Beskattning av elektroniska cigaretter och vissa andra nikotinhaltiga produkter

Debatt om förslag 24 maj 2018
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 6

Anf. 115 Martin Kinnunen (SD)

Beskattning av elektro-niska cigaretter och vissa andra nikotin-haltiga produkter

Fru talman! Vi ska i dag debattera den e-ciggskatt på påfyllnadsvätskor som regeringen med stöd av Vänsterpartiet och Alliansen vill införa. Jag tror att detta är det första tillfälle då vi primärt debatterar elektroniska cigaretter här i kammaren.

Jag vill börja med att yrka bifall till Sverigedemokraternas reservation om att avslå propositionen.

När vi talar om elektroniska cigaretter ska vi komma ihåg att den elektroniska cigaretten har väldigt få likheter med den vanliga cigaretten. De cigaretter som konsumeras av omkring 1 miljard människor världen över, och som dödar varannan användare, består av tobak som bränns. När denna tobak förbränns frigörs oerhört många farliga ämnen. Nikotinet är ett mindre problem i sammanhanget - cigaretter hade inte varit något stort hälsoproblem om det bara hade handlat om nikotin.

Den elektroniska cigaretten fungerar helt annorlunda. Den innehåller ingen tobak utan består av ett batteri, en förbrännare och en tank. Tanken fylls med e-vätska innehållande vegetabiliskt glycerin, propylenglykol, smakämnen och - ofta - nikotin. Samtliga substanser förutom nikotinet är godkända livsmedelstillsatser.

Fru talman! Den elektroniska cigaretten som vi känner den i dag uppfanns i början av 00-talet och är i dag en mångmiljarddollarindustri globalt. USA och Storbritannien är de som dominerar marknaden. Man räknar med att det finns ungefär 20 miljoner användare världen över, eller förmodligen lite fler än så.

I propositionen föreslås att e-vätskor ska punktbeskattas med 2 000 kronor per liter samtidigt som andra nikotinhaltiga produkter ska beskattas med 200 kronor per kilo. I det senare fallet handlar det om så kallade heat not burn-cigaretter, alltså cigaretter med tobak som värms upp men inte bränns.

Det är en väldigt stor skillnad som föreslås mellan dessa två produktslag. Vi kan tycka att detta är ett märkligt förfarande då heat not burn-produkter i dag inte finns på marknaden. Det blir således mycket svårt att veta hur dessa skatter slår, vilket understryker propositionens brist på ordentlig analys. Varför har man så bråttom? undrar jag.

Fru talman! Låt mig tydliggöra Sverigedemokraternas hållning. Det är inte orimligt med en skatt på e-cigaretter i någon form. Med tanke på dagens beskattning av snus och cigaretter är det rimligt att av folkhälsoskäl utvärdera behovet av en e-ciggskatt.

Man skulle kunna stå här i en evighet och tala om forskningsläget. Vi kan säga att det spretar betänkligt, att det saknas långtidsstudier - längre än tre år - och att det finns många rön som talar för potentiella risker.

Samtidigt råder i dag bred konsensus inom forskningen om att elektroniska cigaretter är betydligt mindre farliga än vanliga cigaretter. Den brittiska motsvarigheten till Socialstyrelsen gjorde till exempel en omfattande kartläggning för några år sedan och konstaterade att en e-cigganvändare får i sig 95 procent färre farliga ämnen än en cigarettrökare. Det är ungefär samma situation som råder för snuset, även om man där vet betydligt mer rörande hälsoaspekterna.

Fru talman! Med tanke på att forskarna är överens om att elektroniska cigaretter är ett betydligt mindre hälsofarligt alternativ till cigarettrökning är det viktigt att ett förslag på införande av en skatt bygger på en gedigen konsekvensutredning. Vi finner inte att så är fallet utan att förslaget i stället kan föra med sig negativa konsekvenser för folkhälsan i och med att det blir betänkligt dyrare att byta cigaretter mot hälsosammare alternativ, varför propositionen bör avslås.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Beskattning av elektro-niska cigaretter och vissa andra nikotin-haltiga produkter

Det är i sammanhanget intressant att titta på hur de länder som har betydligt fler e-cigarettanvändande agerar, exempelvis USA, Storbritannien och större delen av Europa. De allra flesta har i dag ingen skatt på e-cigaretter utan fortsätter att följa utvecklingen, utvärdera och följa forskningen. Det är ju i dessa länder som kunskaperna är störst. En skatt är inget normaltillstånd i Europa, i USA eller globalt.

Fru talman! Priset på en flaska med tio milliliter e-vätska ligger i dag på ca 40 kronor. Införandet av en skatt på denna nivå kommer att öka priset med omkring 60 procent; man räknar med att priset kan landa på ca 64 kronor. Det är en oerhört kraftig prisökning som innebär att de ekonomiska incitamenten att övergå från tobaksrökning till användande av en mindre farlig produkt minskar. Det kan till och med bli ett negativt incitament.

I sammanhanget kan det vara värt att nämna att jag själv har slutat med cigaretter med hjälp av e-cigaretter och att närmare 10 procent av min partigrupp har lyckats med samma sak. I flera länder, exempelvis i Storbritannien, använder man elektroniska cigaretter som ett instrument inom rökavvänjningen. Detta tillsammans med alla de berättelser som finns från människor som lyckats sluta med hjälp av e-cigaretter gör att det är viktigt att reflektera över behovet av riskminimering i arbetet med att minska rökningen.

Vi i Sverige brukar slå oss för bröstet för att vi är bäst i världen på att bekämpa rökningens skadeverkningar, men det är nog inte främst politikerna som ska slå sig för bröstet för detta. Visst är kunskapsinsatserna viktiga, men allra viktigast har snuset varit. Det är huvudanledningen till att vi är bäst i klassen; vi ska inte glömma det.

Fru talman! Bakgrunden till den av regeringen valda skattesatsen är en fullständigt ovetenskaplig slutsats om att tio milliliter e-vätska motsvarar 100 vanliga tobakscigaretter. Detta ser ut att bygga på en analys - jag har inte lyckats hitta den - av hur konsumtionen av e-vätska kunde se ut hos en användare i en tid när elektroniska cigaretter precis hade introducerats på marknaden, kanske för 10-15 år sedan.

Det har skett en teknisk utveckling under denna tid, och det erbjuds i dag en mångfald av produkter på marknaden som innebär att användandet av e-vätska kan variera i mycket stor utsträckning sett till såväl volym som nikotinstyrka. Det går således inte att säga hur många tobakscigaretter det går på varje milliliter e-vätska, utan tio milliliter kan lika gärna motsvara tio vanliga cigaretter för många användare i dag.

Det finns ett tydligt omvänt samband mellan konsumtion av vätska och nikotinstyrka. Om man föredrar hög nikotinstyrka konsumerar man mindre e-vätska, medan användare som föredrar låg nikotinstyrka föredrar ökad volym av e-vätska.

Sammantaget kan vi konstatera att det saknas en klar bild av hur konsumtionen av vätskor ser ut, och det bör rimligtvis vara nödvändigt att ta fram en sådan innan beslut kan fattas rörande en punktskatt. Hela analysen gällande den skattesats som man valt bygger på att man ser att en milliliter vätska motsvarar ett visst antal cigaretter. Den analysen är bristfällig, varför propositionen också är bristfällig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Beskattning av elektro-niska cigaretter och vissa andra nikotin-haltiga produkter

Den föreslagna punktskatten utformas utifrån volym och inte utifrån faktisk nikotinstyrka, vilket är en allvarlig brist. Vi hade förmodligen accepterat förslaget om denna differentiering hade funnits. Syftet med punktskatten är ju att minska användandet av nikotin, och då blir regeringens förslag mycket märkligt. Det kommer att bidra till att fler vätskor med högre nikotinhalt kommer att säljas samt att andelen som själva väljer att blanda ut vätskan med smakämnen kommer att öka, vilket för med sig ökade hälsorisker.

Det kan finnas många anledningar att införa en skatt på e-vätskor och andra nikotinhaltiga produkter, men ett sådant förslag bör utgå från att skatten differentieras utifrån nikotinstyrka samt att införandet föregås av en grundlig konsekvensanalys.


Anf. 116 Linus Sköld (S)

Fru talman! Det är med blandade känslor jag minns min högstadietid i Anderslöv, på landsbygden i Skåne. Ungarna som gjorde de våghalsiga grejerna där - de som var coola och snygga, hade märkeskläder och körde moppe - hade en cigg i mungipan. De hängde vid rökrutan, som formellt hade tagits bort för länge sedan.

Jag gjorde inte det, men jag minns att jag såg upp till dem. Jag ville vara med dem, och det har satt spår i mig. Den parfymblandade lukten av tobaksrök kan fortfarande, 20 år senare, få mig att känna mig i underläge.

Rökning var då inte bara normaliserat, utan rökning gav status. Om någon undrar vad det betyder av avnormalisera rökning är det just att bryta med denna bild.

Den sociala acceptansen för rökning behöver minska. Morgondagens tonåringar ska inte, som jag, se på tobaksrökning som en högstatusmarkör. Så enkelt är det, för tobaksrökning är så oerhört farligt. Så många som varannan dagligrökare dör en för tidig död. Därför har vi satt målet om ett rökfritt Sverige 2025.

Det vi stegvis gör är att avnormalisera rökningen. Arbetet med avnormalisering är för länge sedan påbörjat. Rökfria inomhusmiljöer och restriktioner kring marknadsföring och märkning av cigaretter är några exempel på hur politik har gjort skillnad i det här avseendet. Andelen av befolkningen som röker sjunker stadigt, men vi är ännu inte i mål.

Jag är stolt över regeringens folkhälsopolitik. Regeringen har lagt fram framtidsinriktade förslag om alltifrån att barn och unga ska kunna komma i daglig rörelse och tidigt etablera goda levnadsvanor till rökförbud i allmänna miljöer, även utomhus. Målet är tydligt: "Folkhälsopolitiken ska skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation."

Människor ska kunna leva bättre, friskare liv på lika villkor i hela samhället.

Fru talman! I dag debatterar vi en skattefråga med tydlig bäring på folkhälsopolitiken. Punktskatter har vi inte främst av fiskala skäl, utan syftet är att stödja människor att fatta bra beslut kring sin konsumtion - bra beslut för individen och bra beslut för samhället.

Förslaget vi debatterar i dag handlar om att punktbeskatta tobaksfria men nikotinhaltiga produkter, närmare bestämt nikotinhaltiga vätskor som används i elektroniska cigaretter och nikotinhaltiga produkter för användning i mun eller näsa som inte innehåller tobak, givetvis undantaget läkemedel och nikotinfria vätskor för e-cigarettrökning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Beskattning av elektro-niska cigaretter och vissa andra nikotin-haltiga produkter

Det finns tydliga indikationer på att e-cigaretter, som är den av de berörda produkter som i någon mån etablerat sig på den svenska marknaden, väcker starkt intresse hos unga. Därför är det bra att vi har reglerat försäljningen av dem, men det räcker inte med det. För att komma vidare i avnormaliseringen är det helt orimligt att fortsätta undanta e-cigaretter från beskattning. Bruket ska begränsas eftersom det dels kan fungera som insteg till tobaksrökning, dels normaliserar rökandet i sig.

Till detta ska läggas att all lagstiftning är normerande, såtillvida att den påverkar hur människor ser på olika handlingar i sociala sammanhang. Lagstiftning är alltså anledningen till att vi går över gatan när gubben blir grön eller att vi håller hastighetsgränserna när vi kör bil - eller åtminstone anledningen till att vi känner oss en smula sämre om vi går mot rött eller kör för fort.

En lag om att beskatta e-cigaretter bidrar alltså inte bara till att minska bruket genom att priset på varan höjs. En sådan lag påverkar också människors inställning. Användningen av e-cigaretter avnormaliseras med den här lagstiftningen.

Därtill ska såklart också läggas att den faktiska prisökningen kommer att ha en dämpande effekt på användningen och att avnormalisering inte är enda anledningen till att det är positivt.

Eftersom e-cigaretten är en relativt ny produkt finns det rätt sparsamt med forskning om dess effekter. Men så sent som i dagens nyhetsflöde finns nyheten om en rapport från Sahlgrenska akademin. Två forskare där har gjort en kunskapsöversikt, som bland annat säger, förutom att man redan vet att nikotin har kroniska hälsoeffekter på hjärnan, att ungdomar som röker e-cigg i större utsträckning än andra börjar med tobaksrökning och att det har ganska låg effektivitet som rökavvänjning.

Dessutom har Världshälsoorganisationen slagit fast i en rapport att det är mycket sannolikt att e-cigaretter är mindre giftiga än cigarettrök, men att det är osannolikt att e-cigaretter är ofarliga och att långsiktigt användande förväntas öka risken för KOL, lungcancer och möjligen även kardiovaskulär sjukdom.

Lagförslaget träffar dessutom uteslutande nikotinhaltiga produkter, som är de som ska beskattas. Nikotin i sig har väldokumenterade skadeeffekter på hälsan och är mycket vanebildande. Ur hälsosynpunkt framstår det alltså som ett klokt val att undvika att röka e-cigaretter.

Fru talman! Sammanfattningsvis ska vi införa en skatt på tobaksfria nikotinhaltiga produkter, eftersom de är dåliga för folkhälsan. De riskerar att bidra till att normalisera rökning. De kan bli en inkörsport till nikotinberoende och tobaksrökning, och bruket av dem leder till negativa effekter för den egna hälsan.

Med detta vill jag yrka bifall till förslaget i skatteutskottets betänkande SkU17.

(Applåder)

(forts. § 14)


Anf. 117 Martin Kinnunen (SD)

Beskattning av elektro-niska cigaretter och vissa andra nikotin-haltiga produkter

Fru talman! Linus Sköld talar väl om rökningens skadeverkningar. Det finns inget större hälsoproblem i världen i dag.

Men jag skulle vilja tala lite mer om utformningen av den här skatten. Det saknas ju en differentiering av nikotinhalten i vätskorna. Då är frågan: Tycker Linus Sköld att det är bättre att man stimulerar folk att köpa flaskor som innehåller 18 milligram i stället för flaskor som innehåller 3 milligram? Är det bra om man konsumerar mer nikotin eftersom skatten blir densamma enligt propositionen?

Sedan undrar jag över bakgrunden till den analys som har gjorts. När man beslutade att skatten skulle vara 2 000 kronor per liter har man utgått från att 10 milliliter vätska motsvarar 100 cigaretter. Hur har man kommit fram till detta?


Anf. 118 Linus Sköld (S)

Fru talman! Jag kan till viss del instämma i Martin Kinnunens påstående, att man skulle få en mer adekvat styrande effekt om skatten kunde sättas utifrån nikotininnehåll.

Efter att ha vägt olika faktorer mot varandra framgår det tydligt för den som läser propositionen att man har gjort överväganden som handlar om att det skulle leda till extremt komplicerade regler, en försvårad uppföljning och en ökad administration som skulle vara kostsam och olämplig. Samtidigt bedömer man att den styrande effekten när det gäller dessa produkter kommer att kunna upprätthållas även om man beskattar volymen och inte nikotininnehållet.

Det verkar ju smart att minimera administrationen, ha lätta och överskådliga regler och samtidigt upprätthålla en god styrande effekt. Tycker inte Martin Kinnunen också det?


Anf. 119 Martin Kinnunen (SD)

Fru talman! Kärnan i den här lagstiftningen är ändå hur mycket det ska kosta. Där utgår analysen från att det inte ska vara dyrare att bruka elektroniska cigaretter än att bruka vanliga cigaretter. Det finns ändå en sådan diskussion i propositionen. Då har man kommit fram till att 10 milliliter vätska motsvarar 100 cigaretter. Det är ju en fullkomligt ovetenskaplig slutsats. Möjligen utgår den från marknadsföring hos vissa näringsidkare som säljer e-cigaretter och som vill att folk ska köpa dem. De har marknadsfört sig genom att säga att e-cigaretter är så extremt mycket billigare.

Beskattning av elektro-niska cigaretter och vissa andra nikotin-haltiga produkter

Men det finns igen undersökning som visar att detta stämmer. Tittar man på de produkter som säljs och hur konsumtionsmönstret ser ut i de undersökningar som branschorganisationerna har gjort visar det sig att detta är helt felaktigt. Det går inte att säga någonting om hur mycket 1 milliliter motsvarar.

Därför undrar jag: Hur har man kommit fram till att 10 milliliter vätska motsvarar 100 vanliga tobakscigaretter?


Anf. 120 Linus Sköld (S)

Fru talman! Det är ju enligt uppgifter av återförsäljare som man har kommit fram till att 10 milliliter motsvarar 100 cigaretter.

Vi delar uppfattningen att priset inte bör vara högre för e-cigarretter än för vanliga cigaretter. Om skattesatsen hade varit i paritet med hur man beskattar tobaksrökning hade priset för varje förpackning ökat från 40 till 236 kronor. Då hade e-cigaretter beskattats åtta gånger hårdare än det som nu är förslaget. Den beskattning som vi föreslår ligger rätt mycket lägre än beskattningen av tobaksrökning.

Kinnunen anför också att 10 procent av Sverigedemokraternas riksdagsgrupp har slutat röka tack vare e-cigaretter. Där är urvalet 40 medlemmar, och det kan knappast kallas vetenskapligt. Man ska vara försiktig med att kasta sten i det glashuset.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 30 maj.)

Beslut

Elektroniska cigaretter och andra nikotinprodukter utan tobak ska beskattas (SkU17)

Det införs skatt på vätskor med nikotin som används i elektroniska cigaretter och nikotinprodukter som används i mun eller näsa som inte innehåller tobak.

Skatten ska betalas av den som tillverkar, importerar eller säljer sådana varor till Sverige genom distansförsäljning. Varor som privatpersoner själva transporterar till Sverige för sitt eget eller familjens personliga bruk behöver man inte betala skatt för. Det får dock vara högst 20 milliliter e-vätska och 200 gram andra nikotinhaltiga produkter per person och tillfälle.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen sa samtidigt nej till ett förslag till lagändring som gäller frihet från skatt vid import eftersom detta hänger ihop med ett annat förslag som ännu inte har behandlats av socialutskottet, som har ansvar för det ärendet.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till regeringens lagförslag utom förslaget till lag om ändring i lagen om ändring i lagen om frihet från skatt vid import, m.m. Avslag på motionen.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.