Ny påföljd efter tidigare dom

Herr talman! Nu ska vi debattera förslaget i betänkandet Ny påföljd efter tidigare dom. Jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag. Utskottet är överens när det gäller detta betänkande, men eftersom jag tycker att det är ett så viktigt förslag vill jag ändå säga några ord om detta.

För alliansregeringen var trovärdigheten i påföljdssystemet väldigt viktig. Vi såg att det fanns brister, och därför ville vi åtgärda det. År 2009 tillsatte därför alliansregeringen en utredning som fick i uppdrag att göra en total översyn av påföljdssystemet som skulle gälla både vuxna och unga lagöverträdare. Enligt direktiven skulle utredningen bland annat skapa en tydligare reglering vid återfall i brott. Utredningen föreslår att återfall i brott alltid ska följas av ett skärpt straff.

Tidigare var det inte så. Alltför många gånger har nya brott bakats in i en tidigare dom, så kallad konsumtionsdom. Enkelt förklarat har det inneburit att en dömd brottsling har kunnat göra nya brott helt gratis, eftersom straffet för det nya brottet har bakats in i den tidigare domen.

Det här har de flesta människor tyckt vara helt fel. Det är fel signal till gärningsmannen, för signalen har varit att du kan göra nya brott men inte får något straff för det utan kan göra det gratis. Det har också varit fel signaler till utredande polis och åklagare, för det har inte spelat någon roll hur bra utredningar de har gjort. Det har ändå slutat med att det inte blir någon påföljd.

Det som har varit mest allvarligt är att det har gett fel signal till brottsoffret. Signalen har ju varit att det inte blir något straff för gärningsmannen när man blivit utsatt för misshandel eller något annat brott, utan det har bakats in i en tidigare dom. Detta har varit väldigt kränkande för brottsoffret.

Detta insåg alliansregeringen, och därför ville vi ändra detta. Utredningen har nu resulterat i detta betänkande. Det ska bli enklare och tydligare regler. Den som återfaller i brott ska alltid dömas till en mer ingripande påföljd än den som tidigare är ostraffad. Det är egentligen ganska självklart.

Herr talman! Det ska bli tydligare skillnad mellan brott begångna före en dom och efter en tidigare dom. Brott som begåtts före en tidigare dom ska kallas för nyupptäckt brottslighet. Brott som begåtts efter en tidigare dom, men innan påföljden verkställts helt, ska kallas för ny brottslighet och behandlas som återfall i brott.

Huvudregeln blir nu alltså att ny brottslighet ska leda till ny påföljd. Endast i undantagsfall ska konsumtionsdom användas. Denna huvudregel ska även omfatta unga brottslingar när det gäller ungdomstjänst och ungdomsvård, och det är väldigt bra. Man måste nämligen ha tidiga och tydliga signaler till unga lagöverträdare - det brukar vi prata om ganska ofta.

Detta är ett viktigt steg i den riktningen. Vi måste markera för unga brottslingar att de inte kan göra nya brott i princip gratis, utan det ska bli en ny påföljd. Förhoppningen är naturligtvis att de unga lagöverträdarna inte ska fastna i kriminalitet.

Herr talman! Här kan jag också nämna att Alliansen fick igenom ett tillkännagivande 2014 som uppmanande regeringen att återkomma till riksdagen med ett förslag om att skärpa straffen vid flerfaldig brottslighet. Effekterna av förslaget i detta betänkande kommer att bli tydligare och skärpta reaktioner vid återfall i brott. Fler kommer att tas in i anstalt på grund av nya brott, vilket är en viktig markering från samhällets sida att den som återfaller i brott gång efter gång ska få ett skärpt och hårdare straff.

Avslutningsvis vill jag säga att detta är ett mycket bra lagförslag i det viktiga arbetet med att minska återfall i brott.

(Applåder)

Herr talman! Återigen kommer jag att hålla mig relativt kort.

I likhet med alla andra tycker vi sverigedemokrater att också detta är ett bra lagförslag. Låt mig kommentera vad Ellen Juntti har sagt om flerfaldig brottslighet och tillkännagivandet. Det är bra. Vi försökte febrilt att få fram ett tillkännagivande under förra mandatperioden för att komma åt det som kallas flerfaldig brottslighet. Det handlade om att utvidga tillägg i straffskalan och att ta bort den samlade bedömningen för vissa fall så att det blir fråga om en kumulationsprincip. Men vi talade för döva öron - inför den dåvarande regeringen, kan väl tilläggas.

Det är alltså bra att en ny påföljd efter tidigare dom ska vara huvudregeln. Inga följdmotioner har väckts. Det finns vissa tveksamheter, men vi får återkomma till dem inom ramen för andra ärenden, till exempel möjligheten att besluta om konsumtionsdom om det finns särskilda skäl. Det kan vara tveksamt när den tidigare påföljden är sluten ungdomsvård. Det kan också vara tveksamt att bestämma om annan gemensam påföljd än den som föreskrivs för brottet. Det blir återigen prat om flerfaldig brottslighet. Det är ett kapitel i sig. Det kanske ska behandlas gemensamt. Där finns vissa tveksamheter även i lagförslaget.

Jag tänker ta upp en aspekt som i dag ligger under § 4 men som kommer att hamna under § 5, nämligen brott som begås under villkorlig frigivning. Jag brukar referera till ett exempel från 2011. Det var ett medialt uppmärksammat fall. En man begick en grov barnvåldtäkt på en tolvårig flicka. Mannen hade tidigare dömts till livstids fängelse för mord på en 21årig kvinna. År 2009 omvandlades det livstidsstraff han hade fått till fängelse på 26 år. Han blev villkorligt frigiven den 18 december 2010. Då hade han en återstående strafftid på åtta år och åtta månader med en prövotid fram till 2019.

Kort efter den villkorliga frigivningen förekommer mannen flera gånger i belastningsregistret. Senast före barnvåldtäkten dömdes han bland annat för narkotikabrott till fyra månaders fängelse. Jag tror där ingick brott mot knivlagen också. Trots detta återgick han inte till fängelset för den brottslighet han tidigare blivit dömd för. Han åkte alltså inte in för den resterande tiden, det vill säga drygt åtta år. Han fick gå fri. På grund av att han fick gå fri, trots den nya brottsligheten, som det kommer att kallas nu, fick han tillfälle att våldta den tolvåriga flickan.

I lagförslaget hamnar vad som ska göras med någon som har begått brott under villkorlig frigivning under § 5 med i princip inga ändringar. Det ser jag som ett problem. Jag menar att det måste ske en utredning. Det gäller ju frågan om man begår ett brott under villkorlig frigivning. Det kan finnas vissa undantag när man inte ska åka in igen, till exempel att köra fem kilometer för fort på en motorväg - det ska inte innebära åtta års fängelse till. Det måste finnas någon rimlighet. Men att begå narkotikabrott och brott mot knivlagen - som den här mannen gjorde - och ändå få gå fri innebär att det finns en lucka i lagen som måste täppas till. Det sker inte med dagens lagförslag, så som jag tolkar det.

Jag ser detta som ett problem, som jag antar att vi sverigedemokrater får återkomma till igen. I det stora hela är det här betänkandet, precis som Ellen Juntti sa, ett steg i rätt riktning. Det är bra förslag som minskar utrymmet för bland annat konsumtionsdom. Därför yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 19.)