Vissa ändringar i avfallsskattelagen

Vissa ändringar i avfallsskattelagen

Fru talman! Det förslag som vi nu ska debattera innebär att ett antal avfallstyper som tidigare har varit befriade från avfallsskatt inte längre ska vara det. Skälet är att de förutsättningar som tidigare motiverade skattebefrielserna för dessa avfallsslag har förändrats. Eftersom det finns risk att de aktuella skattebefrielserna i avfallslagen bedöms som statsstöd behöver förändringarna göras. De avfallsslag som berörs deponeras i stort sett inte i dag. Förändringarna kan därför i princip klassas som administrativa.

I samband med detta ärende har regeringen övervägt att införa en generell skattebefrielse för restavfall från deponiåtervinning. Det är bra att man har tittat på frågan, men tyvärr har regeringen landat i fel slutsats: att en skattebefrielse inte ska ske i dagsläget. Kristdemokraterna beklagar det. Vi anser tvärtemot att det finns goda skäl att redan nu införa en sådan skattebefrielse, eftersom det kommer att göra det mer attraktivt att återvinna råvaror. Och mer återvinning innebär förstås minskad miljöbelastning.

Utredningen som regeringen grundar detta ställningstagande på är från 2016. Bland remissinstanserna som då svarade finns både de som är positiva och de som är mer avvaktande till en sådan skattebefrielse. En av de som svarade är Linköpings universitet, som får betraktas som en relativt tung remissinstans. Enligt dem visar forskningen på området att det sammantaget finns betydande miljöpotential i att återvinna råvaror från deponier. De anser också att den miljöanalys som gjorts är väldigt begränsad.

Fru talman! Det är en viktig miljöåtgärd att förenkla för återvinning och cirkulär ekonomi. En skattebefrielse för deponiåtervinning skulle göra just precis det. Dessutom skulle det skicka en viktig signal: att staten anser att fortsatta investeringar i återvinning från deponier är något att satsa på.

En generell skattebefrielse är dessutom att föredra eftersom det skulle förenkla hanteringen för de företag som arbetar med detta och öka lönsamheten och attraktiviteten i att bedriva sådan verksamhet.

Eftersom det nu har gått fyra år sedan frågan utreddes och utvecklingen går fort borde regeringen snarast utreda frågan igen. Kristdemokraterna föreslår därför att riksdagen tillkännager detta för regeringen. Jag yrkar bifall till reservation 1.

Avslutningsvis vill jag tacka fru talmannen, utskottskansliet och kollegorna i skatteutskottet och önska en glad sommar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa ändringar i avfallsskattelagen

Fru talman! I dag debatterar vi ändringar i avfallsskattelagen. En kort tillbakablick påminner oss om varför vi har den här typen av skatter. Tanken, för lite mer än 20 år sedan, med att införa avfallsskatt var att öka de ekonomiska incitamenten för att behandla avfall på ett bättre sätt utifrån ett miljö- och naturresursperspektiv. Då infördes även skattebefrielse för vissa avfallsslag som det inte fanns några miljömässigt bättre alternativ för än deponering.

Mycket har hänt sedan dess. Skatteregler och andra styrmedel har tillsammans med teknikutveckling och ökad miljömedvetenhet lett till stora beteendeförändringar i vårt samhälle. I miljöfrågorna har vi gått alltmer mot idén om en cirkulär ekonomi, det vill säga återvinning och återanvändning. Det kräver också en sortering av avfallet. Vi har lämnat de enorma osorterade soptipparna bakom oss. Det är bra. Deponi ska enbart användas när ingen annan lösning finns, men teknikutvecklingen reducerar ständigt behovet.

Där det finns vilja sker också förändring. Teknisk utveckling faller inte ned från himlen utan tillkommer genom en kombination av ekonomiska incitament och politisk vilja att satsa på olika typer av forskning och utveckling. Politiken kan också påverka ekonomi och företag.

Anna Lindh, senare en av våra främsta miljöministrar, drev som SSU-ordförande på för katalysatorer för avgasrening, och hon kritiserade Volvo. Katalytisk avgasrening blev en självklarhet, och det var inte marknaden utan politiken som drev på för den utvecklingen. Politik är för oss socialdemokrater att alltid vilja förbättra.

I dag diskuterar vi mindre, men väldigt tekniska, förändringar i den befintliga avfallsskattelagen. Jag har sammanfattat förslaget: Skatt som betalats för avfall som deponerats eller förvarats på en anläggning som inte längre är skattepliktig ska återbetalas för det avfall som förs ut från en sådan anläggning under vissa villkor. Samtidigt slopas befrielsen från avfallsskatt för returfiberavfall och avsvärtningsslam från upparbetning av returpapper samt för kolavfall, stoft och slam från rening av rökgaser vid framställning av aluminium. Ett tillägg till det befintliga undantaget från avfallsskatt är att det även ska innefatta sand. Slutligen föreslås att gränsvärdet för hur mycket cesium som får ingå i biobränsleaska som befrias från avfallsskatt ska uppdateras.

De ändringar jag precis läst upp är resultatet av ett uppdrag som Naturvårdsverket och Skatteverket fick i syfte att föreslå ändringar som gynnar sanering av nedlagda avfallsanläggningar.

Utan att vidare gå in på fler detaljer vill jag yrka bifall till regeringens proposition och avsluta med att kommentera den reservation och det särskilda yttrande som tagits upp av andra partier.

Jag delar uppfattningen att vi behöver både förenklingar och en större översyn av skattesystemet. Däremot anser jag att det behöver ske utifrån perspektivet att vi ska möjliggöra finansiering av en ännu starkare välfärd och mer jämlikhet. Jag ser verkligen fram emot större skatterabatter. Men under tiden behöver vissa regler uppdateras allteftersom miljövänligare alternativ till deponering blir möjliga. Det är nödvändiga justeringar, inte minst med hänvisning till de EU-regler som vi behöver förhålla oss till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa ändringar i avfallsskattelagen

Fru talman! Med det sagt tackar jag för det gångna riksdagsåret och önskar alla en glad midsommar.

Fru talman! Förslagen på ändringar i avfallsskattelagen är bra, och vi moderater har inte några invändningar mot dem. Men dessa förslag åtgärdar inte den grundläggande problematiken med avfallsskattens konstruktion och inriktning. Därför anser vi att det är dags att ta ett helhetsgrepp och göra en översyn av avfallsskattelagen.

Fru talman! Deponi är det sista steget i avfallshanteringen. När det inte går att återvinna och återanvända hamnar avfallet på deponi. Avfallsskatten infördes år 2000 med syftet att minska deponeringen av avfall och i stället stimulera förebyggande, återvinning och återanvändande. Lagen har varit framgångsrik. I dag deponeras endast 0,7 procent av de svenska hushållens avfall, vilket betyder att den miljöstyrande effekten av lagen har ebbat ut. Skatteintäkterna har också sjunkit, från ungefär 200 miljoner när skatten infördes till 49 miljoner år 2019, trots att skatten har mer än fördubblats från 250 kronor per ton till 550 kronor per ton.

Det är inte skatten på avfall ensam som har lett till den drastiska minskningen av avfallet. Andra styrmedel har också spelat stor roll, som förbudet att deponera organiskt avfall och brännbart avfall. Likaså har reglerna om producentansvar, ökade mål för återvinning och insamlingen av matavfall lett till att människor och företag blivit mer medvetna om vikten av att undvika deponering. Det som främst hamnar på deponier i dag är industriavfall som är skattebefriat, till exempel schaktmassor från gruvindustrin eller förorenad jord från marksanering.

En vanlig avfallsanläggning arbetar i dag för det mesta med att återvinna och bearbeta avfall. De gamla soptipparna är borta. I dag sker det högteknologisk återvinning av material, sortering, behandling av förorenade jordmassor, hantering av askor och så vidare. Denna diversifiering har gjort att hanteringen av avfallsskatten utvecklats till en stor administrativ börda. Skatt tas ut på allt som förs in på en avfallsanläggning, och avdrag medges för sådant som förs ut för annan behandling än deponering.

Det säger sig självt att alla befrielser och undantag i avfallsskattelagen gör att det går åt alldeles för mycket administrativa resurser både från de skattskyldiga och från Skattemyndigheten. Det är resurser som kunde ha använts till något annat än byråkrati. Nyligen presenterades en rapport gjord av revisionsbyrån Pricewaterhousecoopers. Den visar att avfallsskatten är en samhällsekonomisk förlustaffär. Enligt samma rapport är förlusten 30-40 miljoner kronor, ungefär detsamma som den direkta skatteintäkten, vilket betyder att såväl den ekonomiska som den miljömässiga effekten av skatten är mycket tveksam.

Därför vore det mycket önskvärt att se över avfallsskatten. Min kollega från Socialdemokraterna, Sultan Kayhan, sa att hon inte är emot det så länge de intäkterna kommer in. Men eftersom det knappt kommer in några intäkter utan detta bara belastar företag med en massa regelkrångel, administrativa avgifter och så vidare borde det vara självklart att vi ser över lagen. Norge avskaffade med goda resultat sin avfallsskattelag för några år sedan. Vi skulle kunna titta på hur de har gjort och om det är ett bra exempel som vi kan kopiera. Eller så kan vi välja någon annan väg och utforma lagen på ett bättre sätt, så att den stimulerar till ökning av återvinningen och återanvändningen och minskning av avfallet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa ändringar i avfallsskattelagen

Jag önskar fru talmannen en riktigt fin sommar. Samma önskning har jag till mina kollegor i skatteutskottet, till vårt kansli och till alla andra.

(Applåder)

Fru talman! Vi har i dag att hantera ett förslag som har sin grund i flera olika miljöaspekter. Det är en aning komplicerad materia. Jag måste tillstå att jag har hanterat och lärt mig en del för mig tidigare obekanta kemiska begrepp när jag läst detta betänkande.

LSA, lagen om skatt på avfall, syftar bland annat till att styra avfall från deponi till mer miljösmarta sätt att hantera avfall. Enbart det som inte går att ta om hand på annat sätt ska deponeras. Som tur är går tekniken framåt, som vi har hört många andra säga här före mig. I dag minskar just det avfall som hamnar på deponi. Dessutom finns det resurser kvar att hämta i det material som tidigare deponerats. Här träffar dagens betänkande sitt första syfte, nämligen att utvinning av material och mineraler från nedlagda deponier ska underlättas. Detta kan göras vid exempelvis behov av sanering av gamla deponier eller för att just den marken behövs för andra ändamål. Om det vid en deponiåtervinning kvarstår material som återigen behöver deponeras ska det inte beskattas en gång till, och för det material som kan återanvändas ska skatten återbetalas.

Fru talman! När LSA infördes föreslogs en skattebefrielse för vissa avfallsslag, huvudsakligen branschspecifikt industriavfall. Utgångspunkten då var att det för dessa avfallsslag och behandlingsmetoder inte fanns något miljösmartare alternativ till deponering under en överskådlig tid. Det bedömdes inte heller finnas möjligheter att minska mängderna genom andra processer, andra val av råvaror och så vidare. En avfallsskatt på detta avfall skulle därmed sakna styreffekt.

Om nya miljövänligare alternativ till deponering tas fram ingår undantagen och avdragen inte längre som en grund för skattebefrielse. Om materialet ändå hamnar på deponi sker det beskattning via LSA. I förslaget omfattas exempelvis returfiberavfall inte längre av skattebefrielse, eftersom det är mycket bättre att till exempel förbränna det avfallet än att deponera det.

Fru talman! Det här har goda syften. Man ska inte deponera sådant som kan återanvändas, och man ska gynna återvinning av deponier. Frågan är om förslagen tjänar sitt syfte på bästa sätt. Kan man gynna återvinningen av deponier på ett ännu bättre sätt?

I betänkandet resoneras om att det är svårt med gränsdragning för vad som är gammalt och nytt avfall. Det kan leda till att företag underlåter att betala avfallsskatt för det som ska beskattas. Jag hör till dem som tror att företag inte vill fuska utan att de vill göra rätt för sig bara det är enkelt och tydligt.

Jag vill avsluta mitt anförande med att till stora delar instämma i Moderaternas särskilda yttrande om att avfallsskattelagen precis som skattesystemet i stort behöver ses över för att fungera optimalt. Minskade behov, fungerande styreffekter och inte minst administrativa kostnader för myndigheter talar för att en översyn behövs. Med det sagt tänker jag inte nyttja mer än tre och en halv minut av mina föranmälda åtta minuters talartid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa ändringar i avfallsskattelagen

Jag avslutar med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet. Jag tackar mina kollegor i utskottet, alla övriga ledamöter och samtlig personal för ett fantastiskt jobb. Det har varit ett mycket roligt och annorlunda riksdagsår. Tack, och trevlig sommar!

Fru talman! Jag vill yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet. Det är bra att omotiverade undantag som hindrar en cirkulär ekonomi avslutas.

Jag vill passa på att bredda diskussionen även till utvinningen av naturresurser och material. Det är just utvinningen och bearbetningen som står för ungefär 90 procent av förlusten av biologisk mångfald. Det är också runt 50 procent av klimatpåverkan som kan finnas i det stadiet.

Av allt avfall i Sverige kommer ca 4 miljoner ton avfall från hushåll. Det kan jämföras med 110 miljoner ton avfall från gruvbrytningen. Det sistnämnda är det som är befriat från deponiskatten eller avfallsskatten. Det är viktigt att nämna den faktorn. Det visar på hur skevt det är.

Vi vågar inte beskatta själva uttaget och utvinningen. Det finns även beräkningar som visar att metall från ett ton bottenaska kan ersätta sex ton gruvavfall. Vi måste behålla helhetsbilden och våga ratta på olika ställen i hela kedjan om vi ska kunna få en cirkulär och giftfri ekonomi.

Vi har också mineralavgiften i Sverige som ligger på skämmiga 2 promille. Den är internationellt sett väldigt låg. Det finns inga krav på att gruvföretag ska kunna ta ekonomiskt ansvar vid oförutsebara händelser och återställa marken efter sådana, utan det läggs på skattebetalarna.

Jag vill därför poängtera hur viktigt det är att vi lägger skatten även vid själva uttaget. Vi måste kunna göra rätt från början. Vi måste fortsätta att plocka fram incitament för giftfria cirkulära system och satsa på produktdesign, forskning och pilotprojekt.

Det är egentligen bara de tilläggen jag vill göra till debatten. Som min kollega nämnde är det en ganska komplicerad text. Jag tänker inte försöka att upprepa den.

Fru talman! Jag säger i stället tack till mina utskottskollegor, alla riksdagsledamöter och all personal. Jag önskar er alla en trevlig sommar!

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 16.)