Ändringar i arbetslöshetsförsäkringen (förnyad behandling)

Debatt om förslag 21 december 2006
poster
  • Bädda in video
  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 4

Anf. 63 Patrik Björck (S)

Fru talman! De som står längst bort från arbetsmarknaden och som varit borta länge från denna kommer inte så lätt tillbaka. Det är tyvärr den erfarenhet vi har. Livet är inte rättvist. Om man har jobb är det lätt att söka jobb. Om man är arbetslös är det betydligt svårare. Vi vet att det fungerar på det sättet. Det krävs rejäla insatser för att få dem som står längst bort från arbetsmarknaden tillbaka i jobb. Gröna jobb är kanske inte det enda svaret eller den enda lösningen. Gröna jobb är säkert en viktig del och kommer att fungera i vissa delar av landet. Men jag tror att det kommer att krävas rätt rejäla satsningar även på annat i arbetsmarknadspolitiken och inom andra områden för att lösa problemet. Det kommer att kosta en del pengar, och det kommer att krävas stora satsningar när det gäller att komma till rätta med det här. Om vi nu pratar om att få upp sysselsättningsgraden så har vi grupper för vilka steget är längre för att komma in. De behöver hjälp av olika slag. Det kan behövas utökade resurser till olika anställningsstöd och sådant för att man över huvud taget ska lyckas hantera det problem som ni beskriver. Det som är så frustrerande är att du fortfarande egentligen inte kan komma med något skäl till att man tar bort någonting som fungerar väl. Som Ann-Kristine nyss redogjorde för är det 40 % som går vidare från den här åtgärden. Med tanke på vilka det är som i huvudsak finns med där är det en bra siffra. Det kommer att kosta pengar att få det här att fungera, men det är väl investerade pengar och viktiga satsningar. Visa att ni tar er egen retorik på allvar!

Anf. 64 Josefin Brink (V)

Fru talman! Jag kan bara konstatera att just beslut om Gröna jobb inte fattas av mig eller Arbetsmarknadsdepartementet utan av Arbetsmarknadsverket. Det gör de mot bakgrund av den allmänna utformningen så att säga. Jag konstaterar att det fortfarande finns 90 000 platser genom Ams för nästa år. Arbetsmarknadspolitiken, tycker jag, varken kan eller ska lösa alla problem - vare sig det är regionalpolitiska eller det är andra problem av liknande karaktär. Utifrån en rapport från Riksrevisionen som kom alldeles nyligen kan jag konstatera att anställningsstöden haft begränsade nettoeffekter på sysselsättningen och att arbetsförmedlingens användning av de här stöden är förknippade med en rad allvarliga problem. Också det måste man väl ta hänsyn till. Sedan har vi frågan om vad som är ett riktigt jobb. För mig är ett riktigt jobb en permanent anställning, med kollektivavtal och alla andra regler som gäller på arbetsmarknaden i övrigt. En programåtgärd genom Ams är inte ett jobb på det temat. Möjligen är det ett sätt att komma i arbete, men då ska vi också använda det på bästa sätt. Att använda en lång rad programåtgärder där risken blir att man tränger undan arbetslösa så att de fastnar i programåtgärder snarare än att de kommer över i en permanent anställning tycker jag naturligtvis är fel väg att gå.

Anf. 65 Ulf Holm (Mp)

Fru talman! Det är bra att jag fick ett svar om riktiga jobb. Jobb är också för mig, som du säger, permanenta jobb. Men det man gör till exempel inom Gröna jobb är också riktiga jobb - inom naturvården. Vem ska betala de arbetena framöver? Din regeringskollega Andreas Carlgren pratade här tidigare om naturvården. Han talade om vistelse i skog och mark och sade att miljövårdsarbetet är viktigt för regeringen och att naturvårdspolitiken bygger på ett starkt lokalt engagemang. Så är det. Det som görs inom Gröna jobb handlar om att tillhandahålla naturvård och öppna för den möjligheten. Vem ska betala det i framtiden? Hur ska man sköta de naturvårdsreservat som vi beslutar om och de vandringsleder som behövs? Vidare gäller det skoterleder, skyltning, fiskeplatser och annat sådant som samhället efterfrågar och som jag tror att vi stadsbor när vi åker ut vill att man tillhandahåller. Arbetsmarknadsverket får nu minskade resurser. De platser som Sven Otto Littorin pratar om är säkert redan intecknade. Hur ska de kunna utföra det som åligger dem - att jobba med dem som står allra längst bort från arbetsmarknaden? Man har alltså ett så bra projekt som Gröna jobb som ger landsbygden möjligheter. Det är ju vad det handlar om. Landsbygden behöver dessa resurser. Inte minst stöttar man med detta småföretagarna och turismen. Det måste ju vara bättre att jobba inom Gröna jobb än att gå utan jobb?

Anf. 66 Catharina Elmsäter-Svärd (M)

Fru talman! Jag ska inte förlänga debatten så hemskt mycket. Ann-Kristine Johansson frågade lite retoriskt vem som nu ska tillhandahålla naturvård. Jag måste erkänna att jag kanske inte tycker att det är Ams uppgift att göra det. Ams uppgift, Arbetsmarknadsverkets uppgift och arbetsförmedlingarnas uppgift är i första hand att förmedla arbete, inte att tillhandahålla naturvård. Denna gång får jag tillönska mina meddebattörer en god jul och ett gott nytt år. Jag är säker på att jag kommer att möta somliga av er, inte minst Patrik, många gånger framöver. Jag tycker att vi har en väldigt trevlig och rolig debattnivå. Men jag önskar att jag hade varit lite mindre förkyld och lite mer pigg. Jag hoppas på att kunna vara det vid nästa debattillfälle. Tack snälla ni!

Beslut

Ändringar i a-kassan (AU4)

Riksdagen sade ja till regeringens förslag om ändringar i arbetslöshetsförsäkringen. Riksdagen beslutade dock att den successiva sänkningen av a-kassan ska träda i kraft först den 5 mars. Regeringen föreslog att sänkningen skulle införas den 1 januari 2007. Riksdagens beslut innebär också att ersättningen, för en person som under löpande ersättningsperiod med a-kassa genom arbete kvalificerar sig för ytterligare en period, ska kunna beräknas på den tidigare inkomsten. Nivån på ersättningen ska i sådana fall vara 65 procent. Ändringarna i a-kassan omfattar följande: Arbetsvillkoret skärps. För att ha rätt till inkomstrelaterad a-kassa krävs 80 i stället för 70 timmars arbete per månad under sex månader (inom en ramtid av tolv månader) Den så kallade överhoppningsbara tiden i arbetslöshetsförsäkringen begränsas till fem år, från nuvarande sju år. Möjligheten att kvalificera sig till a-kassa genom studier, det så kallade studerandevillkoret, avskaffas Nivån på a-kassan sänks successivt under ersättningsperioden, från 80 procent av inkomsten i början av perioden till 65 procent mot slutet. Beräkningen av den så kallade normalarbetstiden som ligger till grund för arbetslöshetsersättningen ändras. Arbetslöshetskassorna är skyldiga att betala så kallade finansieringsavgifter till staten för att bekosta en del av de statliga utgifterna för arbetslöshetsersättning. Nu införs en förhöjd finansieringsavgift, vilket innebär höjda avgifter för a-kassornas medlemmar. Ändringarna, med undantag för den successiva sänkningen av nivån på ersättningen, börjar gälla den 1 januari 2007.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till proposition. Avslag på motioner. Initiativ beträffande ändring i lagen om arbetslöshetsförsäkring.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag till beslut