<table>
				<tr>
					<td>
						
							Justitieutskottets <a name="Utlatande"></a>betänkande
						
						
							2015/16:<a name="Utskottebeteckning"></a>JuU5
						
						
							 
						
					</td>
				</tr>
			</table>
			
				Erkännande och verkställighet av frivårdspåföljder inom Europeiska unionen
			
			
			
			
				Sammanfattning
			
			
				Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om erkännande och verkställighet av frivårdspåföljder inom Europeiska unionen (prop. 2014/15:138). Enligt den nya lagen ska Kriminalvården pröva om en utländsk dom ska erkännas och verkställas i Sverige eller om en svensk dom ska skickas till en annan medlemsstat för att verkställas i den staten. De svenska påföljder som föreslås kunna överföras är villkorlig dom, skyddstillsyn och fängelse efter det att den dömde villkorligt frigetts. 
			
			
				Syftet med lagförslagen är att en frivårdspåföljd ska kunna verkställas i den medlemsstat där den dömdes sociala återanpassning kan förväntas ske bäst. Förslaget är ett led i att genomföra rambeslutet om verkställighet av frivårdspåföljder inom EU.
			
			
				Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2016.
			
			
				Den föreslagna lagen om erkännande och verkställighet av frivårdspåföljder inom Europeiska unionen innebär att en förvaltningsuppgift som innefattar myndighetsutövning mot enskild överlåts till en annan stat. Den föreslagna lagen bör därför beslutas med kvalificerad majoritet i riksdagen (10 kap. 8 § regeringsformen).
			
			
				<a name="Innehållsförteckning"></a>Innehållsförteckning
			
			
				<a href="#_Toc433364944">Utskottets förslag till riksdagsbeslut</a>
			
			
				<a href="#_Toc433364945">Redogörelse för ärendet</a>
			
			
				<a href="#_Toc433364946">Utskottets överväganden</a>
			
			
				<a href="#_Toc433364947">Erkännande och verkställighet av frivårdspåföljder inom Europeiska unionen</a>
			
			
				Bilaga 1 <a href="#_Toc433364948">Förteckning över behandlade förslag</a>
			
			
				<a href="#_Toc433364949">Propositionen</a>
			
			
				Bilaga 2 <a href="#_Toc433364950">Regeringens lagförslag</a>
			
			
			
			
				 
			
			
				 
			
			
				<a name="_Toc432161239"></a><a name="_Toc433364944"></a><a name="StopCC"></a>Utskottets förslag till riksdagsbeslut
			
			
				 
			
			<table>
				<tr>
					<td>
						
							Erkännande och verkställighet av frivårdspåföljder inom Europeiska unionen
						
					</td>
				</tr>
			</table>
			
				Riksdagen antar regeringens förslag till 
			
			
				1. lag om erkännande och verkställighet av frivårdspåföljder inom Europeiska unionen, 
			
			
				2. lag om ändring i lagen (1978:801) om internationellt samarbete rörande kriminalvård i frihet.
			
			
				Därmed bifaller riksdagen proposition 2014/15:138 punkterna 1 och 2.
			
			
				Stockholm den 22 oktober 2015
			
			
				På justitieutskottets vägnar
			
			
				Beatrice Ask
			
			
				Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Beatrice Ask (M), Annika Hirvonen Falk (MP), Helene Petersson i Stockaryd (S), Elin Lundgren (S), Krister Hammarbergh (M), Arhe Hamednaca (S), Kent Ekeroth (SD), Anti Avsan (M), Susanne Eberstein (S), Johan Hedin (C), Petter Löberg (S), Adam Marttinen (SD), Roger Haddad (FP), Andreas Carlson (KD), Lawen Redar (S), Ellen Juntti (M) och Torbjörn Björlund (V).
			
			
				 
			
			
			
			
				 
			
			
				<a name="_Toc432161240"></a><a name="_Toc433364945"></a><a name="SlutUtskottsForslag"></a>Redogörelse för ärendet
			
			
				I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2014/15:138 Erkännande och verkställighet av frivårdspåföljder inom Europeiska unionen. Propositionens förslag till lagstiftning är ett led i genomförandet av rambeslutet om verkställighet av frivårdspåföljder.<a name="_ftnref1"></a><a href="#_ftn1">[1]</a>
			
			
				Ingen motion har väckts med anledning av propositionen.
			
			
				Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2. 
			
			
				Lagförslagen har granskats av Lagrådet.
			
			
				 
			
			
				 
			
			
				 
			
			
				 
			
			
				 
			
			
				 
			
			
				 
			
			
				 
			
			
				 
			
			
				<a name="_Toc432161241"></a><a name="_Toc433364946">Utskottets överväganden</a>
			
			<h2>
				<a name="_Toc432161242"></a><a name="_Toc433364947">Erkännande och verkställighet av frivårdspåföljder inom Europeiska unionen</a>
			</h2>
			
				
					Utskottets förslag i korthet
				
				
					Riksdagen antar regeringens lagförslag.
				
			
			
				Propositionen
			
			
				Bakgrund
			
			
				Inom Europeiska unionen (EU) har den traditionella formen av straffrättsligt samarbete i huvudsak ersatts med ett samarbete som bygger på principen om ömsesidigt erkännande av domar och beslut i brottmål. Utgångspunkten är att medlemsstaterna inte ska ifrågasätta varandras domar och beslut utan i stället direkt verkställa dem, trots eventuella olikheter i medlemsstaternas materiella och processuella regleringar. Den verkställande staten får endast göra en formaliserad och begränsad prövning av om domen eller beslutet ska erkännas och verkställas. På detta sätt uppnås ett enklare, snabbare och effektivare samarbete. Rådet har antagit flera rambeslut inom detta område.
			
			
				Den 27 november 2008 antog rådet rambeslut 2008/947/RIF om tillämpning av principen om ömsesidigt erkännande på domar och övervakningsbeslut i syfte att övervaka alternativa påföljder och övervakningsåtgärder (rambeslutet om verkställighet av frivårdspåföljder). Rambeslutet om verkställighet av frivårdspåföljder innehåller bestämmelser om när en medlemsstat får sända över en dom på frivårdspåföljd till en annan medlemsstat för att erkännas och verkställas där. Vidare finns bestämmelser om under vilka förutsättningar den mottagande medlemsstaten ska erkänna domen och verkställa påföljden. Rambeslutet innebär som utgångspunkt en skyldighet för den mottagande staten att erkänna och verkställa en annan stats dom. Det finns däremot ingen skyldighet för en medlemsstat att sända över en dom till en annan stat. Tanken med rambeslutet är att underlätta en dömd persons sociala återanpassning genom att verkställigheten överförs till en annan stat om den dömde har en närmare anknytning dit än till den stat där domen meddelats. Rambeslutet syftar således i förlängningen till att underlätta tillämpningen av icke frihetsberövande påföljder. 
			
			
				En ny lag införs
			
			
				För att leva upp till Sveriges åtagande enligt rambeslutet krävs det en ny reglering. Den reglering som behövs för att genomföra rambeslutet, oavsett om Sverige är utfärdande eller verkställande stat, bör enligt regeringen till stor del ske i lag. Regeringen föreslår därför i propositionen att en ny lag införs om erkännande och verkställighet av frivårdspåföljder inom EU. 
			
			
				Den föreslagna lagen ska tillämpas på svenska domar som med stöd av rambeslutet om verkställighet av frivårdspåföljder sänds över av en behörig myndighet till en annan medlemsstat inom EU och på utländska domar som med stöd av rambeslutet sänds över till Sverige för erkännande och verkställighet. De svenska påföljder som föreslås kunna överföras är villkorlig dom, skyddstillsyn eller fängelse i de fall den dömde har frigetts villkorligt.
			
			
				Kriminalvården ska vara behörig myndighet att vidta åtgärder och fatta beslut enligt lagen. I vissa fall ska övervakningsnämnd och allmän domstol vara behöriga myndigheter att fatta beslut.
			
			
				Regeringen föreslår att flertalet av Kriminalvårdens beslut enligt den nya lagen ska kunna överklagas. 
			
			
				Propositionen innehåller även ett förslag till en följdändring i lagen (1978:801) om internationellt samarbete rörande kriminalvård i frihet. 
			
			
				Svenska domar på frivårdspåföljder som ska erkännas och verkställas i en annan medlemsstat
			
			
				Regeringen föreslår i propositionen att en svensk dom på skyddstillsyn, villkorlig dom eller fängelse, sedan villkorlig frigivning har skett, ska få sändas över till en annan medlemsstat för att erkännas och verkställas där. Förutsättningarna för detta ska vara att den dömde har sin hemvist i den andra medlemsstaten och har återvänt eller vill återvända dit. Även om dessa förutsättningar inte är uppfyllda, ska domen – om den dömde begär det – få översändas om den andra medlemsstaten har medgett det. Det ska krävas att den dömdes sociala återanpassning underlättas av att verkställigheten överförs. Regeringen konstaterar att en lämplighetsprövning bör göras av varje enskilt fall före överföringen. 
			
			
				I den föreslagna lagen finns kriterier för när ett beslut om att sända över en dom till en annan medlemsstat kan upphävas och när Kriminalvården kan begära att den andra medlemsstaten återför behörigheten att verkställa domen.   
			
			
				Erkännande och verkställighet i Sverige av utländska domar på frivårdspåföljder
			
			
				Av rambeslutet följer att Sverige är skyldigt att erkänna och verkställa en dom på frivårdspåföljd som översänds hit från en annan medlemsstat. För att denna skyldighet ska inträda krävs det dock enligt rambeslutet att vissa angivna förutsättningar är uppfyllda. I den föreslagna lagen anges de förutsättningar som gäller för att en utländsk dom ska erkännas och verkställas här. Det ska bl.a. krävas att den dömde har sin hemvist i Sverige och har återvänt eller vill återvända hit och att den dömdes sociala anpassning underlättas av att verkställigheten överförs.
			
			
				I lagen anges även kriterier för när en utländsk dom på frivårdspåföljd inte ska erkännas eller verkställas i Sverige. Dessa s.k. vägransgrunder tar främst sikte på situationer där ett erkännande skulle stå i strid med straffrättsliga principer i den verkställande staten. En undantagsregel införs i den nya lagen som kan tillämpas när starka humanitära skäl eller andra särskilda skäl talar för att verkställigheten ska överföras trots förekomsten av en vägransgrund. 
			
			
				Av den föreslagna lagen framgår i vilka fall en anpassning kan ske av övervakningstiden och den skyldighet som den dömde ska iaktta. 
			
			
				Det föreslås även regler om återförande till den andra staten av behörighet att fatta ett följdbeslut och om upphävande av ett beslut om att verkställighet ska ske. 
			
			
				Övrigt
			
			
				Den föreslagna lagen om erkännande och verkställighet av frivårdspåföljder inom Europeiska unionen innebär att en förvaltningsuppgift som innefattar myndighetsutövning mot enskild överlåts till en annan stat. Den föreslagna lagen behöver därför beslutas med kvalificerad majoritet i riksdagen (10 kap. 8 § regeringsformen).
			
			
				Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2016.
			
			
				Utskottets ställningstagande
			
			
				Propositionen har inte lett till några motionsyrkanden eller några andra invändningar under utskottsbehandlingen. Utskottet anser att regeringens lagförslag är ändamålsenligt utformade och att de bör antas. Med detta föreslår utskottet att riksdagen antar de lagförslag som läggs fram i propositionen. 
			
			
				 
			
			
				 
			
			
				Bilaga 1
			
			
				<a name="_Toc432161243"></a><a name="_Toc433364948">Förteckning över behandlade förslag</a>
			
			
				<a name="_Toc433364949">Propositionen</a> 
			
			<h4>
				Proposition 2014/15:138 Erkännande och verkställighet av frivårdspåföljder inom Europeiska unionen:
			</h4>
			
				1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om erkännande och verkställighet av frivårdspåföljder inom Europeiska unionen.
			
			
				2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1978:801) om internationellt samarbete rörande kriminalvård i frihet.
			
			
				 
			
			
				 
			
			
			
			
				 
			
			
				Bilaga 2
			
			
				<a name="_Toc432161245"></a><a name="_Toc433364950">Regeringens lagförslag</a>
			
			
				
			
			
				
			
			
				 
			
			
				 
			
		
		<hr />
		
			
				<a href="#_ftnref1">[1]</a> Rådets rambeslut 2008/947/RIF av den 27 november 2008 om tillämpning av principen om ömsesidigt erkännande på domar och övervakningsbeslut i syfte att övervaka alternativa påföljder och övervakningsåtgärder.

Betänkande 2015/16:JuU5 Erkännande och verkställighet av frivårdspåföljder inom Europeiska unionen

Video

Debatt om förslag

Om någon har blivit dömd till så kallad frivård ska personen i vissa fall kunna avtjäna straffet i ett annat land inom EU. Frivård betyder kriminalvård som en person får om denne exempelvis har blivit dömd till skyddstillsyn eller blivit villkorligt frigiven.
Regeringens förslag innebär att Kriminalvården ska kunna avgöra om en person dömd till frivård i ett annat EU-land, kan avtjäna det i Sverige. Eller om en person dömd till frivård i Sverige kan avtjäna det i ett annat EU-land. Syftet är att personen ska kunna vara i det land där man tror att den sociala återanpassningen sker bäst.
De svenska lagändringarna innebär att Sverige följer ett EU-beslut om frivårdspåföljder. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Erkännande och verkställighet av frivårdspåföljder inom Europeiska unionen

Dela

Dokument

Beslut

Vissa straff ska kunna avtjänas i annat EU-land (JuU5)