Slopad nedsättning av energiskatt på bränslen i vissa sektorer

Fru talman! I dag debatterar vi betänkandet Slopad nedsättning av energiskatt på bränslen i vissa sektorer. Med andra ord ska energiskatt tas ut med 100 procent av den generella nivån för bränslen som förbrukas för annat ändamål än drift av motordrivna fordon vid tillverkningsprocessen i industriell verksamhet samt i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet. Sammanfattningsvis: Svenska företag ska betala mer i energiskatt.

Moderaterna anser att regeringens förslag är dåligt och ska avslås. Anledningarna är flera. Först och främst är det direkt oansvarigt att mitt under en pandemi försämra villkoren för svenska företag. Våra företag verkar i en global kontext. Ökade kostnader gör att de förlorar konkurrenskraft och i värsta fall slås ut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Slopad nedsättning av energiskatt på bränslen i vissa sektorer

Deras plats intas då av andra företag, vilkas produktion sällan är lika miljövänlig. Det är ett attraktivt investeringsklimat och stark konkurrenskraft som leder till såväl effektiviseringar som användande av mer miljövänlig teknik, inte skattehöjningar.

Det är förvånande att regeringen valde att lägga fram förslaget, och det är beklagligt att så många partier är för förslaget, inte minst med tanke på att de flesta av remissinstanserna är mycket kritiska.

De flesta remissinstanserna, inklusive den statliga myndigheten Tillväxtverket, har påpekat den bristande konsekvensanalysen. En berättigad fråga är vilka faktaunderlag som ger regeringen fog att konstatera att företagen är berörda endast i en begränsad omfattning.

Vem är mest lämplig att bedöma vad som är begränsad omfattning? Jag är övertygad om att det är företagen själva. Ett exempel: Enligt Svemin, branschorganisationen för gruvor, mineral- och metallproducenter i Sverige, är en stor del av gruvorna och företagen berörda av förslaget. För vissa företag i branschen innebär regeringens förslag ökade kostnader på mångmiljonbelopp redan nästa år. Ett annat exempel är skogsindustrin där exportvolymerna minskar snabbt när priset ökar, vilket ökade skatter utan tvekan leder till.

Fru talman! En annan invändning är att förslaget inte är kostnadseffektivt. En uppskattad utsläppsminskning på 33 000 ton till en kostnad för företagen på 570 miljoner kronor är inte det minsta effektivt. Utsläppsrätter för 33 000 ton till ett pris på cirka 25-30 euro per ton kostar under 10 miljoner kronor.

Det är bara att beklaga att en majoritet i utskottet har valt att ställa sig bakom förslaget. Förutom att det är skadligt för svenska företags konkurrenskraft är tidsramen för införandet alltför snäv. Ingen hänsyn har tagits till konkurrensutsatta branscher med stora investeringar och långa investeringscykler. Det är inte så att företag har möjlighet att på ett halvt år byta ut dyra maskiner. Med regeringens förslag riskeras att det blir utslagning i stället för omställning.

Fru talman! Energiskatten har historiskt varit fiskal men gradvis fått en alltmer resursstyrande karaktär, enligt regeringen. Jag tycker att energiskatten fortfarande i högsta grad är fiskal. Redan i dag arbetar företagen hårt för att minska sin energianvändning och sina kostnader för detta. Det behövs därför inte en resursstyrande extra skattepålaga.

Företagen vill minska sin användning av fossilbränslen och bli fossilfria. Det pågår många projekt om ersättning av fossila bränslen med elektrifiering. Värt är att påpekas är att elektrifiering kräver tillgång till el, och regeringen gör allt som står i dess makt för att Sverige ska lida av elbrist. Ett exempel är att välfungerande kärnkraftsreaktorer stängs ned.

Utvecklingen av ny teknik kräver också resurser. När regeringen tar ut mer skatt blir resurserna för forskning och utveckling mindre. Skattepålagor är knappast en bra metod att stimulera investeringar i ny teknik eftersom investeringsutrymmet därigenom minskar.

En väl fungerande marknadsekonomi, med så lite statlig inblandning som möjligt, har visat sig helt oslagbart som system när det gäller att värna om miljön, bland annat genom att stimulera utveckling av och investeringar i miljövänlig teknik.

Syftet med förslaget är gott, att öka incitamentet för effektivare energianvändning, men sättet som regeringen har valt är fel. Det sägs att vägen till helvetet - ursäkta, fru talman - är täckt med goda föresatser. Goda föresatser i miljöns namn, som har slutat med försämringar för företagen, jobben och miljön, har blivit något av regeringens signum. Det är för att verkligheten alltid trumfar symbolpolitiken. Plastkasseskatten och avfallsförbränningsskatten är två mycket talande exempel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Slopad nedsättning av energiskatt på bränslen i vissa sektorer

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 1.

Fru talman! På ett snarlikt sätt som när en grupp resenärer på en perrong bevittnar hur ett snabbtåg rusar förbi har vi blivit varse hur regeringens miljöpolitik dundrar fram. Det är nog många som känner att det där tåget varken vill, kan eller ska jag kliva på.

Regeringen går fram på olika områden med föreslagna skattehöjningar på sådant som man bedömer är negativt för miljön - detta trots en i många fall i stort sett utebliven miljönytta.

Den här gången gäller det bränslen som förbrukas vid tillverkningsprocessen i industriell verksamhet, fordon undantagna, samt i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet. Även bränslen som förbrukas för framställande av värme eller kyla till dessa verksamheter berörs av dessa skattehöjningar. Detta är ytterligare områden som nu har hamnat i skottgluggen för Sveriges regering.

Fru talman! Men även om regeringen systematiskt avfyrar miljöpolitiska raketer mot egentligen alla tänkbara måltavlor lyser ett logisk och konsekvent förfarande också denna gång med sin frånvaro. Man har av någon anledning i propositionen valt att inte inkludera bränslen för skepp eller båt - varför är oklart.

Eftersom de flesta företag som drabbas av denna skattehöjning är verksamma inom jord- och skogsbruk kan man undra om regeringen har riktat in sig på att sänka svenskt jordbruk.

Fru talman! I dessa pandemitider har vi blivit smärtsamt medvetna om vår sårbarhet och vad konsekvensen kan bli när man hela tiden förlitar sig på att gränser står öppna och varuflöden fungerar. I den kris vi befinner oss nu kan varor fortfarande flöda relativt obehindrat över landsgränser. Vi har tack och lov hela tiden haft mat på borden och i affärerna, även om det darrade till lite i början när man började hamstra toalettpapper, febernedsättande mediciner, konserver och torra livsmedel av rädsla för att det skulle ta slut.

När det gällde skydds- och sjukvårdsutrustning var det värre. Vi hade avvecklat våra beredskapslager, och det var först långt in i pandemin det fanns tillräckligt med skyddsutrustning för att möta behoven.

Hur ska vi förbereda oss för nästa kristid? Vem vet vad som väntar nästa gång? Kanske inte varuflödena kommer att fungera alls? Hur får vi mat på borden när affärernas hyllor gapar tomma och det inte finns några nya varor att fylla på med?

Fru talman! På MSB:s egen hemsida krisinformation.se skriver man att krisberedskap handlar just om att förbereda sig på det oväntade. Sveriges självförsörjningsgrad av livsmedel har nu sjunkit till mindre än 50 procent. Jag tror att vi alla här inne egentligen vill öka den, men det gör man faktiskt inte genom att dra undan förutsättningarna för svenskt lantbruk att odla matvaror i vår kalla del av världen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Slopad nedsättning av energiskatt på bränslen i vissa sektorer

Redan här måste vi tillåtas tvivla på vilket förtroende vi kan förväntas ha för regeringens skattepolitik. Vi har sett det flera gånger tidigare: ett nyckfullt förhållningssätt där logiska principer bryts. Höga nominella skatter med nedsättningar för konkurrensutsatt industri har varit en fungerande princip, som regeringen alltmer tenderar att lämna.

Nu har vi en jordbrukssektor som redan är i ett ansträngt läge och som har gjort sina beräkningar för att få verksamheten att gå runt. Och plötsligt drar regeringen undan mattan.

Fru talman! Pandemin har också lett oss till en situation där många företag riskerar att gå i konkurs och arbetslösheten skenar. Att regeringen då går fram med en miljöpolitik som ytterligare straffbeskattar fundamentala delar av ekonomin så att den ekonomiska återhämtningen riskerar att bli långsammare än nödvändigt är svårt att förstå.

Den föreslagna skattehöjningen riskerar dessutom att leda till minskad svensk produktion och flytt av produktion utomlands, vilket leder till ökat behov av import av varor med många gånger sämre miljö- och klimatprestanda samt till mer transporter.

Vi sverigedemokrater menar att Sverige i stället egentligen borde öka produktionen av svenska och miljövänliga produkter. Miljöaspekten bör därför inte bli en förevändning för att ytterligare försvaga Sverige, utan tvärtom.

Fru talman! Men det är uppenbart att detta egentligen inte handlar om en miljövänlig politik, då energiskatten främst är fiskal och inte miljöstyrande. Poängen med denna åtgärd verkar därför tämligen oklar. Verksamheter som förorsakar de allra största utsläppen kommer fortfarande att vara undantagna, eller så ingår de redan i EU:s utsläppshandelssystem. De större svenska företag som berörs kommer därför sannolikt att sälja eller flytta sina utsläppsrätter till andra länder, och därmed påverkas inte de europeiska eller globala utsläppen i någon nämnvärd utsträckning av förslaget.

Däremot är de flesta företag som kommer att drabbas av dessa höjda skatter småföretag i jordbruks- och skogsbrukssektorn, som många gånger måste producera värme till sina anläggningar för att få grödorna att växa. Det kan inte vara obekant för regeringen att vi bor i ett nordligt land som är betydligt kallare än länderna i Central- och Mellaneuropa och där grödorna växer betydligt långsammare än de gör där.

Återigen föreslår regeringen skattehöjningar som främst slår mot småföretagare och verksamheter på lands- och glesbygd. Just detta verkar stundom vara ett genomgående tema i regeringens skattepolitik.

Fru talman! Samtidigt vet vi att Sveriges koldioxidutsläpp är mycket låga i en internationell jämförelse, både räknat per capita och för landet som helhet. År 2019 var Sveriges utsläpp av koldioxid 1,3 promille av världens samlade koldioxidutsläpp, och i utsläpp per capita ligger Sverige på plats fyra från botten bland OECD-länderna. Det är alltså ungefär samma placering som när det gäller arbetslösheten i EU, fast i en positiv bemärkelse. Och lägg märke till att vi har våra låga utsläpp inte tack vare nuvarande regering, utan kanske trots denna, då de beror på att vår elproduktion i huvudsak i dag kommer från koldioxidfri vattenkraft och kärnkraft.

Fru talman! Regeringen beräknar att förslaget vi debatterar i dag kommer att minska Sveriges koldioxidutsläpp med 33 000 ton. Det är ungefär 1 promille av den mängd vi ska minska utsläppen med mellan 2005 och 2030. Det är kanske inte en försumbar mängd koldioxid, men med hänsyn till den blygsamma miljönyttan lämnar regeringen med sitt val av tidpunkt för förslaget och dess snabba införande alldeles för kort tid för de drabbade företagen att ställa om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Slopad nedsättning av energiskatt på bränslen i vissa sektorer

Därigenom förorsakar man större skada för näringslivet än vad som hade varit nödvändigt. Av denna anledning anser vi att propositionen bör avslås i sin helhet.

Jag yrkar bifall till reservationen.

Fru talman! Riksdagen har tidigare antagit målet att Sverige år 2030 ska ha 50 procent effektivare energianvändning jämfört med 2005. Det är inte många år kvar nu.

För att nå målet krävs en omställning av energianvändningen. I syfte att öka incitamenten att påskynda omställningen föreslår regeringen att den befintliga nedsättningen av energiskatt på bränsle som förbrukas för uppvärmning eller drift av stationära motorer i vissa sektorer fasas ut. Åtgärden förväntas också bidra till att minska användningen av fossila bränslen, vilket för oss närmare klimatmålen.

Förslaget innebär rent konkret att full energiskatt ska tas ut av den generella nivån för bränslen som förbrukas för annat ändamål än drift av motordrivna fordon vid tillverkningsprocessen i industriell verksamhet och i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet. Det ska inte heller ske någon återbetalning av energiskatt för bränslen som förbrukas för framställning av värme eller kyla som levererats för de nämnda ändamålen.

Förslaget gäller inte drift av motordrivna fordon i de berörda verksamheterna eller bränsleförbrukning i skepp och båt. Skattebefriad bränsleförbrukning inom stålindustrin och gruvindustrin eller vid framställning av energiprodukter berörs inte heller av förslaget.

Förändringarna ska genomföras i två steg med en minskning av skattenedsättningen från 70 procent till 35 procent den 1 juli 2021 och sedan ett helt slopande av skattenedsättningen den 1 januari 2022 - detta för att skapa förutsägbarhet och för att ge tid till anpassning.

Fru talman! Förslaget är inte en nyhet som kom i dag. Redan i budgetpropositionen för 2021 aviserades förändringen av regeringen. Vad som däremot är intressant i dagens debatt är de reservationer som redan har tagits upp här i talarstolen före mig. Både Moderaterna och Sverigedemokraterna yrkar avslag på förslaget. Jag vill uppmärksamma alla på ett mönster som är väldigt tydligt för den som följer skattedebatterna i riksdagen: Det är regel snarare än undantag att dessa två partier yrkar avslag när det handlar om förslag med syfte att nå miljö- och klimatmålen. Det får mig att fundera på vad Moderaternas och Sverigedemokraternas egentliga inställning är till Sveriges klimatmål.

Framför allt gäller det Sverigedemokraterna, som går emot varje politiskt förslag för klimat och miljö och som samtidigt aldrig har några egna förslag till lösningar. De är motståndare till förslag som egentligen är rätt vedertagna för att nå målen för energiomställning och klimat, mål som sannolikt inte är tillräckliga men som säkerligen är nödvändiga - för vi skulle i sanningens namn behöva ha djärvare förslag. Men i stället för att gå med i kampen för att rädda vår planet stretar de systematiskt emot de förslag som läggs fram.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Slopad nedsättning av energiskatt på bränslen i vissa sektorer

I sina motioner hänvisar de bland annat till att vi inte bör genomföra det här förslaget med hänsyn till covid-19-pandemin. Vem vet vilken kris som väntar nästa gång? frågar Eric Westroth här i kammaren i dag. Ja, forskare vet, och de varnar oss för en klimatkris. Barn som strejkar vet, och de manar oss politiker att agera. Ändå vill SD inte hoppa på tåget till framtiden.

Det de inte vill inse är att vi genom att inte öka takten i omställningen skulle riskera att kasta världen in i en stor klimatkris. För samtidigt som covid-19-pandemin har fått flera ledare i världen att förespråka utbyggnad av välfärd, höjning av vissa skatter och minskning av klimatutsläppen förespråkar vissa svenska konservativa partier det motsatta. Det får mig att undra varför de vill beröva oss framtidstron.

Fru talman! Med det yrkar jag för utskottet bifall till propositionen och avslag på motionerna.

Fru talman! Det är hårda ord som Sultan Kayhan riktar mot Moderaterna på grund av att Moderaterna bryr sig om företagen och hur företagen ska utvecklas, kunna fungera och kunna göra de satsningar som är avgörande för miljön. Ett företag har en begränsad mängd medel, så frågan är: Ska man använda dessa medel för att utveckla nya och mer miljövänliga tekniker, eller ska man betala symboliska skatter? Det är nämligen precis vad den här skatten är.

Regeringen säger själv i sin proposition att det handlar om 33 000 ton i utsläpp. Dessa utsläpp, som enligt beräkningar utifrån regeringens förslag kommer att kosta 570 miljoner, kostar via inköp av utsläppsrätter under 10 miljoner. Det är inte effektivt, och det är det Moderaterna vänder sig mot. Åtgärder som vidtas ska vara effektiva.

Med anledning av detta undrar jag om Sultan Kayhan kan svara på frågan vad anledningen är till att råtallolja jämställs med fossila bränslen i förslaget.

Fru talman! Svaret på den frågan är, som det också står i betänkandet, att i syfte att beskatta oljan på motsvarande sätt som övriga skattepliktiga bränslen föreslår regeringen att skattenivåerna även för råtallolja justeras i enlighet med förslaget. Det är alltså för att man ska ha en enhetlighet. Det är också egentligen syftet med väldigt mycket annat när det kommer till skattepolitik: Finns det inte fog för att ha undantag ska man generellt inte ha det. När det handlar om just miljön kan man ju tycka att det ska finnas en anledning som gör att man behöver göra annorlunda.

Då har jag också en fråga tillbaka till Boriana Åberg. Jag märkte att Ulf Kristersson i presentationen av Moderaternas vårbudget inte sa ett enda ord om klimatet. Det tycker jag är intressant. Jag skulle vilja veta mer om varför Moderaternas ordförande inte nämnde klimatet och vilken inställning Moderaterna egentligen har till klimatet och klimatmålen, med tanke på att ni också systematiskt röstar nej till varje förslag som vi lägger fram för att kunna ställa om och öka incitamenten till energiomställning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Slopad nedsättning av energiskatt på bränslen i vissa sektorer

Fru talman! Att jämställa råtallolja med fossila bränslen går stick i stäv med de energi- och klimatpolitiska målen och fördyrar utfasningen av kvarvarande fossila bränslen. Förslaget frångår helt principen att man inte ska beskatta fossila bränslen, och Sultan Kayhan står här och försvarar det. Det är för mig obegripligt. Vi måste göra allt för att fasa ut kvarvarande fossila bränslen.

När det gäller Moderaternas klimatpolitik satsar vi på riktiga åtgärder. Vi satsar på åtgärder som ger effekt, inte på symbolpolitik som plastkasseskatten. Den har verkligen blivit det värsta exemplet på bristen på genomtänkt politik. Det är en politik som leder till förlorade jobb och till företag som tvingas att flytta utomlands.

Detsamma kommer att ske med det här förslaget, som utan att ha någon egentlig miljönytta bara försvårar för företagen och jobben.

När det gäller energipolitik vill Moderaterna satsa på kärnkraft, en ren typ av energi som ger tillgång till el under hela året, dygnet runt, i hela landet. Det är en av de viktigaste klimat- och miljöåtgärder som vi kan införa.

Fru talman! Det jag försvarar är klimatet och klimatmålen, att vi från politikens sida ska ta ansvar för att nå klimatmålen och inte kasta världen in i en klimatkris. Jag ser det som att vi i så fall egentligen håller med varandra om att vi ska kämpa för fossilfrihet. Vi socialdemokrater vill också att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland.

Med det sagt tycker jag inte att jag fick svar på min fråga varför Ulf Kristersson inte ens nämnde klimatet vid pressträffen för Moderaternas vårbudget. Jag tycker att det är anmärkningsvärt att Moderaterna i budgeten för 2021 gör kraftiga och omfattande nedskärningar på klimat- och miljösatsningar. Jag tycker också att det är anmärkningsvärt att den enda lösning som Moderaterna har är satsning på kärnkraft. Kärnkraften kan tekniskt ha för- och nackdelar, men vi vet ju samtidigt att kärnkraften blir dyrare och dyrare i förhållande till andra, hållbara alternativ.

Det är en del anmärkningar som jag gör här i dag och som jag tar med mig till framtida debatter.

Fru talman! Regeringens förslag försämrar ju konkurrenskraften för svenska företag, vilket riskerar att leda till flytt av företagens verksamhet utomlands.

Det regeringen har glömt bort är att vissa industriella processanläggningar har en ytterst komplex och högteknologisk struktur, vilket gör att en övergång till el eller förnybara bränslen i praktiken är svår och kostsam. Regeringen beaktar inte dessa omställningsprocesser i någon större omfattning.

Varken effektiviseringsåtgärder eller byte av bränslen kan kompensera för den ökade skattekostnad som detta förslag leder till, vilket kan leda till dränering av kapital och arbete från Sverige snarare än bidra till miljöomställning i befintliga verksamheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Slopad nedsättning av energiskatt på bränslen i vissa sektorer

Jag vill ställa frågan till Sultan Kayhan hur det kommer sig att Socialdemokraterna vill föra en politik som riskerar att driva ut arbetstillfällen ur landet när Sverige redan har rekordhög arbetslöshet.

Fru talman! Jag instämmer inte i den beskrivning som Eric Westroth ger här. Det står i betänkandet och framgår tydligt att företagen får tid till omställning. Men ska vi ta klimatkrisen på allvar, ska vi ställa om, måste vi öka incitamenten för det. Det är hela syftet med förslaget som vi debatterar här i dag.

Jag har en fråga till Eric Westroth, för jag tycker ofta att Sverigedemokraterna säger en sak men att deras handlingar visar på något helt annat.

Jag gick in på Sverigedemokraternas hemsida och läste deras vårbudget för 2021. Det är ett dokument på ungefär 40 sidor. När man söker igenom texten finner man inte ordet klimat en enda gång. Inte en enda gång på 40 sidor har man skrivit ut ordet klimat. Det finns inte heller något avsnitt om klimat- och miljöpolitik. Det finns inga förslag.

Sverigedemokraterna har alltså inte ett enda förslag för klimat, miljö och natur trots att vi befinner oss i en brinnande klimatkris. Det är ett svek mot kommande generationer.

Jag vill ställa en rak fråga till Eric Westroth: Är Sverigedemokraterna klimatförnekare?

Fru talman! Tack så mycket för frågan, Sultan Kayhan! Nej, vi är inte klimatförnekare. Däremot driver vi en politik som leder till ett förbättrat klimat.

Precis som tidigare talare är vi för elektrifiering av energin i Sverige, men för elektrifiering behövs det el att stoppa i sladdarna alla tider på året och hela dygnet. Där kan kärnkraften bidra.

På grund av nuvarande regerings nedläggning av kärnkraft fick under föregående år Karlshamnsverket starta sin produktion. Karlshamnsverket släppte under 2020 ut koldioxid motsvarande ungefär en tredjedel av den minskning som regeringen menar att det här förslaget kommer att innebära. Risken är att man kommer att behöva släppa ut ännu mer om vi ska ha el i hela landet.

Nu är det ju så att koldioxidhalten har minskat med 24 procent sedan 2005. Det finns remissinstanser i propositionen som menar att målet kommer att nås ändå. Och det finns ingen naturlag som säger att näringslivet vill förbruka fossil energi. Näringslivet tar redan ett stort ansvar, och man gör vad man kan med de resurser man har för att minska sitt fossilberoende.

Det är intressant att skattehöjningar alltid är Socialdemokraternas lösning på problem. Men jag undrar hur Socialdemokraterna ser på att det även denna gång främst är företag på landsbygd och i glesbygd som drabbas av dessa skattehöjningar.

Fru talman! Jag tycker att politiken kan och måste klara av att göra flera saker samtidigt. Vi ska kunna hantera den pågående covid-19-pandemin och dess effekter och samtidigt jobba för att vi inte ska kasta oss in i en klimatkris. Det är något som politiken har ansvar för att jobba för att klara av, så jag tycker att de två sakerna inte alls behöver gå emot varandra utan att vi politiker kan ta ansvar för både och.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Slopad nedsättning av energiskatt på bränslen i vissa sektorer

Återigen märker jag att Sverigedemokraterna säger en sak och gör något annat. Jag fick ju inte svar på frågan varför det i Sverigedemokraternas vårbudget inte står något alls om klimat och miljö. Det fick jag inte svar på.

Jag tycker att det är anmärkningsvärt att politiker skjuter ifrån sig ansvaret för det vi har makt att göra i Sverige till andra länder långt bort.

Jag tycker att det är anmärkningsvärt att SD är det enda parti som sagt nej till Parisavtalet.

Jag tycker att det är anmärkningsvärt att SD i Europaparlamentet driver en klimatkritisk politik.

Jag tycker att det är anmärkningsvärt att SD när de väl har med klimat och miljö i sin budget, som de hade förra året, vill skära ned på klimatpolitiken med flera miljarder.

Jag tycker att det är anmärkningsvärt att man därtill vill ta bort miljöskatter på flera miljarder.

Jag tycker att Sverigedemokraternas ointresse för klimatpolitiken och miljön är uppenbart, oavsett om man försöker komma med egna små förslag och avfärdar de stora som faktiskt skulle göra reell skillnad.

Fru talman! Under denna mandatperiod har ett stort antal skatteförändringar genomförts på energiområdet som en del i en politik som mobiliserar alla sektorer i samhället för att uppfylla miljökvalitetsmålen och för att säkra att vi når målen om ett klimatneutralt samhälle utan nettoutsläpp av växthusgaser i Sverige. Riksdagen har ju som tidigare sagt antagit målet att Sverige år 2030 ska ha 50 procent effektivare energianvändning jämfört med 2005.

Målsättningen denna mandatperiod enligt januariavtalet är att runt 15 miljarder ska läggas i en grön skatteväxling. Skatteväxlingen innebär högre skatt på miljöskadlig verksamhet men lägre skatt på arbete. Rätt utformat blir detta ett kraftfullt verktyg för att stärka svenska företags konkurrenskraft. Vi kan ju påminna oss hur utvecklingen ser ut i norra delen av vårt land nu, med de investeringar som görs och den utveckling som sker där.

Man kan också betänka situationen just nu. I dag beslutar vi om att slopa nedsättning av skatt på fossila bränslen för viss verksamhet i vissa sektorer medan det i nästa betänkande görs mer förmånligt att använda mer egenproducerad solel, som redan i dag är skattebefriad och som faktiskt går att använda till samma verksamhet. Jag vet att det är lite av ett skolexempel, men jag tycker att det är ett tydligt och görligt incitament.

Fru talman! Det finns en bred samsyn i riksdagen kring att skattesystemet har alldeles för många undantag och i viss mån kan beskrivas som, i brist på andra ord, lite plottrigt. Detta gäller även dagens betänkande, där viss nedsättning slopas men inte rakt över. Det ska noteras att det inte är linjärt.

Jag vill särskilt lyfta fram jord- och skogsbruket, där vissa maskiner får slopad nedsättning. Bränslet till traktorn får behålla sin skattenedsättning men inte pumpen till bevattningen. Om motorn däremot drivs med el från ett solelsaggregat på taket har den en skattenedsättning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Slopad nedsättning av energiskatt på bränslen i vissa sektorer

Totalt innebär den här reformen en kostnad för jord, skogs- och vattenbruk på cirka 30 miljoner kronor. Det är alltså totalt, och det är klart att alla höjda kostnader på total nivå innebär att konkurrenskraften påverkas. Men denna mandatperiod har också en rad reformer genomförts som vi måste ställa i relation till dessa 30 miljoner.

I vårbudgeten förstärktes landsbygdsprogrammet med 417 miljoner kronor. Detta ska plussas på de miljardsatsningar på landsbygden som vi presenterade i höstas. Då förlängde vi landsbygdsprogrammet genom att skjuta till 4,3 miljarder och gjorde dessutom rekordstora investeringar i viktig infrastruktur.

Fru talman! Nästan alla sektorer har framställt egna planer för att bli fossilfria, så även lantbruket. Dessutom har före detta LRF-ordföranden Helena Jonsson utsetts att leda utredningen om vägen fram till ett fossiloberoende jordbruk.

Centerpartiet har i många år verkat för en grön bonus, en premie, för de lant- och skogsbrukare som vill investera i teknik och motorer som drivs av miljövänligt bränsle. Det är vi även fortsättningsvis beredda att göra i budgetförhandlingar och på alla andra nödvändiga sätt. Vi menar att det är ett bra incitament.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag belysa vårt särskilda yttrande om skärgårdsföretagen i betänkandet.

Skattesystemet ska, som sagt, präglas av enkelhet, transparens och rättssäkerhet. Men tyvärr har det på senare år tydligt framgått att bränslebeskattningen av båtar i skärgården uppvisat raka motsatsen. Efter en lagändring i juli 2015 har bara företag som transporterar varor eller passagerare mot betalning rätt att använda skattebefriat bränsle för sin båtverksamhet. Utöver en otydlig lagstiftning har Skatteverkets tolkning av lagstiftningen inte bara varit otydlig utan också förändrats över tid. Det är något som har varit till direkt men för företagare verksamma i de svenska skärgårdarna där båten är en nödvändig del av näringsverksamheten.

Det är en självklarhet att det ska vara likvärdiga förutsättningar för den näringsidkare som har behov av ett fordon i sin verksamhet oavsett om det är på land eller till sjöss. Det saknas fortfarande en tydlighet i lagstiftningen som kan appliceras på hur företagen i verkligheten bedriver sin verksamhet.

Med detta sagt står vi, med vårt särskilda yttrande, bakom utskottets förslag i betänkandet.

Fru talman! Under den här mandatperioden har regeringen infört ett antal nya skatter på energiområdet. De nya skatterna har införts med motiveringen att de ska styra mot minskade klimatskadliga utsläpp, men faktum är att dessa skatter ofta har haft liten eller ingen klimateffekt och därmed enbart lett till högre skatter och ett krångligare skattesystem. Detta vinner inte någon på - varken klimatet eller de svenska företag som drabbas av de ökade skatterna.

Därför har vi kristdemokrater till exempel motsatt oss den höjda kraftvärmeskatten och införandet av en skatt på avfallsförbränning. Vi är kritiska till skatterna som sådana, men det har också varit ett stort problem att dessa skatter tillkommit mycket snabbt. Därmed har de inneburit att förutsättningarna för svenska energiproducenter har förändrats abrupt och på ett sätt som har lett till att tillgången på el försämrats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Slopad nedsättning av energiskatt på bränslen i vissa sektorer

Fru talman! Vi kristdemokrater delar uppfattningen om att fossil kraft ska fasas ut. Vi håller alltså i grunden med om målsättningen, men vi anser att detta behöver ske på ett helt annat sätt än den väg som januaripartierna har slagit in på. Skattehöjningar med tveksam klimatnytta behöver ersättas av satsningar på driftssäker fossilfri modern kärnkraft.

När det gäller den skatteförändring som ska beslutas om i dag, slopad nedsättning av energiskatt på bränslen i vissa sektorer, är det viktigt att regeringen nu utvärderar om de klimateffekter som är målet med denna förändring verkligen uppnås, så att inte också denna skatt visar sig vara verkningslös symbolpolitik. Även konsekvenserna av att förändringarna sker så snabbt och med kort varsel måste tas i beaktande i en sådan utvärdering.

Eftersom Kristdemokraternas budgetalternativ föll i riksdagens votering om rambeslutet om budgeten i höstas kommer vi kristdemokrater i dag att avstå från att ta ställning till propositionen och rösta gult i voteringen.

Fru talman! Yes! Så hände det äntligen. Nu har vi lite klimatdebatt även i skatteutskottet. Jag som miljöpartist är glad över att kunna diskutera propositionen, som ju handlar om att ta bort subventioner. Jag har lyssnat på mina utskottskollegors anföranden, och det har kommit fram synpunkter från både Moderaterna och Sverigedemokraterna som går ut på att vi befinner oss mitt i en coronakris och att vi därför helst inte ska ta tag i detta.

Samtidigt hör jag också argument om att det är fråga om så liten klimatnytta. Det där vill jag ta fasta på. Jag delar samma frustration som ni. Det här är ett litet steg, men i rätt riktning. Därmed är det inte sagt att vi helt och hållet ska motarbeta detta steg. Jag tycker att vi ska bejaka vägen till ett fossilfritt och hållbart samhälle. På den vägen finns det små steg och ibland stora kliv.

Från Sverigedemokraterna har jag hört argument om att öka beredskapen, vilket är jätteviktigt och positivt. Men precis som min utskottskollega Sultan Kayhan nämnde råder inga tvivel om vad nästa kris kan innebära och vad den kan bestå av. Forskare är eniga, och de har varnat i decennier för det som vi nu kallar klimatkrisen. Jag är lite förvånad över att det inte finns ett större engagemang från dessa partier. FN varnar för att om vi inte förebygger klimatkrisen kommer antagligen mer än 250 miljoner människor att bli klimatflyktingar. Med tanke på den heta debatten borde vi i kammaren finna enighet genom att verkligen jobba förebyggande för att människor inte ska behöva fly från sina hemländer.

Fru talman! Det vi diskuterar i dag är helt enkelt att slopa subventioner om 600 miljoner kronor per år. Det är fråga om att ta bort nedsättningen av energiskatt inom tillverkningsprocesser, industrin samt inom jord-, skogs- och vattenbruk. Fossila bränslen som exempelvis gasol, naturgas, eldningsolja och kol kommer att beskattas högre, vilket vi i Miljöpartiet och många röster i miljörörelsen har krävt länge.

Minskningen av utsläppen beräknas till 33 000 ton koldioxid per år. Självklart önskar jag att vi kunde minska utsläppen ännu mer, att vi kan inkludera andra och ta bort ännu mer subventioner. Men det här är en del av den gröna skatteväxling om 15 miljarder som ska genomföras. Jag välkomnar förslaget.

Moderaterna har talat om den fria marknaden, att vi politiker inte ska ta tag i detta, styra upp eller styra bort subventioner. Det vore hemskt. Den fria marknaden håller på att fixa allting - det är ju belagt.

Men det är bara att se på hur det ser ut i världen. Det är en klimatkris, och det är också en artkris. Vi har överskridit våra planetära gränser, och vi konsumerar här i Sverige som om det skulle finnas fyra planeter. Det är flummigt och inte hållbart i längden. Fri marknad? Det finns fortfarande subventioner i den svenska budgeten som går till fossila verksamheter. Globalt sett är det runt 3 000 till 6 000 miljarder kronor som går till att subventionera fossila bränslen varje år. Det handlar inte om en fri marknad som verkar i ett vakuum, som bara automatiskt kommer att ta ansvar för att lösa våra existentiella kriser, utan det handlar om en politisk vilja där vi måste "steppa upp" och ta ansvaret.

Slopad nedsättning av energiskatt på bränslen i vissa sektorer

Det här är ett litet steg, men i rätt riktning. Därför, fru talman, yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 20.)

Utökad befrielse från energiskatt för egen-producerad el