En global standard för automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut i punkt 1 samt till vår reservation i punkt 2 i utskottets betänkande SkU9 En global standard för automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton.

Herr talman! I den snabba globaliseringsprocessen söker olika aktörer efter de förhållanden som är mest förmånliga för sina finansiella placeringar. Tillgångar sprids över världen och flyttas mellan länder i allt snabbare takt till där de ger bäst avkastning eller genererar lägst skatter. Det får konsekvenser för sysselsättning, ekonomi och teknisk utveckling.

Det får också effekter för hur skatter taxeras ut. Detta har successivt lett till synliga effekter på skattebasen i olika länder, vilket i sin tur gjort att de skattedrivna placeringsstrategierna har börjat intressera ländernas skattemyndigheter alltmer. Under de senare decennierna har vi sett en ökad internationell aktivitet mellan länder med upprättande av skatteavtal, informationsutbytesavtal och andra aktiviteter, bland annat med syftet att komma till rätta med dessa problem.

USA har där varit en av de mest pådrivande aktörerna. Det har bland annat resulterat i krav från USA gentemot andra länders finansiella aktörer att lämna information om amerikanska medborgares finansiella tillgångar i utlandet. Det resulterade i det så kallade Fatca-avtalet, med efterföljande lagstiftning som reglerar hur sådan information ska levereras in till USA:s skatteadministration. Avtalet utformades så att inget land som vill att deras finansiella aktörer ska kunna verka i USA kunde undgå att skriva på avtalet och implementera det som lag i sina respektive länder. Det gäller även Sverige, som antog den aktuella lagen i februari 2015.

OECD har, delvis parallellt med USA:s utveckling av Fatca, arbetat med en generell standard för globalt informationsutbyte om finansiella konton som kallas för CRS - Common Reporting Standard. Det är denna och några andra relevanta standarder samt ett EU-fördrag om att medlemsstaterna bör implementera den som ligger till grund för det lagförslag vi nu har att ta ställning till.

Herr talman! Syftet med ett internationellt automatiskt informationsutbyte om finansiella konton är i grunden en mycket god sak. Vi ska göra det som går för att skapa en rättvis beskattning så att alla svenska medborgare har samma förutsättningar i så hög utsträckning som möjligt.

Det är därmed också viktigt att vi bidrar med motsvarande information till andra länder om deras medborgare med finansiella konton i Sverige. Å andra sidan måste vi också se till att utforma de informationssystem som behövs på ett sådant sätt att det blir en rimlig administrativ börda för de inblandade finansiella instituten och så att utbytet blir relevant ur saklig synvinkel. Lyckas vi inte med det riskerar vi att man i stället försöker kringgå lagstiftningen, och då uppfylls i varje fall inte syftet.

Den här typen av automatiskt informationsutbyte innebär en omfattande byråkrati som ställer stora krav på både de finansiella institut som ska lämna information och Skatteverket som ska samla in data och transportera dem vidare till sina bilaterala motparter. För de allra största finansiella instituten innebär den nya lagstiftningen sannolikt inte så stora ingrepp eftersom de redan har anpassat sig till den amerikanska Fatca-lagstiftningen. För små finansiella institut däremot kan situationen vara betydligt mer problematisk, vilket också framkommit i ett antal olika remissyttranden.

Herr talman! I likhet med många remissinstanser som hyser oro för effekterna av detta lagförslag kan vi se risker med de utökade administrativa bördor förslaget innebär för i första hand små finansiella institut. Det är inte heller helt utrett vilka effekter förslagen kommer att ha, vilket också har påpekats av remissinstanserna.

Det behövs därför en utökad behovsanalys som kan bidra till väsentliga förbättringar av informationskvaliteten i utbytessystemet. Det är i sig en viktig sak för att det arbete som informationslämnare och mottagare lägger ned på utbytet ska ge optimal nytta för nedlagt arbete och kostnader. Flera remissinstanser som har svarat på propositionen uttrycker oro för att så mycket information kommer att cirkulera mellan olika stater och Sverige att Skatteverket kommer att få svårt att hantera och värdera den information som kommer in. Lite enkelt uttryckt kan man beskriva det så att man befarar att det kommer att skickas stora mängder information som aldrig används för avsett ändamål och att det därigenom inte blir relevant att skicka den.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det är viktigt att ett väl avvägt informationsutbyte om finansiella tillgångar på internationellt placerade konton kommer till stånd med det goda syftet att ett korrekt skatteuttag ska kunna ske i rätt land. Samtidigt måste vi se till att inte belasta de finansiella instituten med mer administrativa krav än vad som är relevant. Därför behövs en uppföljning och utvärdering av nyttan med den lagstiftning som man nu vill införa i förhållande till konsekvenserna för såväl de mindre instituten som Skatteverket och externa mottagare av informationen.

Det är därför, herr talman, vi genom vår reservation begär att regeringen ska följa upp lagen med utgångspunkt från denna problembeskrivning samt, om det visar sig vara nödvändigt, vidta relevanta åtgärder för att rätta till eventuella brister.

Jag är ärligt förvånad över att samtliga övriga partier är så ointresserade av att säkerställa att de lagar vi stiftar här i Sveriges riksdag är just relevanta och proportionella. Speciellt förvånad är jag över att allianspartierna inte stöder våra förslag i denna anda, det vill säga att skapa maximal nytta för insatta resurser.

(Applåder)

Herr talman! Det förslag som ligger på bordet här är ett godkännande av ett multilateralt avtal om automatiskt informationsutbyte utifrån den globala standard som utarbetats av OECD och som delvis är en vidareutveckling av det Fatca-avtal vi i den här kammaren godkände för snart ett år sedan. Det innehåller också en del förslag till lagändringar för att det ska kunna implementeras.

Jag börjar med att ställa mig bakom utskottets förslag i betänkandet.

Herr talman! Jag tycker att det är viktigt att sätta frågorna i sitt sammanhang. Det här är en del av det arbete som har skett inom OECD de senaste åren för att komma till rätta med problemen med internationell skatteflykt och skatteundandragande - BEPS, base erosion and profit shifting.

BEPS-rapporten, som blev färdig i september, innehåller olika delar. Att bekämpa skatteflykt och aggressiv skatteplanering är komplext. Men en viktig del är just utbyte av information mellan skattemyndigheterna i de olika länderna. Sedan flera år har olika bilaterala informationsutbytesavtal slutits med så kallade skatteparadis, och vi har kunnat se att det har haft effekt. Men nu har alltså en global standard tagits fram för automatiskt informationsutbyte. Det är ett viktigt steg, som tillsammans med andra delar i BEPS Action Plan, som kommer att implementeras den kommande tiden, kommer att göra skillnad. Det är viktigt för vårt intresse att värna skattebaser, för att finansiera välfärden, för utvecklingsländers möjligheter till skatteuppbörd och för konkurrensneutralitet och rättvisa villkor för de företag som verkar över gränserna.

Herr talman! Det finns en bred enighet i riksdagen kring dessa frågor. Men det är värt att notera att det finns ett parti som skiljer ut sig en aning - Sverigedemokraterna. De har i och för sig få invändningar i sak, som vi just hörde. Men det är ändå små markeringar, och inte bara här i dag. Vi har också sett det tidigare, just i frågor som rör skatteflykt.

Det är ändå intressant när man vet hur oerhört mycket energi detta parti lägger på att svartmåla och demonisera flyktingar som hot mot vårt samhälle och mot vår välfärd. Men det är bara när det handlar om människor som man uppfattar som annorlunda och som söker skydd här från krig och förtryck. Det är aldrig, aldrig när det handlar om skatteflyktingar. Jag är inte förvånad, herr talman, men jag tycker att det är motbjudande.

(Applåder)

Herr talman! Jag trodde att debatten handlade om utbyte av information om finansiella konton. Jag kan bara konstatera att Socialdemokraternas uppkastningar kring andra frågor i sammanhanget är ganska patetiska.

Jag ska ta tre exempel på synpunkter på propositionen som har kommit in i sammanhanget när det gäller just utbyte av information om finansiella konton. Finansbolagens Förening, Näringslivets Skattedelegation, Svenska Bankföreningen, Svensk Försäkring och Svenskt Näringsliv, till exempel, har ett antal synpunkter ur olika synvinklar på att lagstiftningen lägger en oproportionerlig börda på mindre, finansiella institut och att man kommer att skapa krav på att leverera data som inte är användbara och relevanta.

Då undrar jag: Vad tycker Socialdemokraterna om det? Är det bra? Är det bra att våra finansiella institut ska drabbas av administrativa åtgärder som är oproportionerliga och delvis irrelevanta? Jag tycker inte det, men det tycker tydligen Socialdemokraterna.

En del andra remissinstanser, Finansinspektionen, Skatteverket och flera näringslivsorganisationer, till exempel de jag nämnde, tycker också att det finns väsentliga oklarheter i de definitioner som ligger till grund för lagförslagen. Här har man alltså inte tillräckligt penetrerat de förutsättningar som gäller för att skapa den korrekta informationen, och det är själva orsaken till att man riskerar de saker som jag nämnde i den första punkten. Det här har uppenbarligen Socialdemokraterna inte förstått. Har ni läst detta över huvud taget?

Herr talman! En naturlig del av lagstiftningsprocesser är dels att ha dialog med berörda parter, dels att efter det att en lagstiftning är på plats utvärdera och följa om den får rätt effekter. Det är en självklarhet, tycker jag. När det gäller det vi båda har nämnt, det vill säga Fatca-avtalet, som vi godkände i kammaren för snart ett år sedan, och det här har vi haft en kontinuerlig dialog med berörda parter.

Vi kommer såklart att följa vilka effekter lagstiftningen och implementeringen av avtalet får, särskilt i ljuset av att det som ska implementeras inte bara är detta utan många andra delar som också ingår i BEPS Action Plan. Det är ett ganska stort arbete som vi i skatteutskottet och i den här kammaren kommer att ägna rätt mycket tid och energi åt de kommande åren.

Det är fullkomligt naturligt att man då följer upp den lagstiftning man har fattat beslut om också i dialog med de parter som är berörda. Det tycker jag är en helt naturlig sak för oss som lagstiftare att göra.

Herr talman! Då blir det ännu konstigare att man säger nej till att tala om för regeringen att man ska göra en ordentlig uppdatering. Det finns ju så många och kompetenta krav på att det ska göras, och det finns kompetenta utredningar av vad problemen är.

Jag förstår inte att man börjar yra om en massa andra saker när vi talar om sådana här grejer. Vi ska klargöra för regeringen hur man ska hantera efterarbetet med en lagstiftning som får så omfattande effekter som denna kommer att få.

Man måste se problemen som finns, men det räcker inte, utan man måste reagera också. Men Socialdemokraterna sitter still i båten. Man ser problemen men struntar i dem. Det är jättetråkigt, tycker jag. Man måste reagera och sätta upp riktlinjer för hur man ska lösa de problem man ser.

BEPS är en princip för en mängd olika aktiviteter med den förklaring som Sara Karlsson hade från början. Det är inget BEPS-avtal vi ska lagstifta om nu, utan effekterna av BEPS är grunden för detta.

Varför vill inte Socialdemokraterna formellt göra det ni nu i efterhand säger att ni vill göra i stället för att kritisera oss för en massa andra saker?

Herr talman! Det är lite svårt att uttyda vad det var som Olle Felten ville ha svar på. Som jag sa är det en naturlig del av lagstiftningsarbetet att följa upp vilken effekt olika lagändringar har. Det här är en effekt av BEPS-arbetet som är ett arbete som vi kommer att lägga stor kraft och mycket tid och energi på i skatteutskottet och i kammaren den närmaste tiden. Då kommer vi också att kunna följa och utvärdera det här. Det är en självklar del av det politiska arbetet och ingenting som behöver påpekas i en motion från Sverigedemokraterna. Därför har vi inte valt att stödja den. Vi följer upp lagstiftning som vi fattar beslut om här. Det är inte konstigare än så.

Därför blir det också en konstig markering från Sverigedemokraterna som gör att man funderar över vilka prioriteringar ni gör. Det var alltså det som Olle Felten sa att jag yrade om här. Just när det handlar om frågor om skatteflykt har vi sett en trend att Sverigedemokraterna gör små markeringar. Man vill inte riktigt vara med och arbeta med att bekämpa skatteflykt, till skillnad från den stora kraft och energi som detta parti lägger på att bekämpa människor som flyr.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 3 december.)