRHR måste även fortsättningsvis vara prioriterat. Sverige ska aktivt lyfta fram SRHR-frågor i nationell och internationell politikutformning. Insatserna ska inriktas på förbättrad mödravård, tillgång till preventivmedel och säkra och lagliga aborter.

Rätten till abort måste värnas. Sverige ska fortsätta främja insatser som gör aborter fria, säkra och lagliga för alla kvinnor. Först när kvinnor och flickor har makt över sin egen kropp, sexualitet och barnafödande är verklig jämställdhet möjlig. Tillgången till SRHR är en grundförutsättning för att främja jämställdhet och kvinnors roll i utvecklingen och därmed en förutsättning för hållbar utveckling och fattigdomsbekämpning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

Herr talman! Jag vill också passa på att säga någonting om fackliga rättigheter och möjligheten till egenförsörjning.

Sysselsättning och sjysta arbetsvillkor är centrala faktorer för att minska fattigdomen i världen.

I artikel 23 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna står det:

Var och en har rätt till arbete, fritt val av sysselsättning, rättvisa och tillfredsställande arbetsförhållanden samt till skydd mot arbetslöshet.

Var och en har utan diskriminering rätt till lika lön för lika arbete.

Var och en som arbetar har rätt till en rättvis och tillfredsställande ersättning som ger honom eller henne och hans eller hennes familj en människovärdig tillvaro och som vid behov kan kompletteras med andra medel för socialt skydd.

Var och en har rätt att bilda och ansluta sig till fackföreningar för att värna sina intressen.

De mänskliga rättigheterna i arbetslivet uttrycks i ILO:s åtta kärnkonventioner. Där konkretiseras mänskliga rättigheter på arbetslivets område. ILO:s kärnkonventioner ligger också till grund för Decent Work-agendan. ILO:s Decent Work-agenda och dess fyra områden - respekt för mänskliga rättigheter i arbetslivet, social dialog, sysselsättning och social trygghet - bygger på FN:s millenniemål om att minska fattigdomen.

I den nya utvecklingsagendan som nu diskuteras för att ersätta millenniemålen är Decent Work, sysselsättning och sjysta arbetsvillkor viktiga verktyg för socialt hållbar utveckling och minskad fattigdom.

Det är en mänsklig rättighet att organisera sig fackligt. Rätten att sluta sig samman i fria och oberoende fackföreningar, teckna kollektivavtal och strejka vid konflikter är grunden för all facklig verksamhet. De fackliga rättigheterna är en förutsättning för att människor ska kunna ta sig ur fattigdom. Dessutom visar IMF i rapporten Power from the People från mars 2015 att en ökad ojämlik inkomstfördelning i ett land samvarierar med en lägre grad av facklig organisering. Starka fack är den bästa garanten för ett jämlikt samhälle.

Starka fackföreningar är ett av de allra viktigaste instrumenten för att förbättra människors livsvillkor och arbetsförhållanden, inte minst för kvinnor. Vi har nu en uttalat feministisk regering. I regeringsförklaringen understryks vikten av att verka för att kvinnor och män ges samma makt att forma samhället och sina liv. Det är välkommet att regeringen driver en feministisk utrikespolitik, en feministisk utrikespolitik som prioriterar stöd för kvinnors rättigheter, egen försörjning och självbestämmande.

Herr talman! Jämställdhet och stärkt respekt för kvinnors rättigheter är en förutsättning för fred och säkerhet, demokrati och hållbar utveckling. Mänskliga rättigheter är universella, odelbara och ömsesidigt samverkande. Mänskliga rättigheter är även kvinnors rättigheter.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga reservationer.

FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

(Applåder)

Herr talman! För tydlighetens skull står jag självfallet bakom alla reservationer från Moderaterna och Alliansen. Men för tids vinnande i voteringen yrkar jag bifall endast till reservation 3.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)