Beslut

Fru talman! Jag kan påtala att det finns ett rättelseblad som är utdelat på bänkarna i kammaren. I konstitutionsutskottets betänkande 30 behandlas en framställning från riksdagsstyrelsen om en ny instruktion för riksdagsförvaltningen. Det känns bra att i tiden göra det tydligt vilka roller förvaltningen har och klarlägga ansvarsfördelningen mellan riksdagsstyrelsen och riksdagsdirektören. Målet är att styrelsen ska ha den strategiska rollen och direktören det operativa. Dessa roller är numera de gängse i de flesta styrelser, såväl inom företag som i det offentliga livet. Avsikten med denna nya instruktion är också att den anpassas så att man fattar rätt beslut på rätt nivå. Riksdagsstyrelsen har ansett att även om den gamla instruktionen från år 2000 har förnyats ett antal gånger, så behövde det nu göras en hel omarbetning av den gamla. Fru talman! Vad är då nytt? Riksdagsförvaltningens uppgifter sammanförs under en rubrik. Det tydliggörs att förvaltningen är underlydande myndighet under riksdagen och har till uppgift att tillhandahålla resurser och service även till talmannen och partikanslierna i riksdagen. Det klargörs också att förvaltningen har till uppgift att vårda och bevara riksdagens byggnader och samlingar. Riksdagsstyrelsens övergripande ansvar förutsätter en långt gången delegation till riksdagsdirektören. Styrelsen har ansvaret för verksamheten inför riksdagen. En förutsättning för detta ansvar är att instruktionen är tydlig i fråga om arbetsfördelningen. Möjligheten för styrelsen att överlåta till direktören att besluta om föreskrifter tas bort. Enligt styrelsens mening bör en myndighets föreskrifter beslutas på högsta möjliga nivå, det vill säga i detta fall av riksdagsstyrelsen. Riksdagsdirektören får emellertid ta vissa anställningsbeslut. Det är en uppgift som förs över från styrelsen. Den parlamentariska styrelsen beslutar om lön och anställningsförmåner bara när det gäller riksdagsdirektören. Vad gäller ledamotsrådet, som är ett rådgivande organ för ärenden av ledamotsnära karaktär, föreslås att varje parti ska få utse den representant man anser ska företräda partiet i rådet och inte som nu att dessa personer ska tas bara ur styrelsekretsen. Fru talman! I förslaget finns också bestämmelser och förtydliganden beträffande förvaltningens arbetsgivaransvar vad gäller att skapa goda arbetsförhållanden och att ta till vara och utveckla den kompetens som finns bland de anställda. En del följdändringar föreslås vad gäller lagen om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter. Här har utskottet velat uppmärksamma på att det finns behov av att ändra ytterligare i denna lag, bland annat vad gäller efterlevandepension. Utskottet är mycket positivt till de förändringar som nu föreslås i instruktionen, inte minst att språket moderniseras. Det är viktigt att målet för förvaltningspolitiken är att den ska vara rättssäker och effektiv och ha väl utvecklad kvalitet, service och tillgänglighet som bidrar till Sveriges utveckling. Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag.