2021 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll

Herr talman! Vi har i dag att behandla ett betänkande som handlar om en redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll.

Initialt yrkar jag bifall till förslaget men också till vår reservation under punkt 3, som handlar om ett förslag till tillkännagivande efter en motion från bland annat Moderaterna och KD.

Det finns två tidigare tillkännagivanden som handlar om att man ska se över och tillsätta en utredning om ytterligare åtgärder för att möta hoten som finns på detta område, inte minst terrorism.

Lagstiftning är i allra högsta grad på gång. En proposition ska landa på riksdagens bord redan i mars om att skärpa straffen och öka möjligheterna till hemliga tvångsmedel. Man ser över hela den straffrättsliga delen när det gäller de här sakerna, och det är alltså på väg till riksdagens bord. Därför är ett nytt tillkännagivande minst sagt att skjuta över målet.

En liten historik: Vi tog över regeringsmakten år 2014. När man marscherade in på Rosenbad och på Justitiedepartementet fann man att det var rensopat på skrivborden när det gällde förberedande lagstiftning om terrorhandlingar. Detta i en situation då vi hade ett pågående krig i Syrien med tillhörande terrorresor som hade hållit på i flera år. Det fanns inga förberedelser över huvud taget, inget förarbete gjort, utan regeringen fick i princip börja från scratch.

Sedan dess har vi haft högsta tempo, både här i riksdagen och i regeringen, för att se till att få bra lagstiftning på plats. Efter de förödande terrorattentat som plågat Europa och även vårt eget land har vi också haft bra blocköverskridande samtal som lett till exempelvis 29-punktsprogrammet.

Summerar man de insatser som samhället har gjort när det gäller både resurstilldelning och lagstiftningsändringar ser man att de är historiskt genomgripande när det gäller vilka maktmedel som samhället fått för att bekämpa terrorism. Det ska vi vara stolta över, alla tillsammans.

Jag skulle kunna ägna mig åt att räkna upp det här. Det är sju sidor med lagstiftning och konkreta exempel på vad man har genomfört, framför allt sedan 2015 då man började leverera produkterna. Vi tar alltså frågan på största allvar.

Jag vill också säga att det här är en kamp som samhället kommer att vinna. Det är en kamp som går att vinna. Det är inte en omöjlighet. Historiskt har vi sett otroligt stora ökningar av terrorattentat i många västeuropeiska länder. Många av dem är i dag historia och inte längre ett reellt hot. Vi har haft terroristattentat från den baskiska separatiströrelsen och från IRA. Vi har haft högerextrema terrorattentat. Vi har haft enormt mycket rysk terrorism ända sedan början av 1900-talet. Terrorismen har varit en del av den europeiska historien.

Men tittar man nu på statistiken ser man att vi ironiskt nog kanske har varit minst drabbade under de senaste hundra åren. Det har varit en positiv utveckling, och det beror på att våra länder tillsammans har mött detta hot med största kraft. Då är det klart att man klarar av även ett sådant gissel som terrorismen.

De händelser som kommer att ske i vårt land och i andra länder ska vi dock vara rustade för, och vi ska inte heller vara naiva inför de utmaningar som finns. Inte minst religiös extremism är ett gissel som vi har lärt oss att leva med, tyvärr.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT 2021 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll

(Applåder)

Herr talman! Europa har under de senaste decennierna drabbats av en lång rad mycket allvarliga terroristdåd. Det har främst rört sig om islamistiskt motiverad terrorism, men det har också förekommit attentat som genomförts av personer med anknytning till exempelvis vitmaktmiljön.

Sverige har sedan ett antal år tillbaka en förhöjd terrorhotnivå. Enligt Nationellt centrum för terrorhotbedömning finns det individer, både i Sverige och utomlands, som betraktar terrorattentat mot mål i Sverige som legitima och som har såväl avsikt som förmåga att genomföra sådana attentat.

Historiskt har de flesta attentat som utförts i Europa genomförts av personer som inte har tränat eller stridit med våldsbejakande grupper utomlands. Nationellt centrum för terrorhotbedömning har utifrån detta gjort bedömningen att om ett islamistiskt motiverat terrorattentat genomförs är det troligt att det utförs av en ensamagerande gärningsman eller en mindre grupp med lättillgängliga medel.

Mot den bakgrunden är det av stor vikt att Sverige med kraft kan ingripa mot utländska medborgare som bedöms utgöra kvalificerade säkerhetshot. Där fyller lagen om särskild utlänningskontroll en viktig funktion genom att den möjliggör särskilda åtgärder gentemot utlänningar som bedöms utgöra hot. Lagstiftningen har emellertid stora brister.

I samband med den så kallade terroröverenskommelsen 2017 förband sig regeringen att se över lagen om särskild utlänningskontroll. Dessförinnan hade Säkerhetspolisen i en särskild inlaga till regeringen påtalat att lagstiftningen var otydlig, svårtolkad och svårtillämpad.

Trots detta tog det regeringen mer än ett år efter terroröverenskommelsen att tillsätta en utredning, och först i mars 2020 lämnade utredningen sitt betänkande. Utredningen föreslog en helt ny lagstiftning med ikraftträdande den 31 juli 2021. Regeringen har aviserat att en proposition kommer att lämnas till riksdagen under våren, med ikraftträdande den 1 juli 2022. Det kommer alltså att ha tagit fem år från det att regeringen förband sig att se över lagen om särskild utlänningskontroll tills en ny lagstiftning kan träda i kraft.

Moderaternas utgångspunkt är att utländska medborgare som utgör hot mot Sveriges säkerhet ska lämna landet. Om detta av olika skäl inte är möjligt behöver dessa personer hållas i förvar eller övervakas på ett betryggande sätt.

I flera uppmärksammade fall har utländska medborgare som utgör säkerhetshot försatts på fri fot på grund av att det har funnits verkställighetshinder. Personer som av både regeringen, Säkerhetspolisen och Migrationsverket har bedömts utgöra hot mot Sveriges säkerhet kan alltså i princip röra sig fritt i det svenska samhället.

Utredningen hade emellertid inte i uppdrag att se över lagstiftningen för dessa situationer, när utvisning inte kan ske på grund av verkställighetshinder. Riksdagen tillkännagav därför för regeringen, först i maj 2020, att regeringen skyndsamt skulle tillsätta en ny utredning som ska se över vilka ytterligare åtgärder som behöver vidtas för att samhället ska kunna skydda sig mot personer som anses utgöra säkerhetshot. Eftersom regeringen inte hade tillsatt någon utredning beslutade riksdagen om ett nytt tillkännagivande i mars 2021, med kravet att en utredning skulle tillsättas inom tre månader.

Någon utredning är fortfarande inte tillsatt. Behovet av en ny utredning kvarstår. Riksdagen förväntas därför senare i dag besluta om ytterligare ett tillkännagivande till regeringen om att en sådan utredning ska vara tillsatt senast den 31 mars nu i år.

Regeringen behöver också vidta ytterligare åtgärder för att fler utvisningar ska kunna verkställas. Exempelvis bör hinder mot att verkställa utvisningar kunna undanröjas genom så kallade diplomatiska garantier. Diplomatiska garantier kan ingås med andra stater i enskilda fall, men det bör även vara möjligt att gå längre och pröva att införa den typ av system som finns i Storbritannien, som innebär att mer generella avtal med diplomatiska garantier ingås med länder dit personer kan utvisas.

Jag vill därför yrka bifall till reservation 1 om diplomatiska garantier.

Avslutningsvis vill jag också trycka på att vi moderater även har föreslagit att Sverige ska ställa krav på ursprungsländer som tar emot svenskt bistånd att samarbeta vid återtagande av sina medborgare. Konsekvensen av att vägra ta emot sina medborgare som nekats rätt att vistas i Sverige bör vara att hela eller delar av biståndet dras in.

Herr talman! Vi debatterar redogörelsen för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll. Detta är en återkommande redogörelse som kommer till riksdagen varje år och som behandlar vad som har hänt. Det har historiskt varit precis så som föregående talare och Säkerhetspolisen har påtalat: Det har funnits stora brister i tillämpningen av utlänningskontrollen när det gäller att få utvisningar verkställda. Detta handlar alltså om personer som av Säkerhetspolisen, och i slutändan regeringen, anses utgöra en risk för rikets säkerhet och därmed ska utvisas.

Vi har fått höra att man från regeringens sida har hållit tempot i frågan, genom terroröverenskommelsen från 2017 mellan allianspartierna och regeringen. Det är väl ingen hemlighet att Sverigedemokraterna långt innan dess också påtalat bristerna i lagen och även bristerna i direktiven för den utredning som kommer på bordet i mars.

Därför blir det, herr talman, lite löjeväckande att få höra att Socialdemokraterna låter väldigt mätta och nöjda. De har gjort historiska satsningar och har all anledning att vara stolta - det var helt tomt på Justitiedepartementet när de kom in 2014. Då blir den naturliga frågan: Var någonstans var Socialdemokraternas röst för att göra något över huvud taget under mandatperioden 2010-2014? Jag kan inte hitta en enda motion skriven av vare sig Socialdemokraterna eller andra rödgröna partier om ändringar i lagen om särskild utlänningskontroll. Man har varit helt nöjd till dess att terrorattentatet skedde på Drottninggatan 2017 och det blev ett politiskt tryck i frågan. Det var först då Socialdemokraterna började agera i frågan och därvid också vid överläggningarna uteslöt det parti som historiskt sett haft mest synpunkter på och mest kritik mot denna lag, nämligen Sverigedemokraterna.

Resultatet blev tyvärr, inte överraskande, klent. Trots de direktiv som nu kommer att ge vissa skärpningar i vissa avseenden, en del ytterligare möjligheter till kontroller, straffskärpningar vid överträdelser och så vidare kommer personer som inte kan utvisas fortfarande att kunna vistas fritt i vårt land.

Så sent som i måndags kunde jag i Göteborgs-Posten läsa om ett fall med en person som sitter häktad åtalad för bland annat grovt rån och utpressning, som skulle ha utvisats enligt lagen om särskild utlänningskontroll; dock råder verkställighetshinder. Personen i fråga hade vissa restriktioner, som lagen i dag tillåter, men det rapporterades också i Göteborgs-Posten att denna person brutit mot de restriktioner som förelegat.

För att vi ska förstå vad vi pratar om här inne brukar jag ta ett exempel. Det är fullt möjligt att kapa en lastbil och åka på Drottninggatan med restriktioner och anmälningsplikt hos polisen två gånger i veckan. Det är fullt möjligt att åka lastbil på Drottninggatan med elektronisk fotboja.

Det är här någonstans vi måste börja förstå allvaret: Hur skyddar vi vårt land mot personer som utgör en risk för att terrorattentat ska begås? Därför ställs det återigen krav från Sverigedemokraterna, och nu också en riksdagsmajoritet, om att bredda den här utredningen och se till att vi pratar om säkerhet på riktigt och inte bara om vilka restriktioner man kan införa mot personer.

Sverigedemokraterna vill exempelvis utreda möjligheten till förvar utifrån aspekten Sveriges säkerhet. Om en person radikaliseras eller närstående på andra sätt märker att personen kan komma att begå ett allvarligt brott ska den tas i förvar.

I dag finns förvarsmöjligheten endast för att förenkla utvisning, men om utvisning inte kan verkställas släpps personerna fria. Det är vad dagens lagstiftning erbjuder. I den meningen vill inte Socialdemokraterna eller regeringen göra några stora ändringar när det kommer till att kunna förvarsta personer som utgör ett hot mot rikets säkerhet. Där skiljer vi oss fortfarande åt.

Vi får höra från Socialdemokraterna här att ett tillkännagivande om en ny utredning är helt onödigt på grund av att vi redan tidigare har två tillkännagivanden. Dessa två tidigare tillkännagivanden från 2020 och 2021 gäller just tilläggsdirektiv om ett bredare perspektiv med nya åtgärder som inte omfattas av den utredning som läggs på bordet i mars.

Det är därför vi vill rikta ett nytt tillkännagivande till regeringen i dag om att göra det som man inte gjorde 2020 och 2021, nämligen att tillsätta en ny utredning som utreder ytterligare möjligheter att skydda Sverige från personer som utgör ett hot mot rikets säkerhet. Det finns en reservation här, och Socialdemokraterna röstar alltså nej till att utreda ytterligare åtgärder.

Det innebär, herr talman, att man från regeringens sida förväntar sig vara väldigt nöjd med de åtgärder som kommer att presenteras från den befintliga utredningen. Man anser att det är ett fullgott skydd för Sverige från personer som utgör ett hot mot rikets säkerhet.

Jag blir lite allvarsam när vi får höra från Socialdemokraterna att man är otroligt nöjd med det som har gjorts. Jag tycker att det är undermåligt, om jag ska vara ärlig. Det finns tillkännagivanden från 2020 och 2021, och nu röstar man återigen nej.

För Sverigedemokraternas del råder det ingen tvekan om att utlänningar som befinner sig i Sverige och utgör ett hot mot rikets säkerhet ska sitta i förvar till dess att de ska utvisas. Det är vår linje. Sitter man i förvar kan man inte begå allvarlig brottslighet. Då kan man inte, som i Göteborg, begå grovt rån - var de pengarna hamnar någonstans vet vi inte. Man kan inte begå allvarliga utpressningar, terrorattentat eller annan allvarlig brottslighet riktad mot vårt land.

Sitter man i förvar innebär det en absolut trygghet. Det är ingen allmänmänsklig rättighet för utlänningar att befinna sig fritt i Sverige. Tvärtom, Sverige har en skyldighet att säkra Sverige från utlänningar som utgör ett terrorhot. Det är vår ingång i de samtal som vi vill ha med partier för att säkerställa säkerheten.

Där är vi kanske inte riktigt än, men vi ser ändå med tillförsikt på att vi har två tillkännagivanden bland annat om diplomatiska garantier, något som Sverigedemokraterna lyfte i samband med att de andra partierna hade överläggningar mellan regeringen och dåvarande allianspartierna. Rättare sagt har vi ett breddat stöd i Sveriges riksdag för ett tillkännagivande om en ny utredning som faktiskt skulle kunna inkludera ett utökat arbete med diplomatiska garantier.

Avslutningsvis, herr talman, väljer jag därför att yrka bifall till reservation 1 om diplomatiska garantier.

Herr talman! Sverige är just nu utsatt för en mycket allvarlig påverkanskampanj som organiseras av internationella kända salafister. Det här är ett oerhört allvarligt hot mot Sverige och mot personal i socialtjänsten och skolan, eftersom udden är riktad mot vår socialtjänstlag och LVU-lagstiftningen.

Myndigheten för psykologiskt försvar beskriver att man med dessa rykten och lögner och denna desinformation utnyttjar känslor av utanförskap, okunskap om det svenska samhället och misstro mot myndigheter som finns i den muslimska målgruppen. Man är ute efter att splittra det svenska samhället. Det här motverkar integrationen, men det utgör också ett hot, herr talman.

Varför tar jag upp det här i ett anförande som handlar om tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll? Det gör jag just för att det involverar en person som man har beslutat ska utvisas ur landet eftersom personen utgör ett hot mot rikets säkerhet. Det handlar nämligen om Abo Raad, Gävleimamen, som i moskén i Gävle på fredagsbönen har uppmanat dem som har lyssnat på honom där att delta i demonstrationerna på Mynttorget utanför riksdagen för någon vecka sedan.

Han fortsätter alltså en mycket allvarlig verksamhet, så allvarlig att både Säkerhetspolisen och regeringen tycker att han utgör ett hot mot rikets säkerhet. Men den verksamheten fortsätter han alltså som om ingenting har hänt.

Så kan vi inte ha det i Sverige. Vi måste se till att tillämpningen av den här lagstiftningen faktiskt blir på riktigt. Därför är det så viktigt att man rättar till det fel som regeringen gjorde från början när man missade delen om åtgärder vid verkställighetshinder i den utredning som Mikael Damsgaard nämnde. Som han sa kommer det att ta fem år från det att man sa att man skulle göra något till dess att en lagstiftning är på plats, och då har man ändå inte täppt till den lucka som oppositionen flera gånger har samlat en majoritet kring att regeringen måste åtgärda.

I dag står vi här och hoppas på tredje gången gillt och att regeringen nu äntligen täpper till det här hålet. Man ska inte kunna fortsätta sin verksamhet som om ingenting har hänt.

Kristdemokraternas utgångspunkt är givetvis att utländska medborgare som utgör ett hot mot rikets säkerhet ska utvisas ur landet. Om det inte kan ske på grund av verkställighetshinder ska man uttömma alla möjligheter man har med diplomatiska garantier. Jag vill därför yrka bifall till reservation 1, herr talman.

Vi tycker att regeringen behöver göra mer. Om man ändå inte i det fallet kan utvisa på grund av verkställighetshinder måste ytterligare åtgärder fram så att han inte kan fortsätta att delta i hets, desinformation och kampanjer som riktas mot Sverige och Sveriges säkerhet, ytterst socialtjänsten och vår socialtjänstlag.

Det är därför häpnadsväckande att regeringen inte ens har tillsatt den här utredningen trots två tillkännagivanden. Nu får vi hoppas på tredje gången gillt. Vi behöver också en ny regering i Sverige, herr talman - en regering som tar de här frågorna och det här hotet på allvar, som kan bekämpa islamismen och extremismen och säkra Sveriges inre säkerhet.

Herr talman! Lagen om särskild utlänningskontroll är ett ämne som vi har lagt en hel del politisk energi på över åren, och det finns goda anledningar till det. Frågan träffar rakt in i den oerhört känsliga balansgång vi måste gå mellan rikets och våra invånares säkerhet och rättssäkerhet, mänskliga rättigheter och rättsstatliga principer. Detta är därför ett ämne som måste behandlas med den högsta kvalitet som vi någonsin kan uppbringa.

Den som påstår, antyder eller implicerar att det här är lätt har antingen allvarligt underskattat frågans komplexitet eller så förstår man men bryr sig inte om antingen det ena eller det andra värdet som är centralt för demokratin. Alldeles oavsett visar man med all önskvärd tydlighet att man inte är mogen att ta sig an frågor av denna tyngd.

För något år sedan presenterades den utredning som följde av överenskommelsen mellan regeringen och allianspartierna om hur terrorismen bäst ska bekämpas i Sverige och som adresserar de luckor i lagen som bland annat Säkerhetspolisen lyft fram. Utredningen var bra. Den omfattar ett stort antal handfasta åtgärder som verkligen kan innebära skillnad för vårt lands säkerhet men som samtidigt utgår från det självklara faktumet att vi bygger vår trygghet på rättsstatliga principer.

Det arbetet, herr talman, har tagit oss en bit på väg, men vi behöver göra mer. Riksdagen har givit regeringen det till känna, och vi borde kunna förvänta oss mer av leverans.

Debatten har till största del handlat om hur vi hanterar personer som anses potentiellt farliga för att de i sin politiska eller religiösa extremism bejakar våld. Men i dessa tider då krigshandlingar i vår nära omvärld skakar tillvaron får vi inte glömma bort en annan central aspekt av det regelverk som vi nu diskuterar, nämligen möjligheten att utvisa människor som ägnar sig åt antagonistisk verksamhet mot Sverige och som gör det på uppdrag av främmande makt.

Herr talman! Det är, ärligt talat, anmärkningsvärt att den aspekten hittills inte berörts med ett enda ord av tidigare talare. Men, kära vänner och kollegor, känn er påminda! Det är en viktig aspekt.

Herr talman! Ett par begrepp brukar komma upp när vi debatterar ämnet: Europakonventionen för mänskliga rättigheter och diplomatiska garantier.

När det gäller Europakonventionen verkar vi numera vara överens om att den ska respekteras, även om det har varit lite fram och tillbaka om det från olika partier. Att vi inte får utvisa dem som riskerar tortyr eller dödsstraff är en viktig princip och en del av Europakonventionen för mänskliga rättigheter. Men ibland låter det nästan som att detta är något beklagligt, något nödvändigt ont som vi helst skulle vilja omförhandla eller ta oss ur. Det viktiga i detta, herr talman, är dock inte att vi är bundna av den internationella konventionen. Det viktiga är att vi inte vill utvisa någon till tortyr eller dödsstraff. Jag hoppas att även det är en hållning som vi är överens om.

Diplomatiska garantier kan användas i vissa fall - det låter vettigt och rimligt. Men vi ska ha i åtanke att många av de stater som är aktuella i dessa sammanhang har regimer som förtrycker sin befolkning och som begår allvarliga övergrepp mot sin befolkning. Det är därför som verkställighetshinder föreligger. Att kroka arm med sådana regimer är utomordentligt svagt. Det är någonting som man inte kan lita på fullt ut.

Herr talman! Centerpartiet har jobbat med en del lösningar när det gäller hur vi kan hantera problemet med människor som utgör en risk för rikets säkerhet. Ingen rättsstat kan utan rättslig grund låsa in folk på obestämd tid. Man måste hitta rättsliga grunder för att kunna göra det. En idé som Centerpartiet har lanserat och som borde vara en del av den kommande utredning som vi förhoppningsvis riktar ett tillkännagivande om i dag är att koppla grund för förvar till brott mot anmälningsplikt eller andra restriktioner. Då kan den som bryter mot de restriktioner som finns, till exempel anmälningsplikt, sättas i förvar. Det är en rättslig grund, herr talman, och någonting att luta sig mot.

För övrigt vill jag uttrycka mitt stöd till Ukrainas folk.

Herr talman! Detta är ett synnerligen angeläget och komplicerat ärende. Det är dock en redogörelse. Det är också en annan redogörelse som ligger på kammarens bord i dag. Den handlar om de nödvändiga hemliga, men i sak ganska obehagliga, tvångsmedel som staten har rätt att använda vid misstanke om brott eller för att förebygga brott - mycket allvarliga brott.

Nu handlar det om lagen om särskild utlänningskontroll. Egentligen behandlar vi den för sista gången eftersom vi har en ny lagstiftning på väg som, enligt vad allting pekar på, är steg i rätt riktning. Men för Liberalernas del är det tydligt att vi står bakom ytterligare ett tillkännagivande för att återigen vända på varje sten - det är ett populärt uttryck i den politiska retoriken dessa dagar att vi ska vända på varje sten. Det gör vi för att se till att vi ska komma bort från moment 22.

Detta är ju så konstigt. Vi utvisar en massa människor. Staten måste ha en riktig rättighet att försvara sig. Vi har faktiskt en demokratisk skyldighet att försvara oss. Då måste vi kunna skicka ut personer som är icke önskvärda ur vårt land utan en vanlig domstolsrättegång, som vi kräver i alla andra fall, eftersom det handlar om icke svenska medborgare.

Vi får ibland debattera det, huruvida det ska få förekomma eller inte. Där bär regeringen det yttersta ansvaret. Det är nödvändigt, säger Liberalerna. Men det konstiga är hur det är när det kommer människor till vårt land - som vi vill ska präglas av vår grundlag, fred, frihet, yttrandefrihet och tolerans - som pläderar för allt möjligt sinnessjukt och som planerar terrordåd. Det kan låta som en spekulation, men det har hänt. Vi hörde några exempel i tidigare anföranden. Då kan vi inte skicka tillbaka dessa tomtar - eller vad man ska beskriva dem som. Det är människor med svåra vanföreställningar och människor som ropar på medeltiden åter. Nej, de får inte skickas tillbaka till det land där de borde vara, för där kan de riskera omänsklig behandling och tortyr.

Jag håller med den tidigare talaren Johan Hedin om att vi ska stå bakom civilisationen och att vi inte ska skicka iväg dem, men framåt hoppas jag att vi kan titta på nya åtgärder för att se till att de får ännu svårare att verka i Sverige i väntan på att utvisning kan ske.

2021 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll

När det gäller diplomatiska garantier har vi en historia här i kammaren. Alla minns vi dåvarande utrikesminister Anna Lindhs beslut om att vi skulle skicka iväg två egyptier. Det gick inte helt bra. Vi åkte på ganska mycket stryk i internationella bedömningar och när det gällde internationella konventioner om mänskliga rättigheter som vi hade skrivit på. Vi kan skicka iväg om det är acceptabla länder, men är det inte så är det väldigt svårt.

Herr talman! Med ytterligare åtgärder när det gäller preventiv avlyssning och att bekämpa grova brott ökar chansen att dessa personer kan bli inlåsta på riktigt. Om de inte fattar att de ska hållas på mattan med de restriktioner som finns kommer de lättare att kunna dömas. Jag lovar att Säpo har dessa figurer på sin radar och under sin övervakning, men det är ett svårt dilemma. Regeringen måste göra mer. Därför står Liberalerna bakom ytterligare ett tillkännagivande. Vi måste kunna stoppa medeltiden och vanföreställningar i Sverige som hotar liv och lem i detta land.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 24.)