Ekonomisk familjepolitik

Ekonomisk familjepolitik

Fru talman! Du som misstänker att någon kvinna far illa och utsätts för våld i hemmet - nu är det hög tid att agera och slå larm. Ring polisen om du misstänker att någon far illa! Nu sitter många kvinnor fast i hemmet med sin förövare och utsätts för våld, och vi har alla ett ansvar att agera.

Kvinnojourer slår nu larm om att våld mot kvinnor och barn i hemmet ökar i spåren av coronaviruset. Kvinnor och barn som lever i en våldsam relation är nu instängda i hemmet; de är instängda med den som slår. De vanliga möjligheterna till andrum försvinner nu i spåren av coronaviruset och åtgärderna därefter när samhället nu stänger ned successivt.

Äldre och sjuka utgör riskgrupper för coronaviruset. Men även våldsutsatta kvinnor och barn far illa till följd av samhällets åtgärder för att stoppa spridningen. I Kina, USA och stora delar av Europa vittnar nu kvinnoorganisationer om att våldet i nära relationer ökar.

Att stoppa smittspridningen och virusspridningen måste ha högsta prioritet, men vi får inte glömma bort de kvinnor och barn som far illa under tiden. I kristider måste vi alla hålla ihop.

Våra kvinnojourers arbete är alltid viktigt, men särskilt nu. Staten måste öka anslagen till våra kvinnojourer för att förbättra möjligheterna att skydda de kvinnor som nu riskerar att fara illa.

Fru talman! Jag övergår nu till att tala om dagens ärende. Sverige är ett av världens mest jämställda länder - detta tack vare att kvinnors arbetskraftsdeltagande i Sverige är ett av världens högsta. Det är viktigt, för vägen till ett mer jämställt samhälle går genom jobbet. Med ett jobb kommer inte bara kollegor, möjlighet att önska någon trevlig helg eller att få semester. Det handlar också om en egen inkomst, en lön, och med det möjlighet till självbestämmande och makt över sitt eget liv.

Kvinnor i Sverige har en hög sysselsättningsgrad. Men vi är också föräldralediga, vi vårdar sjukt barn och vi arbetar deltid i större utsträckning än män. För oss som är måna om att kvinnor ska ha samma löneutveckling, karriärmöjligheter och, i förlängningen, pension som män är det därför viktigt att fundera över hur vi kan hitta reformer för att öka kvinnors arbetade timmar och i vilken utsträckning kvinnor deltar på arbetsmarknaden.

Fru talman! Den svenska föräldraförsäkringen har tjänat oss väl. Kvinnor har tidigt kommit ut i arbete, fått möjlighet att tjäna egna pengar och därmed fått ökad kontroll och makt över sitt eget liv. Men vår nuvarande föräldraförsäkring och utformningen av den kom till i en annan tid, och vi menar att det nu är hög tid att den moderniseras och anpassas till dagens läge.

Att i det här läget i stället föreslå att utöka antalet lediga dagar med en familjevecka menar vi är helt fel väg att gå. Att betala människor för att inte arbeta, i en tid när vi behöver fler som arbetar och betalar skatt till vårt gemensamma, är inte bara slöseri; det är en kvinnofälla.

Fru talman! För den som inte har kommit in på svensk arbetsmarknad är det avgörande att det är lätt att lämna barnen på förskola och att drivkrafterna att söka arbete är starka och tydliga. För att stärka arbetslinjen för den som aldrig har fått sitt första jobb, inte minst utrikes födda kvinnor, menar vi att en växling behöver göras mellan föräldrapenning och utökad förskola. Generösare förskola och kortare tid med föräldrapenning ger drivkrafter att söka arbete.

Vi menar att föräldrapenningen för den som inte har arbetat i Sverige bör begränsas till ett år. För att ytterligare förstärka arbetslinjen föreslår Moderaterna också att vi ska införa sfi för föräldralediga kvinnor. På så sätt förstärker vi arbetslinjen tidigare. I förlängningen gynnar detta inte minst de barn vars föräldrar går till jobbet.

Med det vill jag yrka bifall till punkt 1 under reservation 1 och tacka för ordet.

Fru talman! Vi debatterar nu socialförsäkringsutskottets betänkande om ekonomisk familjepolitik. Jag vill börja med att yrka bifall till vår reservation nr 7, men vi står givetvis bakom samtliga våra reservationer.

Fru talman! Familjen är samhällets viktigaste och mest grundläggande gemenskap. Den lägger hela grunden för barnens uppväxt och deras välmående, eller så sätter den dem kanske i en utsatt situation.

Starka och trygga familjer är därför en nödvändig förutsättning för harmoniska samhällsförhållanden. Vår utgångspunkt är att skapa jämlika förutsättningar för en ekonomisk trygghet men också för valfrihet och flexibilitet för att varje familj sedan ska kunna få ihop sitt eget livspussel. Utgångspunkten är givetvis att barnets bästa alltid ska beaktas i alla situationer som berör barn. Det är naturligtvis också viktigt, framför allt nu i den här krisen, att vi kan skapa en så trygg tillvaro för familjer som möjligt

Fru talman! Vi vill redan tidigt skapa så goda förutsättningar som möjligt för både föräldrar och barn. Vi vill därför underlätta för både mamman och barnet i slutet av graviditeten genom att införa tio dagar med graviditetspenning för alla gravida som vill och behöver varva ned den sista tiden före förlossningen, oavsett om man har besvär eller ej. Dessa dagar ska kunna tas ut valfritt under den sista graviditetsmånaden. Det finns redan graviditetspenning. I dag ges en del gravida denna ersättning, kanske för att det är svårt på arbetsplatsen eller hälsotillståndet hos mamman är svårt, medan andra får välja att ta ut sina föräldradagar i förtid. Besluten kan upplevas vara godtyckliga och skiljer sig åt över landet.

Vi anser att alla borde få en möjlighet att minska stressen och belastningen inför förlossningen. Forskningen tycks visa att stress kan vara skadligt för barnet, och det kan riskera att orsaka komplikationer vid en förlossning eller till och med framkalla en för tidig födsel.

Det är därför positivt att även Kristdemokraterna har liknande förslag om detta. Men det är för mig en gåta varför inte fler partier står bakom denna rättighet, och det är en gåta varför det inte införts tidigare. I en framtida konservativ regering ser jag detta som en självklar kvinnovänlig reform.

Fru talman! Sverigedemokraterna vill också nå en helt flexibel föräldraförsäkring för att värna familjers valfrihet så att de kan få sitt livspussel att fungera, till skillnad från Socialdemokraterna som vill in i familjernas vardagsrum och diktera deras livspussel. De har nu även drivit igenom att EU och Bryssel kan bestämma över vår familjepolitik och fördelning av föräldradagar. Det borde först och främst åtminstone ligga på nationell nivå. Som jag ser det borde det i det här fallet ligga på familjenivå att besluta om det. Vi vill dessutom utöka flexibiliteten genom att utreda möjligheten att kunna överlåta dagar till mor- och farföräldrar.

Det är givetvis viktigt med ett delat föräldraansvar. Men kvoterade dagar utgår inte från familjens bästa och i synnerhet inte barnets bästa utan försvårar och begränsar familjers vardagsliv. Vi ser att det slår fel ut när dagar förfaller för att föräldrar av olika anledningar inte kan ta ut sina dagar. Det gäller exempelvis egenföretagare eller i familjesituationer där det kanske råder en tvist och den ena föräldern ej vill utnyttja sina dagar. Detta drabbar framför allt barnet. Säga vad man vill om regeringen, men meningen kan väl ändå inte vara att begränsa och göra det svårt för landets barnfamiljer. Jag tror att regeringen stirrat sig blind på att uppnå en fin statistik och glömt kompassen på vägen.

Fru talman! Givetvis vill jag och Sverigedemokraterna särskilt understryka och poängtera att det är viktigt med ett delat föräldraansvar under barnens uppväxt där man gemensamt tar ansvar för vardagspusslet och allt vad det innebär. Vi lever i en modern tid, och så ska det självklart vara.

Men regeringens retorik målar upp en bild av att det skulle vara kvinnofientligt och en kvinnofälla att investera i tid med sina egna barn. Jag menar att det snarare stressar våra mammor och pappor att tidigare än vad som kanske är barnets bästa återgå till arbete för att passa in i den mall som målas upp och förväntas.

Varför ska tid med barnen under småbarnsåren nedvärderas av regeringen? Jag förstår inte det. Utgångspunkten borde väl i stället vara att skapa förutsättningar för att föräldraledigheten ska ge så små negativa ekonomiska konsekvenser som möjligt för att uppmuntra tid med barnen oavsett om man är mamma eller pappa i stället för att uppnå något med tvång.

Vi ser givetvis att långa tider med föräldraledigt eller deltidsarbete kan ge ekonomiska konsekvenser. Men då borde man i stället utreda ett system som stärker pensionerna och bidrar till jämställdhet oavsett vem som nyttjar föräldradagarna. Det menar jag bidrar till både valfrihet och jämställdhet på riktigt.

Ett ytterligare sätt att öka den ekonomiska tryggheten för barnfamiljer är att den sjukpenninggrundande inkomsten borde vara skyddad längre än dagens orimliga gräns där det max får gå ett år och nio månader innan barnet får ett syskon eller föräldern återgår i arbete. Givetvis borde denna tid förlängas till tre år.

Fru talman! Vår grundinställning är att barnfamiljers välmående är viktigt och att investera resurser i goda förutsättningar för en trygg start för barn och minskad stress för föräldrar är något som lönar sig i längden. Jag tror den bild som målas upp av regeringen att tid med barnen är en farlig fälla man ska passa sig för inte delas av majoriteten av småbarnsföräldrarna i Sverige, utan det ses som väl investerad tid där allt inte mäts i pengar. Sedan ska vi politiker givetvis skapa bästa tänkbara ekonomiska förutsättningar för tid med barnen där både föräldrar och mor- och farföräldrar kan hjälpas åt och fördela tid på det sätt som passar varje familj bäst.

Fru talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till reservation nr 3. Jag står självklart också bakom våra andra reservationer i betänkandet.

Svenska socialförsäkringar har ett grundsyfte. Det handlar om att skapa trygghet och bra förutsättningar för personer som av olika skäl inte befinner sig i arbete. Syftet med den ekonomiska familjepolitiken handlar om att på olika sätt jämna ut inkomstklyftorna mellan olika barnfamiljer och dem som inte har barn. Det handlar också om att kunna ge barn en god omsorg i början av barnets liv. Jag kommer att beröra tre områden: bostadsbidrag, föräldraförsäkring och underhållsstöd.

När det gäller föräldraförsäkringen är det en möjlighet för föräldrar att vara hemma med sitt barn. Det har gjorts några justeringar på det området de senaste åren till det bättre. Det handlar om att vi mer koncentrerar föräldraförsäkringen till de tidiga barnaåren. Man kan också på ett enklare sätt dela dagar med en sambo. Men det behövs ytterligare förbättringar för att kunna få en föräldraförsäkring som möter de olika familjekonstellationer som i dag finns.

Det handlar om att man måste kunna få dela föräldradagar med ytterligare vuxna. Vi har i dag familjer där det befinner sig många sociala föräldrar runt barnet. Även de behöver ha en möjlighet att vara hemma med sitt barn.

Jag vill också att vi tittar över den jämställdhetsbonus som funnits tidigare och justerar den så att den träffar rätt så att vi får ett större delat uttag mellan föräldrar. Vi behöver också se över att införa någon form av vabbonus så att föräldrarna delar mer på att vara hemma med sina barn vid tillfälliga sjukdomar.

Fru talman! Man behöver också se över möjligheter för företagarna. De måste också kunna ha en möjlighet att bedriva en viss verksamhet under tiden de är föräldralediga. I dag stoppas många av de företagen. Det är inte bra för vare sig barnet eller dess föräldrar.

Vi har de senaste åren gjort justeringar. Vi har en viss skillnad för den som kommer ny till Sverige när det gäller hur stor del av föräldraförsäkringen man kan få. Vi behöver titta ännu en vända på det och se hur man kan kvalificera sig in i våra välfärdssystem. Det är med syfte att få fler att arbeta tidigare. Det är bra för hela familjen.

När det gäller bostadsbidraget har också det självklart som syfte att omfördela kostnaderna så att alla familjer har möjlighet till en bra bostad. Det fungerar inte jättebra i alla lägen. Det finns delar att jobba med där.

Det som jag riktar in mig på i det här betänkandet handlar om när föräldrar väljer att inte bo ihop och väljer att separera i någon form. Det finns i dag en regel som handlar om att det inte är samma typ av bostadsbidrag om barnet bor mindre än tolv dagar hos den ena. Det är något som motarbetar växelvis boende som är väldigt viktigt för barn med separerade föräldrar.

Det innebär i praktiken att vi kan skapa en onödig konflikt mellan separerade föräldrar av ekonomiska skäl. Det kan vara viktigt att ha barnet boende hos sig i tolv och inte tio dagar i månaden, eftersom det är viktigt utifrån att få bostadsbidraget. Detta skapar onödiga konflikter. Barnet behöver fortfarande bra boendemöjligheter oavsett hur många dagar det bor hos den ena eller den andra föräldern. Det är någonting som jag anser att regeringen verkligen borde titta vidare på.

Det finns en annan del i bostadsbidraget som regeringen också måste ta tag i. Det finns en utredning som ska presenteras i mars 2021. Det är väldigt långt bort. Men jag hoppas verkligen att den utredningen kommer att ta tag i att ha månadsavstämning på bostadsbidragen så att vi inte hamnar i det läget att barnfamiljer och många ensamstående föräldrar väljer att inte söka bostadsbidrag.

Det finns en risk att de kan få betala tillbaka bostadsbidraget eftersom det i dag baseras på årsinkomsten. Får man en högre inkomst i slutet av året kanske man vips inte har rätt till sitt bostadsbidrag och helt plötsligt blir återbetalningsskyldig. Det är inte okej. Det finns lösningar. Jag hoppas verkligen att det kommer förslag snart.

I samma utredning finns det en annan del som kommer att presenteras och som hör till området underhållsstöd och underhållsbidrag. Jag tycker att det är jättebra att vi civilrättsligt hanterar vilket stöd den ena föräldern ska betala till den andra när människor har valt att inte leva ihop. I de fall det inte går att reglera detta civilrättsligt går dock Försäkringskassan in och stöttar under sex månader.

Efter sex månader försvinner Försäkringskassans inblandning, och den person som är den svagare parten i förhållandet - som är utsatt för hot och våld eller ekonomiska maktmedel - hamnar i ett läge där det hela tiden är fram och tillbaka: Kommer Försäkringskassan att finnas kvar eller inte? Jag tycker verkligen att regeringen ska se över om man kan göra detta på något annat sätt. Det handlar inte om att ta bort det civilrättsliga ansvaret, men man bör se över hur vi hanterar sexmånadersregeln. Är det så att människor ska välja att inte vara kvar i stället för att Försäkringskassan drar sig tillbaka, så att det blir de enskilda individerna som får göra detta?

Fru talman! Inledningsvis yrkar jag bifall till reservation 5 under punkt 1.

Fru talman! Om man tror på frihet och vill att människor ska vara fria att forma sina liv som de själva vill - få leva som de vill - måste man ha jämställdhet. Då måste man se barnens perspektiv, och man måste se till att följa med i tiden när samhället utvecklas. Frihet och ofrihet ter sig nämligen olika i olika tider, och för att få fram mer frihet, för att skapa fler valmöjligheter för människor, för att se till att barn får en bra uppväxt som gör att de kan ta sig an en fri värld på ett bra sätt när de växer upp och för att skapa jämställdhet måste man helt enkelt ha en uppdaterad politik.

Barnfamiljer kan se ut på många olika sätt. Familjer måste ha möjlighet att kombinera jobb och föräldraskap. Vi i Liberalerna vill se en föräldraförsäkring som ökar jämställdheten, ger mer valfrihet och uppmuntrar till arbete. En central del i detta är att det ska finnas en utbyggd och offentligt finansierad förskola som gör att föräldrarna kan kombinera jobb och föräldraskap under barnens uppväxt. En annan hörnsten i detta är rätten till betald föräldraledighet, alltså föräldraförsäkringen - självklart tillsammans med lagstiftningen om föräldraförsäkringen. Vi menar att familjerätten måste utvidgas och moderniseras just för att familjer kan se olika ut.

Fru talman! Liberalerna var det parti som 1994 införde den första öronmärkta månaden i föräldraförsäkringen, den så kallade pappamånaden. Vi har alltid varit ett parti som har drivit på för mer jämställdhet, och vi var med och drev igenom även den andra och den tredje öronmärkta månaden. Det har varit jätteviktiga delar av jämställdhetsarbetet. Men, fru talman, tiderna förändras. Det är inte så att vi inte kommer att fortsätta vara för jämställdhetsarbetet; tvärtom kommer vi att fortsätta gå i bräschen. Men om man gick ut på klubb i Stockholm 1994, när vi införde den första öronmärkta månaden, fick man kanske höra Rednex nya hit Cotton Eye Joe. Kanske tog man sig en cocktail vars namn anspelade på sex. 1994 föddes också Justin Bieber. Det är rätt länge sedan. Nu finns det knappt några Beliebers kvar, och oavsett hur många Sex on the beach man har fått i sig låter Rednexlåten knappast särskilt bra.

Precis så är det: Världen har förändrats. Världen och samhället förändras, vi rör oss framåt och blir mer jämställda och vi ser en progression när det gäller hur familjer formas. Friheten för människor ökar, och då måste politiken hänga med. Vi kan inte ha någon Cotton Eye Joe-politik, någon Sex on the beach-politik eller någon Justin Bieber-politik längre; det är helt enkelt förlegat. I stället måste vi se till att modernisera föräldraförsäkringen. Vi vill se en större översyn av hela systemet, och den behöver göras nu.

Vi i Liberalerna vill införa ett system där familjen kan välja antingen en kortare föräldraförsäkring med fullt inkomstskydd, upp till taket, eller en lite längre försäkring med lägre ersättning. Ett sådant system finns i Norge, så det är prövat i ett grannland som funkar i stora drag som Sverige. Där har det lett till att jämställdheten har ökat. Fler kvinnor har gått tillbaka till jobbet tidigare och varit en större del av arbetsmarknaden, fått bättre pensioner och haft bättre karriärmöjligheter. Man har kommit åt många av de jämställdhetsproblem som finns med dagens utformning av föräldraförsäkringen.

Fru talman! Barnperspektivet måste vara vägledande. Föräldraförsäkringen bör självklart ge ett inkomstskydd för föräldrarna under den första tiden, och föräldraförsäkringen måste fortsatt stimulera till just ett jämställt föräldraskap. Den ska även vara flexibel, så att vi ökar valmöjligheterna för människor. Då kan vi faktiskt få mer valmöjligheter och större frihet för familjerna att utforma sitt eget föräldraskap och på samma gång få mer jämställdhet. Vi slår då två flugor i en smäll.

Med de utgångspunkterna och med inspiration från det norska systemet, där föräldrarna alltså kan välja mellan att få 100 procent av lönen under 49 veckor eller 80 procent av lönen under 59 veckor, bör en ny modell för föräldraförsäkringen utvärderas. Enligt den ska föräldrarna kunna välja mellan en kortare försäkring med högre ersättning och en längre försäkring med lägre ersättning. Merparten av föräldrapenningdagarna ska kunna användas fram till dess att barnet fyllt två år. Vidare bör de 90 lägstanivådagarna slopas och taket i den tillfälliga föräldrapenningen höjas till 10 prisbasbelopp. Föräldraförsäkringen bör också bättre anpassas till föräldrar som är egenföretagare.

Som alla hör är det en folkpartist som står här och talar, fru talman; det är ett rätt väl uttänkt förslag med mycket detaljer.

Föräldraförsäkringen är till för barnets bästa. Alla barn har rätt att tidigt i livet få en trygg anknytning till sina föräldrar. Därför ska de flesta dagarna i föräldraförsäkringen tas ut under de första två åren, medan resten kan användas fram till att barnet börjar skolan.

Fru talman! Kammaren behandlar nu motionsbetänkandet om ekonomisk familjepolitik. Det är ett politikområde där vi normalt sett hittar stora motsättningar mellan våra partier, men under rådande omständigheter - under coronapandemin - blir debatten inte fullt så laddad.

Tvärtom vill jag börja med att lyfta fram de åtgärder som regeringen har vidtagit på det här området, i bred samstämmighet. Det gäller slopat sjukintyg då ett barn har varit sjukt i mer än 7 dagar, och det gäller de förberedelser för möjligheten till vård av sjukt barn som pågår utifall vi skulle hamna i ett läge där vi blir tvingade att stänga skolor. Sedan vill jag yrka bifall till utskottets förslag till beslut och därefter ägna några korta minuter åt att redovisa Socialdemokraternas syn på familjepolitiken.

Den generella familjepolitiken med en utbyggd barnomsorg, en generös föräldraförsäkring och allmänt barnbidrag har tjänat Sverige väl och ökat jämlikheten. Det har bidragit till att framför allt kvinnor, men också män, inte behöver välja mellan barn och förvärvsarbete. Vi har lyckats få en pallplats i Europa när det gäller barnafödande samtidigt som vi ligger i topp sett till kvinnors deltagande på arbetsmarknaden. Det har stimulerat både en högre tillväxt och mer jämställdhet.

I Sverige finns det drygt 2 miljoner barn som på ett eller annat sätt berörs av den ekonomiska familjepolitiken. För oss socialdemokrater syftar den till att skapa förutsättningar för att ge alla barn goda uppväxtvillkor, oavsett vilka föräldrar de har. Trots att Sverige är ett av världens bästa länder att växa upp i är det alltför många barn som tvingas växa upp med en klump i magen. Det är barn som ständigt bär på en oro för att en ekonomisk katastrof lurar runt hörnet, som lär sig att frukt är extra lyxigt och som vet att de inte kommer att kunna gå om klasskompisen har kalas därför att pengarna inte räcker till en present.

För barn som lever i ekonomisk utsatthet kan våra trygghetssystem spela en avgörande roll. Därför var det bra att regeringen exempelvis höjde underhållsstödet, inkomstgränsen i bostadsbidraget och grundnivån i föräldrapenningen under förra mandatperioden. Precis lika välkommet är det att man utreder flera av de delarna vidare under den här mandatperioden.

Det generella barnbidraget gör också skillnad för landets barnfamiljer - inte bara men kanske särskilt för dem med de lägsta inkomsterna. Många är experterna och utredningarna som har pekat på just barnbidragets förmåga att minska klyftor och skapa goda förutsättningar för alla barn. Därför var det både välbehövligt och välmotiverat att höja barnbidraget 2018 som då inte hade höjts på tolv år.

Fru talman! Jag vill också säga några ord om hur familjepolitiken fungerar som en främjare av jämställdhet. Det finns starka belägg för att ett jämställt uttag av föräldraförsäkringen är den enskilt viktigaste reformen för att få ett jämställt samhälle - inte som i ett trollslag men väl som en motor som leder oss dit.

Många par lever tämligen jämställt innan de skaffar barn, men i samband med familjebildandet invänjs de ojämställda strukturerna. Kvinnor tar ut 70 procent av föräldradagarna och en ännu större andel i tid räknat. Även i familjer där kvinnan har högre inkomst än mannen är det vanligast att hon tar ut mest föräldraledighet. Vi vet alltså att det inte bara är lönen som är avgörande för fördelningen, utan även andra faktorer och normer spelar in.

Därefter fortsätter kvinnorna att ta huvudansvaret för hem och barn när de börjar arbeta igen. Det skapar stress och dubbelarbete som alldeles för ofta resulterar i sjukskrivning eller deltidsarbete. Samtidigt förväntas vi män arbeta vidare precis som innan vi skaffade barn. Det här mönstret skapar naturligtvis också förväntningar på kvinnor som samhället och arbetsgivare kalkylerar med, omedvetet eller medvetet, och det får konsekvenser för lön, karriär och pension. Det var utifrån den här analysen vi reserverade en tredje månad i föräldraförsäkringen till vardera föräldern. Och det var därför vi socialdemokrater egentligen ville ta fler steg i den riktningen.

Precis som föregående talare har sagt måste välfärden hänga med när tiderna förändras. Vi gick till val på att införa en extra veckas ledighet, en familjevecka, per år. Vi ville underlätta för föräldrar som arbetar genom fem lediga dagar var som de kan ta ut när barnen inte kan vara i skolan på grund av lov, planeringsdagar och liknande. I ett första steg är vi överens med våra samarbetspartier som står bakom januariavtalet att börja reformen med tre dagar per förälder. Detta avser vi att komma tillbaka till vid ett annat tillfälle.

Fru talman! Just nu är vi inne i en brinnande pandemikris. Det finns annat som för stunden är viktigare att fokusera på. Under tiden följer vi restriktionerna och håller våra huvuden kalla, våra hjärtan varma och händerna rena.

Fru talman! Den ekonomiska familjepolitikens olika delar - föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning, det vill säga vård av barn, alltså vab, barnbidrag och en hel del annat - har sina rötter många decennier tillbaka. De har till stor del tillkommit i en tid då jämställdhet inte var norm. Men samtidigt har de varit viktiga i det jämställdhetsarbete som har präglat Sverige under många decennier.

Familjepolitiken vilar på idén om den svenska välfärdsstaten. Det är en idé som har gynnat Sverige under många decennier. Det arvet ska vi vårda, och vi ska göra det så att dagens familjepolitik möter dagens familjekonstellationer som ju kan se lite annorlunda ut nu än förr och ha en större variation.

Det vi måste göra handlar bland annat om att skapa en mer jämställd familjepolitik där männen tar ett större ansvar och som ger incitament för kvinnor som grupp att ta ytterligare kliv på arbetsmarknaden.

Det är naturligtvis en helt orimlig situation att kvinnor tjänar mindre än män. Omsorgen om barn är en viktig nyckel för att komma till rätta med detta. Vi behöver få ett tidigare uttag av föräldraledigheten så att fler dagar tas ut när barnen är små men att systemet ändå är flexibelt att använda för barn i lite högre åldrar. Föräldraförsäkringen ska självklart utgå från barnens behov. Ett barn ska ha rätt till sina föräldrar - till alla sina föräldrar, även om de är fler än två.

Miljöpartiet vill därför se en tredelad föräldraförsäkring där vardera föräldern får varsin tredjedel. Den sista tredjedelen kan fördelas mellan föräldrarna eller till andra vuxna som står barnet nära.

Vi har en färdig utredning liggande sedan några år tillbaka. Den innehåller flera bra förslag, bland annat tredelningen i föräldraförsäkringen. Det finns tyvärr inte stöd i riksdagen för att genomföra detta, men Miljöpartiets linje är i alla fall glasklar: Låt oss genomföra de här förslagen för att möta dagens familjekonstellationer och för ett mer jämställt samhälle!

I många familjer är det fler än två vuxna som tar föräldraansvaret. Därför bör också föräldrabalken förändras så att fler än två vuxna som tar föräldraansvar kan erkännas också juridiskt som föräldrar. Familjer ser nämligen ut på många olika sätt. Vi behöver en föräldraförsäkring som möter den verkligheten. Vi behöver flexibilitet i försäkringssystemet. Vi behöver en könsneutral föräldrabalk. Så får vi en familjepolitik i tiden.

Fru talman! Låt mig också säga något om barnbidraget.

Det allmänna barnbidraget, som infördes 1948, ges till alla utan prövning. Och det har varit och är väldigt framgångsrikt. Det förekommer i debatten en hel del förslag om begränsningar och prövningar. Alla sådana begränsningar är dåliga. Barnbidraget är starkt just genom det generella. Det generella, eller allmänna, barnbidraget har sedan starten varit en tydlig markering att samhället har ett ansvar för barn. Det ger föräldrarna möjlighet att använda pengarna som de uppfattar det bäst. Det finns ingen risk för stigma eller negativa utestängningseffekter. Bidraget är kostnadseffektivt eftersom det har väldigt låga administrativa kostnader just genom att ingen behovsprövning behöver göras. Det ska vi inte ändra på.

Med det, fru talman, yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.

Fru talman! Familjen är samhällets viktigaste gemenskap. Trygga familjer är grunden för att skapa ett tryggt samhälle. För oss kristdemokrater är barnens bästa utgångspunkten i alla familjepolitiska frågor.

Varje familj med sina egna förutsättningar är därtill unik. Den ekonomiska familjepolitiken måste därför sätta människan i centrum och inte utgå från vad som är bäst ur ett systemperspektiv. För att kunna stödja alla familjer måste politiken tillåta ett stort mått av flexibilitet och valfrihet.

Fru talman! Vi kristdemokrater utgår ifrån att det är föräldrarna själva som hemma vid sitt köksbord bättre kan bestämma vad som är bäst för deras familj - inte vi politiker i Sveriges riksdag. Drygt tre av fyra föräldrar håller med oss. Vi vill ha en helt fri föräldraförsäkring utan kvotering. Det är viktigt bland annat eftersom inte alla föräldrar, exempelvis de som driver företag, har möjlighet att utnyttja de dagar som inte kan eller får överlåtas till den andra föräldern, hur gärna de än skulle vilja. Kvotering riskerar därför att leda till att föräldrapar tvingas lämna sina barn till barnomsorg tidigare än vad de själva hade önskat.

Vi vill dessutom att föräldrapenningdagar ska kunna överlåtas till en närstående som inte lever i samma hushåll, exempelvis far- och morföräldrar eller ett äldre syskon.

Fru talman! Vi står självklart bakom samtliga våra reservationer i det här aktuella betänkandet, men jag skulle avslutningsvis vilja yrka bifall till vår reservation 21 under punkt 7.

Ekonomisk familjepolitik

Från och med den 1 januari 2019 finns två nya förmåner inom socialförsäkringen: omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning. De kommer successivt att ersätta de tidigare förmånerna som kallades vårdbidrag och handikappersättning.

Tack vare dessa förmåner kan en förälder gå ned i arbetstid för att ge ett barn med funktionsnedsättning omvårdnad och tillsyn eller få ersättning för merkostnader som är kopplade till denna nedsättning.

Dessvärre har Försäkringskassans långa handläggningstider i övergången till de nya förmånerna medfört att det har blivit ett långt glapp i utbetalningarna, inte sällan tio till tolv månader. Även om ett beviljat omvårdnadsbidrag kommer att betalas ut retroaktivt är de långa handläggningstiderna mycket problematiska. De drabbade familjerna har det ofta svårt ekonomiskt och saknar de buffertar som krävs för att klara en längre period utan dessa förmåner.

Ekonomisk familjepolitik

Fru talman! Vi kristdemokrater välkomnar att regeringen nyligen har lagt fram ett förslag på lagändringar för att motverka att enskilda som tidigare har beviljats vårdbidrag hamnar i en situation där de på grund av en utdragen handläggning inte får någon ersättning, trots att de egentligen är berättigade till detta. Det är orimligt att enskilda personer drabbas på detta sätt av myndighetens långa handläggningstider.

Vi kristdemokrater menar därför att det utöver denna akuta lagändring behöver tas fram generella riktlinjer och rutiner för att säkerställa att en enskild person inte drabbas ekonomiskt när bidrag byter utformning. Det gäller oavsett om det är på grund av att ersättningsförmåner byter utformning, som i fallet med vårdbidraget, eller om den enskilde behöver byta förmån på grund av kvalificeringsregler, exempelvis ålder.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 16 april.)

Pensioner