Ändrade regler om retroaktivitet avseende efterlevandestöd

Fru talman! I dag har riksdagen en proposition på sitt bord som handlar om förändringar av regelverket för efterlevandestödet.

Ett barn har rätt till barnpension eller efterlevandestöd om den ena föräldern eller båda föräldrarna har avlidit. För att ett barn ska få barnpension måste den avlidne föräldern ha tjänat in inkomstpension, medan efterlevandestödet, som vi diskuterar i dag, är det som lämnas som ett tillägg till eller i stället för barnpension för att garantera en rimlig lägsta levnadsstandard.

I samband med att det nya pensionssystemet sjösattes gjordes även efterlevandestödet om. Då slogs det fast att efterlevandestödet och underhållsstödet bör harmoniseras. Det är en rimlig utgångspunkt att ett barn till en avliden förälder i princip får samma grundskydd som ett barn till särlevande föräldrar, som underhållsstödet finns till för. Det är en princip som vi socialdemokrater anser är fullt rimlig.

Huvudregeln är att efterlevandestödet mer eller mindre per automatik lämnas utan att det behövs någon särskild ansökan från den månad då dödsfallet har inträffat. Men det finns naturligtvis undantag. Ett sådant då det faktiskt krävs en ansökan är exempelvis då barn är bosatta i Sverige men inte deras avlidna föräldrar varit det vid dödstillfället, vilket exempelvis kan gälla ensamkommande asylsökande som har beviljats uppehållstillstånd i Sverige och som uppfyller de kriterier som krävs för att vara aktuella för efterlevandestödet. Då kan det med dagens regelverk lämnas retroaktivt för maximalt två år. Det kan då jämföras med underhållsstödet som har en maximal retroaktivitet på en månad.

Denna skillnad har ändå varit tämligen odramatisk fram till för ett par år sedan, då vi såg en kraftig ökning av antalet beviljade efterlevandestöd och framför allt en kraftig ökning av de retroaktiva utbetalningarna. Det är naturligtvis en ökning som har aktualiserat en diskussion och rest ett antal frågor kring hur regelverket är formulerat. Det har bland annat blivit uppenbart att det trots allt inte är harmoniserat med underhållsstödet, vilket skapar olika incitament för ansökningar av olika ersättningar. Men det har också rest frågor om hur det samspelar och synkas med andra försörjningssystem som kan vara aktuella för samma personer. Detta sammantaget är bakgrunden till att regeringen initierade en översyn.

Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten fick 2016 ett uppdrag av regeringen och återkom också med förslag, dels om förändrad gräns till en månad för retroaktiva utbetalningar, dels om att det bör utredas vidare hur utbetalningar till barn som är placerade enligt socialtjänstlagen ska gå till. Efter detta har processen fortlöpt i sedvanlig ordning. Regeringen har gjort olika avvägningar. Som vi kan läsa i propositionen föreslås det mycket riktigt att retroaktiviteten minskas till sex månader.

Ett enigt utskott anser att detta är ett steg i rätt riktning och tillstyrker därför förslaget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ändrade regler om retroaktivitet avseende efterlevandestöd

Samtidigt anser vi socialdemokrater och en mycket bred majoritet i utskottet att harmoniseringen av efterlevandestödet och underhållsstödet är en principiellt viktig utgångspunkt. Vi anser också att en månad, som är det som gäller för barn med underhållsstöd, är en fullt rimlig tidsfrist för vad som ska kunna betalas ut retroaktivt. Det handlar inte på något sätt om att ett enskilt barn skulle bli utan försörjning, vilket är viktigt att understryka i sammanhanget, utan det handlar helt enkelt om ordning och reda, om rimlighet och om att jämställa förutsättningarna för barn till särlevande föräldrar och barn till avlidna föräldrar. Därför bör regeringen återkomma och ytterligare förändra möjligheten till retroaktiva utbetalningar till en månad.

När det gäller frågan om huruvida efterlevandestöd ska kunna betalas ut till barn som bor i HVB-hem eller liknande kan vi återigen konstatera att Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten har tittat på detta och föreslår en vidare utredning. Samtidigt pekar de på att underhållsstöd inte kan betalas ut till barn som vårdas i familjehem, stödboenden eller HVB-hem enligt socialtjänstlagen, helt enkelt för att barnet då får sin försörjning tillgodosedd av kommunen i stället. Men motsvarande reglering finns alltså inte lika tydligt när det gäller efterlevandestödet.

Många av de barn och ungdomar som vi nu talar om har kommit till Sverige som ensamkommande asylsökande. För dem får kommunen ersättning för försörjningsstödskostnaderna från Migrationsverket och ansöker i regel inte om något retroaktivt efterlevandestöd för dem. Men den enskilde kan ansöka om detta, vilket kommunerna ofta saknar kunskap om. Det leder i sin tur till att det finns en risk för dubbla ersättningar, vilket naturligtvis inte är meningen. Därför bör regeringen även gå vidare med den föreslagna utredningen.

Fru talman! Kort sagt är detta ett steg i rätt riktning, men det kan bli ännu bättre om vi jobbar vidare med frågan.

Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

Fru talman! När efterlevandestödet konstruerades var utgångspunkten att barn till en avliden förälder i princip ska få samma grundskydd som barn till särlevande föräldrar, som alltså får underhållsstöd.

På senare år har prognosen för efterlevandestödet visat på en ökning, på grund av att fler nyanlända barn vars ena förälder eller båda föräldrar saknas men också på grund av en förändrad praxis sedan våren 2014, som innebär att ett intyg från andra länder inte längre är ett absolut krav för att kunna beviljas efterlevandestöd.

Med anledning av denna utveckling gav regeringen genom regleringsbrev för två år sedan de båda myndigheterna Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten i uppdrag att kartlägga frågan.

Precis som vi hörde här beskrev myndigheterna i denna kartläggning att det i dag finns skillnader i regelverket mellan just underhållsstödet och efterlevandestödet. Myndigheterna föreslog att det ska utredas om efterlevandestödet, i de fall barnen inte har rätt till barnpension, inte ska betalas ut för längre tid tillbaka än en månad före ansökningsmånaden. Detta kan jämföras med hur situationen är i dag, då det finns möjlighet att bevilja efterlevandestöd som längst 24 månader retroaktivt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ändrade regler om retroaktivitet avseende efterlevandestöd

Med anledning av detta tillsatte regeringen en arbetsgrupp inom Socialdepartementet som fick i uppdrag att göra en översyn av detta regelverk. Gruppen lämnade sedan ett förslag som innebär att retroaktiviteten för efterlevandestödet i de fall där ansökan krävs inte får lämnas för längre tid tillbaka än en månad före ansökningsdatum, det vill säga en månads retroaktivitet i stället för 24 månader som gäller i dag.

Nu har vi fått detta förslag på vårt bord från regeringen. Tyvärr valde regeringen inte att gå vidare med detta förslag utan föreslår i stället en lagstadgad retroaktivitet om sex månader.

Allianspartierna menar att regeringen här gör en felaktig avvägning. Vi anser att retroaktiviteten i stället bör kortas till en månad i enlighet med vad som har föreslagits av både Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten samt i departementsskrivelsen 2017:11.

Fru talman! Det finns flera skäl till detta. Ett sådant skäl är att en längre retroaktivitet skulle kunna vara ett incitament för att lämna felaktiga uppgifter i syfte att få efterlevandestöd. Det har inte heller kontrollerats att de uppgifter som personer har lämnat verkligen har varit korrekta. Fusk ska aldrig löna sig. Det ska alltid löna sig att lämna korrekta uppgifter.

Utöver detta finns också en klar poäng i att harmonisera regelverket för efterlevandestödet med det som redan i dag gäller för underhållsstödet. Det finns naturligtvis även en kostnadsaspekt kring detta.

I sin gemensamma kartläggning föreslog Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten även att det bör utredas om efterlevandestöd inte ska betalas ut när en person bor i familjehem, stödboende eller HVB-hem. Även här gör myndigheterna en jämförelse med de regler som redan i dag gäller för underhållstödet, vilket alltså inte betalas ut om ett barn vårdas i familjehem, stödboende eller HVB-hem.

Allianspartierna tycker att det här är en klok inställning. I departementsskrivelsen berörs det bara kortfattat. Dock konstateras att det till Socialdepartementet redan har inkommit förfrågningar från kommuner om klargöranden där man särskilt lyfter fram problemet med att barn har beviljats det här stödet samtidigt som kommunen står för hela barnets omvårdnad, vilket alltså kan leda till att stat och kommun betalar ut medel för samma sak två gånger. Detta är inte bara ett slöseri med skattepengar; det är också principiellt felaktigt.

Allianspartierna menar att ovanstående problembeskrivning behöver få ett snabbt svar och att regeringen därför snarast måste gå vidare med denna analys och utreda om efterlevandestöd inte ska betalas ut när barnet bor i familjehem, stödboende eller HVB-hem. Alliansen har därför formulerat en gemensam motion om att retroaktiviteten bör förändras till max en månad före ansökningsmånaden och att just utreda vad som ska gälla när barnet bor på till exempel HVB-hem.

Det är glädjande att motionen har fått stöd av en majoritet i utskottet. Här finns också en annan motion från Sverigedemokraterna med delvis samma innebörd. Det är såklart också bra att de rödgröna partierna har valt att ansluta sig till Alliansens följdmotion, vilket innebär att vi nu får ett tillkännagivande på dessa viktiga punkter.

Det hade naturligtvis varit ännu bättre om de rödgröna partierna redan från början hade valt att lägga fram en produkt i den här riktningen. Då hade en förändring på de punkter som jag pekar på kunnat komma till stånd tidigare än vad som nu blir fallet. Nu skickas ju bollen tillbaka till regeringen som sedan ska återkomma med ny lagstiftning. Sett till det stora hela är det ändå välkommet att de rödgröna partierna har valt att ansluta sig till Alliansens politik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ändrade regler om retroaktivitet avseende efterlevandestöd

Fru talman! Vi debatterar i dag regler för efterlevandestödet. Det är mycket glädjande att ett enhälligt utskott bifaller motionen från Alliansen och från SD gällande ett tillkännandegivande om att retroaktiviteten för efterlevandestöd som kräver ansökan bör vara densamma som för underhållsstödet, nämligen en månad. Regeringens förslag om en retroaktivitet på sex månader i stället för, som tidigare, två år är dock enligt utskottets mening ett steg i rätt riktning.

För dem som är folkbokförda i Sverige i dag kan, som tidigare sagts, barnpension och efterlevandestöd utbetalas utan ansökan. Regeringens förslag och utskottets tillkännagivande berör därför inte dessa fall.

Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten har i en rapport föreslagit en utredning med sikte på att efterlevandestöd inte ska betalas ut om barnet bor i familjehem, stödboende eller HVB-hem. Barnet får i dessa fall i stället sin försörjning tillgodosedd av kommunen. Sverigedemokraterna har tillsammans med resten av utskottet ställt sig bakom uppfattningen i Alliansens motion att frågan behöver utredas och att det därför finns skäl att tillsätta en utredning med uppdrag att ta ställning till om efterlevandestöd ska få lämnas till barn som bor i HVB-hem eller liknande.

Fru talman! Därutöver har vi sverigedemokrater i vårt särskilda yttrande i betänkandet kommit med generell kritik kring just efterlevandestödets utformning i de fall en ansökan krävs, alltså när det gäller barn vars föräldrar antas ha avlidit i andra länder. Vi har förslag på hur vi vill att hela regelverket ska ses över och skärpas.

Vi är naturligtvis positiva till grundtanken med efterlevandestöd när det fungerar på ett rättssäkert sätt och uppfyller sitt syfte att skapa ekonomisk trygghet för barn som bor i Sverige och mist sina föräldrar och därmed försörjningen från föräldrarna. Så som det hittills fungerat har dock varit alldeles för rättsosäkert, och jag anser att man har frångått det grundläggande syftet.

För att ge lite bakgrund har regeringen i regleringsbreven för 2016 gett Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten i uppdrag att tillsammans kartlägga hur nyanlända flickor och pojkar, vars ena eller båda föräldrar är avlidna eller saknas, söker och får underhållsstöd respektive efterlevandestöd. Skälet till kartläggningen, som också framgår i propositionen, är att ansökningarna för att få efterlevandestöd har ökat de senaste åren dels på grund av fler nyanlända barn vars ena eller båda föräldrar saknas, dels ändrad praxis sedan våren 2014 som innebär att intyg från andra länder inte längre är ett absolut krav för att beviljas efterlevandestöd.

För att tala klarspråk: Det är alltså så i dag att en asylsökande ensamkommande kan uppge att dennes föräldrar har avlidit i det tidigare hemlandet och därmed erhålla efterlevandestöd. Detta gällde tidigare två år retroaktivt och numera alltså sex månader. Vi hoppas nu att regeringen tillgodoser utskottets tillkännagivande om att retroaktiviteten ska vara en månad och därmed likalydande med underhållsstödet. Något intyg som visar att uppgifterna stämmer krävs dock inte i dag. Allt som behövs är en ansökan med uppgifter som man lämnar på heder och samvete. Finns det verkligen någon i denna kammare som på riktigt anser att detta är ett rättssäkert system?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ändrade regler om retroaktivitet avseende efterlevandestöd

Fru talman! Före 2014 begärde i alla fall myndigheten in en utredning om släktskap och dödsfallsintyg, men det är något som har tagits bort. Vi menar att regeringen bör tillsätta en utredning för att reformera efterlevandestödet så att det blir rättssäkert och hållbart.

Vi sverigedemokrater anser att efterlevandestödet i första hand bör kopplas till barn som är bosatta i Sverige och innehar medborgarskap i Sverige alternativt i ett annat EU/EES-land samt att den förälder som efterlevandestödet kopplas till ska haft svenskt medborgarskap alternativt EU/EES-medborgarskap eller vara folkbordförd i Sverige vid dödsfallet eller försvinnandet.

Om det framkommer att någon medvetet har uppgett felaktiga uppgifter, till exempel om en förälder som antagits vara avliden senare kommer till Sverige som anhörig, bör personen ifråga bli återbetalningsskyldig.

Fru talman! I första hand menar vi som sagt att stödet ska kopplas till medborgarskap enligt ovan. I andra hand menar vi att de krav på underlag som fanns tidigare före 2014 med släktskapsutredning och dödsfallsintyg åtminstone ska återinföras. Att som utskottet föreslår utreda om efterlevandestöd ska lämnas till dem som bor i familjehem, stödboende och HVB-hem är också ett steg i rätt riktning.

Fru talman! Givetvis menar vi inte att utsatta barn som förlorat sina föräldrar i andra länder ska lämnas i en ekonomisk utsatt situation. Enligt propositionen har efterlevandestöd till syfte att tillförsäkra ett barn en viss lägstanivå i händelse av en förälders död, det vill säga att garantera en lägsta rimlig levnadsstandard.

Samtidigt framgår i propositionen att barn som berörs av efterlevandestöd, där det krävs ansökan, ofta redan har omsorg och försörjning ordnad via socialtjänsten. Efterlevandestödet har därför inte varit nödvändigt för att tillgodose deras grundläggande försörjning. Därmed menar vi att det syfte som finns med efterlevandestöd går att uppnå med andra typer av stöd till personer som förlorat sina föräldrar i andra länder.

I detta anförande instämde Heidi Karlsson och Robert Stenkvist (båda SD).

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 18.)