En översyn av regleringen för tjänstepensionsföretag

Herr ålderspresident! Ett tjänstepensionsföretag är ett företag som bedriver tjänstepensionsverksamhet och har centrala funktioner inom riskhantering, regelefterlevnad och internrevision. Dessa tjänstepensionsföretag kan göra olika typer av investeringar, bland annat i långsiktiga tillgångsslag som infrastruktur.

Regeringen föreslår i propositionen att kapitalkravet för marknadsrisk ska innefatta en undergrupp för godkända infrastrukturinvesteringar och att dessa investeringar därmed ska få ett lägre kapitalkrav. För att en infrastrukturinvestering ska vara godkänd och därmed få ett lägre kapitalkrav krävs det att investeringen är miljömässigt hållbar. Regeringens syfte med förslaget är att stärka incitamenten för investeringar i infrastruktur, men i praktiken blir de investeringar som omfattas bara de som uppfyller kraven på så kallad miljömässig hållbarhet.

Med detta sagt handlar dagens beslut i grunden om en sak: Ska vi höja riskerna inom finansiell stabilitet eller inte? Det är inte jag som har väckt denna fråga och inte mitt parti, utan det är våra expertmyndigheter som vi har givit ett ansvar för rikets finansiella stabilitet. De höjer varningsflagg och säger att förslaget som ligger utgör en risk för landets finansiella stabilitet.

Jag citerar direkt ur remissvaret: "Finansinspektionen anser inte att kapitalkravsreglerna ska justeras i syfte att främja andra mål än att skydda försäkringstagarna och värna finansiell stabilitet, oavsett om det handlar om hållbarhet eller något annat. Myndigheten anser att kapitalkravsreglerna inte ska vara ett politiskt styrmedel." "Det är därför inte lämpligt att sänka kapitalkravet för att stärka incitamenten för investeringar i infrastruktur."

Det är ungefär så kraftfullt uttryckt som det bara kan uttryckas på byråkratsvenska. Och Sverigedemokraterna litar på Finansinspektionen och på Riksgälden, som har liknande formuleringar, i större utsträckning än vad vi litar på den svenska regeringen. Som Finansinspektionen understryker är det yttersta syftet med kapitalkravsreglerna att skydda försäkringstagarna och värna finansiell stabilitet och inte att i första hand jaga politiskt uppsatta mål.

Som socialkonservativ som värderar försiktighetsprincipen högt vill jag därför säga att jag tycker att det är djupt ansvarslöst att politisera ett område som ska skydda oss från hot mot den finansiella stabiliteten, för det finns ingenting i dag som tyder på att gröna investeringar ger högre avkastning till lägre risk, så kallad riskjusterad avkastning. Det finns inga sådana bevis över huvud taget. Tvärtom bidrar denna typ av departementsaktivism till att bygga upp orimliga förväntningar på gröna investeringar som i slutändan riskerar att dränera förtroendet för dem.

Det är dessa risker som Finansinspektionen och Riksgälden har pekat ut, och det är detta som vår oro grundar sig på.

Jag yrkar bifall till reservation 1.

Herr ålderspresident! Det finns ingenting som säger att man inte tar ansvar för pensionerna om man tar ansvar för klimat och hållbarhet. Det är snarare tvärtom.

Finansinspektionen hade nyligen en stor debattartikel i Dagens industri, där man uppmanade bolagen att ta fram risker i sina investeringar utifrån deras påverkan på klimatet, då man mycket tydligt menade att riskerna kommer att vara betydande.

Dessutom finns det en del internationella studier. Alecta har gjort en studie som visar att om klimatförändringarna sker kommer värdena på olika aktier och värdepapper att sjunka kraftigt. Det blir stor påverkan.

Vänsterpartiet står i huvudsak bakom propositionen. Infrastrukturinvesteringar har redan i dag ett lägre kapitalkrav då risken är lägre och kassaflödet säkert och förutsägbart. Men det som inte finns i dag är de miljömässiga kriterierna för huruvida en investering kan omfattas av det lägre kapitalkravet.

Regeringen föreslår i propositionen att det kapitalkrav för marknadsrisk som ingår i det riskkänsliga kapitalkravet ska innefatta en undergrupp för den risk som hänför sig just till godkända infrastrukturinvesteringar och att de ska ses som en begränsad investeringsrisk som uppfyller grundläggande krav på miljömässig hållbarhet.

I propositionen anges också att samhällsintresset av att investeringarna kommer till stånd ska beaktas när kapitalkravet beräknas för undergruppen. Det senare ska väl egentligen läsas som att regeringen avser att sänka kapitalkravet för de investeringar som räknas som godkända infrastrukturinvesteringar och att man tar fram ett mål för detta.

Vi välkomnar detta. Ett miljömässigt hållbarhetsmål för att det ska klassas som godkänd infrastrukturinvestering med lägre kapitalkrav är rimligt. Vi tycker dock att målet bör skärpas. Vi vill ha ett tillägg om att det också ska bidra till ett mer transporteffektivt samhälle med lägre utsläpp av växthusgaser. Så vill vi skärpa den målskrivning regeringen har i propositionen.

Om regeringen sänker i ena änden, vilket kan vara rimligt om risken är lägre och investeringen görs för att värna klimat och pensionspengar, bör man kanske höja kapitaltäckningskraven i andra änden om investeringen i till exempel fossilindustrin ger mer utsläpp. Men det väljer regeringen att inte göra, vilket försvagar den finansiella stabiliteten. Detta bör regeringen se över.

Vår reservation handlar alltså om att skärpa det miljömässiga hållbarhetsmålet och även se över om det inte ska vara högre kapitaltäckningskrav på investeringar i exempelvis fossilindustrin.

Jag yrkar bifall till Vänsterpartiets reservation.

Herr ålderspresident! Sverigedemokraterna sällar sig till de expertmyndigheter som har givits ansvar över rikets finansiella stabilitet. Vi står på samma sida som Finansinspektionen, Riksgälden och den internationella forskningen, som klart och tydligt säger att det inte finns några belägg för att gröna investeringar har en systematiskt lägre riskprofil.

I en situation där den internationella forskning som bedrivs på detta område kommer fram till att de har en lägre riskprofil är jag beredd att diskutera lägre kapitalkrav, men fram till dess gäller försiktighetsprincipen. Vi vill inte gambla med folks tjänstepensioner eller rikets finansiella stabilitet.

Varför ställer sig Ulla Andersson och Vänsterpartiet på motsatt sida, tvärtemot den internationella forskning som finns och tvärtemot vad expertmyndigheterna säger?

Herr ålderspresident! Jag tycker att det är rimligt att man tittar på hur man använder de pensionsavsättningar som görs och att de är hållbara i en förlängning, inte bara för vår generation utan även för kommande generationer.

Vi kan se att investeringar i exempelvis fossilindustrin inte kommer att vara hållbara, och därför uppmanade Finansinspektionen nyligen alla bolag att se över riskerna i de investeringar de har gjort eftersom värdet på dessa investeringar kommer att sjunka drastiskt. Det var ett jättebra initiativ av Finansinspektionen. Likaså tittar Riksbanken på hur klimatförändringarna kommer att påverka oss alla och den finansiella stabiliteten.

Det regeringen gör här är att titta på hur infrastrukturinvesteringar, som ger säkra kassaflöden och som redan i dag medger lägre kapitaltäckningskrav, ska kunna kompletteras med ett miljömässigt hållbarhetskrav. Det är en rimlig väg att gå.

Det är dock väldigt försiktigt formulerat i propositionen, och vi tycker att man ska skärpa målskrivningen. Vi menar också att man bör se över om det i andra änden finns kapitaltäckningskrav som ska skärpas, det vill säga för investeringar som i dag utgör en stor risk. Det är ohållbart såväl ekonomiskt som för pensionerna och kommande generationer på denna planet att ha ett samhälle där det hela tiden nyinvesteras i det fossila.

Herr ålderspresident! Att det bedrivs forskning om gröna investeringar och klimatinvesteringar är jag jättepositiv till. Jag är positiv till all forskning så länge den kan beskriva verkligheten på ett bättre sätt och förse oss beslutsfattare med mer adekvat beslutsmaterial. Det är jättebra.

Det går inte att sätta ett likhetstecken mellan den pågående forskningen och lägre kapitalkrav. Då springer man före och tar ett beslut som i dagsläget inte har stöd i forskningen. Det är ju det Vänsterpartiet och övriga partier gör nu, och det är beklämmande.

För ett par veckor sedan fanns en debattartikel på DN Debatt av fyra svenska, framstående forskare med rubriken "Gröna investeringar riskerar pensioner till liten klimatnytta". Har Ulla Andersson läst den? Jag tycker att det är viktigt att man som svensk riksdagsledamot tar in denna typ av information och inte baserar sina beslut på känsloyttringar eller åsikter.

De fyra forskarna skriver att förväntningarna på gröna investeringar inte är realistiska och att de riskerar att minska framtida pensioner men inte kan förväntas göra betydande klimatnytta. De skriver vidare att en strategi där man tror sig veta bättre än alla andra är för aktivister och små hedgefonder, inte för våra pensioner.

Varför baserar Ulla Andersson och Vänsterpartiet sitt ställningstagande i denna fråga på annat än fakta?

Herr ålderspresident! Jag uppskattar att Dennis Dioukarev är för all forskning. Det är ju inte alla hans partikamrater, vilket vi kan se i bland annat motioner här i kammaren.

Med den retorik som Dennis Dioukarev använder i denna debatt skulle man kunna säga att Finansinspektionen har sprungit före eftersom de har uppmanat alla bolag att se över sina investeringar i fossilindustrin och göra riskbedömningar utifrån det om de har avsatt tillräcklig kapitaltäckning.

Även Riksbanken har i så fall sprungit före eftersom de också jobbar med att titta på hur klimatrelaterade investeringar och fossilinvesteringar påverkar deras arbete och hur de ska agera när det gäller investeringar från deras sida.

Det här är ett arbete som pågår internationellt, och jag tror att Sverigedemokraterna en dag kommer att inse att det verkligen behövs.

Det som görs i propositionen går i rätt riktning, men jag tycker att man ska skärpa målskrivningarna så att det blir tydligare att utsläppen av växthusgaser också ska minskas. Jag tycker också att man ska titta på hur man kan öka kapitaltäckningskraven för investeringar som går i fel riktning för att vi ska klara exempelvis Parisavtalet.

Herr ålderspresident! Jag ska med tillförsikt framföra Socialdemokraternas ställningstaganden i detta ärende. Det handlar om en översyn av regleringen för tjänstepensionsföretag.

Bakgrunden för det betänkande som nu debatteras handlar om ett EUdirektiv som syftar till att harmonisera, det vill säga skapa gemensamma regler för, den inre marknaden för tjänstepensioner. För svensk del blir harmoniseringen mycket speciell.

Tjänstepensioner är ett komplement till den allmänna pensionen och är en allt större del av den slutliga pensionen. De allra flesta svenskar får sin tjänstepension via de kollektivavtal som arbetsmarknadens parter, det vill säga arbetarna genom fackföreningarna och ägarna via arbetsgivarorganisationerna, förhandlar fram i avtal.

Tjänstepensionerna, som är en viktig del av de anställdas villkor och som bygger på att man arbetar under kollektivavtal, omfattas således av den svenska modellen. På så sätt skiljer sig Sverige från andra EU-länder.

Syftet för den svenska regeringen är att införa EU-direktivet och samtidigt värna den svenska modellen. Detta har också gjorts, i två steg. Först antogs direktivet, efter att man lyssnat in parterna. Därefter riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen med några tydliga punkter. Det är dessa punkter som är tillgodosedda i och med detta betänkande.

De punkter som har behandlats och som vi nu debatterar handlar om följande:

Investeringar utanför EES, Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, ska underlättas för tjänstepensionsföretag och pensionsstiftelser.

Infrastrukturinvesteringar som uppfyller grundläggande krav på miljömässig hållbarhet ska stimuleras för tjänstepensionsföretag.

Avtalsfrihet ska införas för information som ska lämnas om kollektivavtalsgrundad tjänstepension.

Försäkringar som egenföretagare tecknar för egen räkning hos tjänstepensionsföretag och utländska tjänstepensionsinstitut ska räknas som tjänstepensionsförsäkringar. Även försäkringar som tecknas för vissa andra personer ska räknas som tjänstepensionsförsäkringar.

För försäkringsklassen tilläggsförsäkringar i lagen om tjänstepensionsföretag ska det göras vissa justeringar när det gäller kapitalbas och kapitalkrav.

Herr ålderspresident! Med denna översyn har regeringen återigen lyssnat in och tagit hänsyn till parterna. Det är bra. Vi värnar om vår svenska modell, och då är det viktigt att det blir en lösning som fungerar för parterna. De knutar som fanns mellan EU-direktivet och den svenska modellen är lösta. Således är ett potentiellt bekymmer för vår arbetsmarknadsmodell avvärjt. Detta är vi glada för.

I betänkandet finns bestämmelser för vad tjänstepensionsbolag får investera i. Det är såklart så att tjänstepensionsbolagen söker intressanta investeringar som kan ge god avkastning och därmed bra pensioner. Samtidigt är det viktigt att investeringarna bidrar till olika aspekter av hållbarhet.

Att investera hållbart blir allt viktigare, såväl för konsumenterna, det vill säga de framtida pensionärerna, som för pensionsbolagen. Här är det viktigt att hitta en bra balans och att kunna styra mot omställning, utan att styra för hårt. Syftet är att både kunna ge god avkastning och investera hållbart. Här har regeringen på det stora taget landat väl.

Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag och avslag på motionerna.

Herr ålderspresident! Björn Wiechel säger att Socialdemokraterna har tagit hänsyn till vad parterna sagt i frågan. Min frågeställning blir då varför man inte har tagit hänsyn till vad våra myndigheter, som har ansvar för rikets finansiella stabilitet - det ansvar som vi har givit dem - säger. De säger klart och tydligt i remissvaren att det förslag som Socialdemokraterna och övriga partier står bakom är ett hot mot rikets finansiella stabilitet. Det är ett väldigt starkt uttryck på byråkratsvenska.

Varför tar man inte hänsyn till detta? Varför tar man inte hänsyn till att svenska tjänstepensioner riskeras? Varför gör man på detta vis?

Herr ålderspresident! Tack, Dennis Dioukarev, för frågan!

Som politiker har vi ansvar för att ta in många synpunkter. Vi ska bygga en helhet som är bra för medborgarna och för landet. När man skapar en helhet finns det många synpunkter, många intressen, många kunskaper och många viljor att ta in.

Ledamoten Dioukarev talade tidigare om att man inte ska fatta beslut på känsloyttringar. Då kan man undra om Sveriges parter på arbetsmarknaden - fack och arbetsgivare - agerar efter känsloyttringar eller om det är något mer än så och om man ska lyssna in det.

Sedan finns det andra som menar att klimatförändringarna i sig är en risk som vi måste ha koll på. Därför är det viktigt att vi skapar en balans och att vi hittar ett förslag som klarar av flera delar. Det är intressant att vi har Sverigedemokraterna i ena hörnet och Vänsterpartiet i andra hörnet här. Vi menar att förslaget är balanserat, tar in intressena och klarar av både hållbarhet och avkastning.

Herr ålderspresident! Det enda problemet är att det inte finns några belägg över huvud taget inom forskningen för att gröna investeringar innebär en systematiskt lägre risknivå och därmed förtjänar ett lägre kapitalkrav. Kan Björn Wiechel här och nu lägga fram ett enda sådant bevis? Om han inte kan det gamblar han med Sveriges finansiella stabilitet och med människors tjänstepensioner.

Det är på dessa fakta som vi baserar vårt ställningstagande, alltså på Finansinspektionens och Riksgäldens synpunkter och på den internationella forskning som nu finns. Kan Björn Wiechel lägga fram ett enda bevis eller hänvisa till en enda studie som unisont säger att gröna investeringar innebär en systematiskt lägre risknivå?

Herr ålderspresident! Jag tackar för frågan. Återigen: Vi har som politiker ansvar för att ta in många aspekter och landa i en helhet, något som är bra utifrån flera perspektiv. Här har man lagt fram ett förslag där man försöker hitta en balans utifrån olika intressen.

En översyn av regler-ingen för tjänste-pensionsföretag

När det gäller Sveriges pensionärer går det i detta sammanhang inte att undvika att fundera på vad det är som ger bra pensioner. Det är att människor har arbete, att människor får arbeta på en arbetsplats som omfattas av kollektivavtal och att de kan vara medlem i en facklig organisation som kan strida för dem och se till att de får goda rättigheter. Annars blir det inga pensioner. Om människor inte omfattas av kollektivavtal och inte får vara med i facket blir det låga pensioner.

En översyn av regler-ingen för tjänste-pensionsföretag

Vi har ett parti - Sverigedemokraterna - som bekämpar fackliga organisationer, som bekämpar fackliga medlemskap, som ser till att människor får det svårare att vara med i facket och som gör att facket får sämre förhandlingsmöjligheter. Detta slår givetvis direkt mot pensionerna.

Det är mycket viktigt att vi står upp för jämnstarka parter. Vi ska se till att arbetsgivarna är medlemmar i sina arbetsgivarorganisationer, likaväl som arbetarna ska vara med i sina fackliga organisationer. Detta skapar en sund helhet. Då kan vi inte attackera ena parten, för då slår det mot löntagarna och deras framtida pensioner.

Om Sverigedemokraterna vill se till pensionärerna, till helheten och till ekonomin bör de börja med att inte attackera Sveriges löntagare och deras organisationer.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 15.)

Sveriges tillträde till Europarådets konven-tion om it-relaterad brottslighet