Ett slopat krav på anmälan före ansökan om föräldrapenning

Debatt om förslag 22 april 2026
poster
  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 4

Anf. 30 Sanne Lennström (S)

Herr talman! Vi debatterar i dag ett förslag som vid första anblick kan te sig tekniskt och administrativt men som i verkligheten handlar om något ganska enkelt, nämligen att göra det lite lättare för föräldrar som välkomnar ett litet barn till världen. Förslaget att ta bort kravet på anmälan vid föräldraledighet innan man ansöker om föräldrapenning är ett steg i rätt riktning.

För oss socialdemokrater är det självklart att välfärden ska fungera i människors liv och inte tvärtom. När regelverk blir onödigt krångliga riskerar de att skapa stress och osäkerhet, och det kan också ta mycket tid för myndigheter som vill hjälpa. Våra myndigheter ska ges rimliga förutsättningar, och välfärden ska vara enkel att använda – rättvis i sin utformning och pålitlig i sitt utförande.

Vi socialdemokrater vill fortsätta se över nödvändiga förändringar för att föräldraförsäkringen ska vara så bra som möjligt. Det är bekymmersamt att man i dag är två personer som tillsammans får barn men att mamman oftast tar större delen av föräldraledigheten. Det är beklagligt, då barnet inte får lika mycket tid med båda sina föräldrar. Det är beklagligt för pappan, som förlorar viktig anknytningstid med sitt barn.

Försäkringskassan brukar säga: Det som är bra, det delar man lika på – så också föräldraledigheten. Men det är i dag mammorna som tar en orimligt stor ekonomisk smäll av den rådande ordningen. Man delar inte lika på de ekonomiska konsekvenserna av att få barn. Det leder till sämre lön, sämre karriärmöjligheter och sämre pension.

Herr talman! Det är ingen slump att majoriteten av landets fattigpensionärer i dag är kvinnor. Det uppstår ett lönegap mellan män och kvinnor precis efter att det första barnet har fötts. Jag tror egentligen att minst sex partier i kammaren tycker att den här ordningen är ganska orimlig. Tillsammans skulle vi behöva komma överens om åtgärder för att ändra på detta. Men det finns också två partier, i form av Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna, som går till val med en politik som går ut på att man ska bryta mot EU:s work-life-balance-direktiv och att man inte vill jobba för en jämställd föräldraförsäkring på detta sätt. Man tycker att det är okej att avskaffa de reserverade månaderna i föräldraförsäkringen.

Det är viktigt att åtgärda dessa problem för mammornas skull, för pappornas skull och för barnens skull. Vi socialdemokrater tror verkligen att alla tjänar på en mer jämställd föräldraförsäkring. Med detta yrkar jag bifall till förslaget i dagens betänkande.

(Applåder)


Anf. 31 Daniel Persson (SD)

Herr talman! Vi debatterar nu socialförsäkringsutskottets betänkande SfU20 Ett slopat krav på anmälan före ansökan om föräldrapenning. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.

Förslaget innebär att föräldrar inte längre behöver lämna in en särskild anmälan innan de ansöker om föräldrapenning. Det kan först framstå som en enkel förändring, men det är en mycket välkommen förenkling. Genom att man tar bort ett onödigt moment blir systemet mer användarvänligt och lättare att förstå. Det underlättar för föräldrar att planera föräldraledigheten och minskar samtidigt administrationen hos Försäkringskassan.

Herr talman! Vi behöver en modern föräldraförsäkring som möter dagens behov; en försäkring som är flexibel, som är enkel att använda och som ger föräldrarna verklig valfrihet.

Under den här mandatperioden har Tidöpartierna tagit flera viktiga steg för att underlätta för föräldrar att kombinera familjeliv och arbetsliv. Bland annat har vi gjort det möjligt att överlåta föräldrapenning till en bredare krets, vilket ger familjerna större frihet att själva hitta lösningar som fungerar i deras vardag.

Vi har även dubblerat antalet dubbeldagar från 30 till 60, och de kan nu tas ut fram till att barnet är 15 månader. Föräldrarna får möjlighet att vara hemma tillsammans under den första viktiga tiden i barnets liv och knyta band till varandra. Det här ger ökad valfrihet, jämnare fördelning av omsorgsansvaret och, som flera studier visar, bättre hälsa för mammorna.

Rätten till tillfällig föräldrapenning har utvidgats. Det är särskilt betydelsefullt för föräldrar till barn med sjukdomar, funktionsnedsättningar eller andra särskilda behov där kontakter med skola, vård och socialtjänst är nödvändiga och nu kan ske mer frekvent. Det ger också bättre möjlighet att närvara och att agera för barnets bästa.

Herr talman! Mot denna bakgrund är betänkandet vi debatterar i dag ett naturligt och viktigt nästa steg. Att kravet på anmälan för ansökan om föräldrapenning avskaffas gör systemet mer tillgängligt och mer lättbegripligt för föräldrarna. Det minskar onödig administration, stärker tilliten till föräldrarna och bidrar till snabbare hantering hos Försäkringskassan.

Att vara förälder innebär ett särskilt stort ansvar, men det är också en mycket värdefull tid i livet. För många är tiden tillsammans med familjen ovärderlig, och därför är det avgörande att föräldrar ges möjlighet till ledighet och att föräldraförsäkringen är utformad på ett sätt som ger både flexibilitet och valfrihet.

Förslaget vi debatterar i dag ligger i linje med att skapa en mer modern, flexibel och föräldravänlig föräldraförsäkring. Jag yrkar återigen bifall till utskottets förslag.


Anf. 32 Ulrika Heindorff (M)

Herr talman! Inledningsvis vill jag säga att beslut om föräldraledighet i grunden fattas bäst hemma vid köksbordet och inte av politiker.

Det lagförslag som debatteras i dag har sitt ursprung i en förfrågan i regeringens regleringsbrev till Försäkringskassan. Regeringen ville veta vilka regelförenklingar som kunde göras på området. Ett av förslagen var just ett slopat krav på anmälan före ansökan om föräldrapenning.

Det finns två goda skäl till att den moderatledda regeringen har lagt fram det här förslaget. Det första skälet är att det ska vara enkelt för föräldrar att göra rätt. Det andra är att det ska vara så lite administration som möjligt. Det första är alltså att det ska vara lätt att göra rätt, och det andra är att man som nybliven förälder helt enkelt ska lägga så lite tid som möjligt på administration och i stället få fokusera på det viktigaste, nämligen det lilla nyfödda barnet.

Herr talman! Denna förändring kan anses vara av mindre karaktär, vilket nämndes innan. Låt oss dock inte glömma bort alla de andra förenklingar och förändringar som den moderatledda regeringen har lagt fram under mandatperioden och som har gett ökad flexibilitet.

Jag vill passa på, herr talman, att nämna två frihetsreformer inom föräldraförsäkringen som den moderatledda regeringen har genomfört.

Den första är dubbleringen av antalet dubbeldagar – från 30 till 60 dagar. För er som inte vet vad dubbeldagar är kan jag säga att det är de föräldraledighetsdagar då båda föräldrarna kan vara hemma samtidigt. Vi vet att det för kvinnor som nyss har förlöst ett barn är bra att få stöttning av en partner hemma. Vi vet också att det är bra för anknytningen. Det här är därför en viktig frihetsreform.

Den andra är överlåtelsen av föräldrapenningdagar. I dagsläget kan en ensamstående överlåta hela 90 dagar till någon närstående. Det här är bra för alla familjer men är särskilt viktigt för just den ensamstående mamman, som till exempel kan ta hjälp av och överlåta dagar till en morfar eller en mormor.

Reformen kan även vara av stor vikt för företagare. Jag tänker på de kvinnliga företagarna, till exempel frisörer, som ofta är kvinnor, ofta är egenföretagare och ofta har ganska svårt att vara borta en längre tid från arbetet. För dem kan överlåtelsen av föräldrapenning vara av väldigt stor vikt.

Herr talman! Jag älskar frihetsreformer, vilket väl inte är någon överraskning. Det ligger i den moderata ryggmärgen att vilja driva igenom just frihetsförändringar, och frihetstanken är viktig för oss moderater. Vi är övertygade om att föräldrar kan göra bra val. Vi vill alltså ge barnfamiljerna större frihet – tidigare genom en dubblering av antalet dubbeldagar och överlåtelse av föräldrapenningdagar, och i dag genom minskad administration vid ansökan om föräldrapenning.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)


Anf. 33 Camilla Rinaldo Miller (KD)

Herr talman! Familjen är den viktigaste grundpelare som samhället vilar på. Det är där trygghet skapas, barn växer och grunden läggs för ett gott liv. Just därför måste politiken utgå från respekt för familjernas egen förmåga att forma sin vardag.

Dagens debatt handlar om att slopa kravet på anmälan före ansökan om föräldraledighet. Det kan vid första anblicken verka som en mindre förändring i regelverket men handlar i praktiken om något betydligt större, nämligen tillit.

För oss kristdemokrater är det självklart att staten ska stötta familjer, inte styra. Vi tror på Sveriges familjer. Vi menar att föräldrarna själva är bäst lämpade att avgöra hur deras liv ska organiseras.

Livet med små barn är inte förutsägbart. Vardagen och livspusslet kan förändras snabbt. Barn blir sjuka, och arbetsscheman justeras. Familjers behov ser olika ut från vecka till vecka. Att vara bunden av stelbenta administrativa krav riskerar att försvåra i stället för att underlätta.

Genom att ta bort kravet på anmälan före ansökan visar vi respekt för familjernas verklighet. Vi förenklar regelverket och minskar onödig byråkrati. Framför allt skickar vi en viktig signal: Vi litar på föräldrarna.

Till skillnad från en del andra partier tror vi kristdemokrater på föräldrarna. Vi tror på deras vilja och förmåga att fatta kloka beslut. Vi är övertygade om att det inte enbart gäller hur man anmäler vab eller föräldraledighet, utan vi tror även att föräldrarna kan anförtros ansvaret att själva styra över hur föräldradagarna ska fördelas. Det handlar om beslut som passar varje enskild familjs vardag, arbete, barn och livssituation.

Kristdemokraterna menar att det är dags för en helt fri föräldraförsäkring. Det är så vi får vardagspusslet att gå ihop – inte genom detaljstyrning från ovan utan genom frihet och ansvar nära människorna.

Herr talman! Det finns en risk att politiken vill reglera alltmer och tror att goda intentioner alltid leder till goda resultat. Vi måste dock våga ställa oss frågan: När blir reglerna ett hinder i stället för ett stöd?

I det här fallet är svaret tydligt. Kravet på förhandsanmälan fyller inte längre en funktion som väger upp för den begränsning som det innebär för familjerna. Att slopa det är enligt mig ett steg mot en flexiblare föräldraförsäkring, vilket är något som vi i Kristdemokraterna välkomnar.

Det handlar också om förtroende. Ett samhälle byggt på tillit är starkare än ett samhälle byggt på misstänksamhet. När vi visar att vi litar på människor växer också ansvarstagandet.

Herr talman! Vi vet att familjer ser olika ut. Vissa har fasta arbetstider, andra har oregelbundna scheman. Vissa delar lika på dagarna, andra gör på andra sätt. Det är inte politikens uppgift att avgöra vad som är rätt för varje familj – det görs bäst hemma vid köksbordet.

Vår uppgift är att skapa förutsättningar, inte att lägga hinder i vägen. Det här förslaget är ett konkret uttryck för just den principen: mindre krångel, mer frihet, mindre detaljstyrning och mer tillit.

Avslutningsvis: När vi fattar beslut i denna kammare måste vi alltid ha människors vardag i åtanke. Vi ska inte utgå från systemens behov utan från familjernas. Genom att slopa kravet på anmälan före ansökan om föräldraledighet tar vi ett litet men viktigt steg i rätt riktning. Vi tar ett steg mot ett samhälle där familjerna får större utrymme att själva forma sina liv och där vi står upp för principen att staten ska stötta familjer, inte styra.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 17.)

Beslut

Slopat krav på anmälan före ansökan om föräldrapenning (SfU20)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att kravet på anmälan före ansökan om föräldrapenning ska tas bort. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag att socialförsäkringsbalken i vissa andra delar anpassas till gällande lagstiftning eller rättas.

Syftet är att underlätta och förenkla för föräldrar som ska planera sin föräldraledighet och ansöka om föräldrapenning.

Lagändringen kan också bidra till en mer effektiv administration för Försäkringskassan, som menar att anmälan inte längre fyller någon funktion för kontroll eller handläggning.

Lagändringen om avskaffat krav på anmälan ska börja gälla den 1 juli 2026. Övriga lagändringar ska börja gälla den 31 maj 2026 men tillämpas för tid från och med den 1 januari 2026.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.