Finansutskottets betänkande i anledning av motion om en sedel av valören 500 kronor

Finansutskottets betänkanden nr 35—36 år 1971

FiU 1971

35—36

Nr 35

Finansutskottets betänkande i anledning av motion om en sedel
av valören 500 kronor.

Motionen

I motionen 1971: 298 av herr Hjorth (s) hemställs att riksdagen hos
Kungl. Maj:t anhåller om utredning och förslag om en ny sedelvalör i
storleken 500 kronor.

I motionen anförs att liksom för den år 1970 genomförda myntreformen
kan praktiska och funktionsmässiga skäl anföras för en ändring av
riksbankens sedelserie. Motionären anser att ett omvittnat behov vuxit
fram av en sedelvalör mellan 100 och 1 000 kronor. En sådan sedel
skulle underlätta många penningtransaktioner och affärsuppgörelser hos
posten, i banker och i butiker. Genom en enklare sedelhantering skulle
också riskerna för felräkningar minska.

Remissyttrande

Utskottet har inhämtat yttrande över motionen från fullmäktige i
riksbanken.

Fullmäktige i riksbanken anför att den hittillsvarande utvecklingen av
sedelutgivningen och de förändringar som på senare tid skett på betalningsområdet
i övrigt, särskilt i vad gäller den starkt ökade användningen
av checkar även vid allmänhetens betalningar, icke ger stöd åt
antagandet att ett behov föreligger att utöka den nuvarande sedelserien
med en 500-kronorssedel. Vad sedelutgivningen beträffar är främst att
notera den allt större roll som 1 000-kronorssedeln kommit att spela.
Dess andel i sedelomloppet har successivt stigit. Av penninginstituten
och posten bekräftas att 1 000-kronorssedeln har fått ökad användning
även vid allmänhetens betalningar avseende större belopp. Samtidigt har
under 1960-talet checken vid sidan av post- och bankgiro kommit att i
allt högre grad utnyttjas även vid allmänhetens betalningar. Även den
ökade förekomsten av s. k. köpkort bör noteras i detta sammanhang.
Man torde böra räkna med att utvecklingen mot vidgad användning av
privata checkkonton, post- och bankgiro samt i viss mån köpkort i stället
för kontantbetalning kommer att fortsätta trots att — i vad gäller
checkbetalningar — den snabba utvecklingen medfört missbruk, som åt 1

Riksdagen 1971. 5 sami. Nr 35—36

FiU 1971:35

2

minstone tills vidare föranlett vissa inskränkningar i användningen av
checkar som betalningsmedel i detaljhandeln.

1 dagens läge fyller det nuvarande sedelsystemet kompletterat med de
möjligheter som post- och bankgiro samt innehav av checkkonto innebär
enligt fullmäktiges mening väl de krav som från näringsliv och allmänhet
kan ställas på tillgång till ett smidigt betalningssystem. Införande
av en sedel av en så relativt hög valör som 500 kronor skulle förmodligen
ha till följd att den nya sedeln skulle komma att i någon utsträckning
ersätta 1 000-kronorssedeln vid allmänhetens betalningar av
större belopp under det att 100-kronorssedeln i stort sett i oförändrad
omfattning skulle komma att brukas vid allmänhetens penningtransaktioner.
Om därtill — såsom synes väl möjligt — förekomsten av en
500-kronorssedel skulle komma att underlätta sedelhamstring i syfte att
undandraga värden från beskattning, skulle införandet av en sådan sedel
få en ur samhällelig synpunkt rent negativ effekt, anför fullmäktige.

I sedeldistributionsledet och vid handhavandet av större sedelbehållningar
ävensom vid arbetet i kassor skulle en utökning av sedelsortimentet
snarast innebära en belastning, och det kan i sammanhanget noteras
att man från penninginstitutens och postens sida på denna grund och
då man icke anser att en 500-kronorssedel skulle motsvara ett förefintligt
behov ställer sig negativ till införandet av en sedel å denna valör.

Sammanfattningsvis uttalar fullmäktige, att det enligt fullmäktiges
mening icke föreligger något verkligt behov av en sedel av 500-kronorsvalören,
som motiverar de kostnader och det merarbete utgivandet av
en dylik sedel skulle medföra. Fullmäktige hemställer därför att yrkandet
i motionen lämnas utan bifall.

Utskottet

Enligt motionären skulle en sedel av 500 kronors valör fylla ett omvittnat
behov. Fullmäktige i riksbanken å sin sida anser inte att det
föreligger något verkligt behov av en sådan sedel. Fullmäktige omvittnar
att man även från penninginstitutens och postens sida ställer sig
negativ till att införa en sedel av denna valör.

Fullmäktige räknar med att utvecklingen mot vidgad användning av
post- och bankgiro, köpkort och privata checkkonton i stället för kontantbetalning
skall fortsätta. I fråga om privata checkkonton vill utskottet
notera att användningen f. n. är avsevärt begränsad. Om användningen
i framtiden måste begränsas i nuvarande utsträckning kan detta
komma att påverka bedömningen huruvida en sedel av valören 500 kronor
bör kunna komma i fråga. Det bör ankomma på fullmäktige i riksbanken
att följa utvecklingen. För närvarande finner utskottet inte behov
föreligga av en sedel av valören 500 kronor.

FiU 1971:35

3

Utskottet hemställer

att motionen 1971: 298 ej föranleder någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 19 oktober 1971

På finansutskottets vägnar
SVEN EKSTRÖM

Närvarande: herrar Ekström (s), Weden (fp), Knut Johansson i Stockholm
(s), Franzén (s), Burenstam Linder (m), Larsson i Karlskoga (s),
Jansson (s), Löfgren (fp), Josefsson i Halmstad (s), Gadd (s), Fågelsbo
(c), Lindahl (s) och Magnusson i Borås (m).