Ny definition av fastighetsbegreppet i mervärdesskattelagen

Herr talman! Vi ska nu debattera regeringens proposition Ny definition av fastighetsbegreppet i mervärdesskattelagen. Det kanske inte är den hetaste frågan hos allmänheten, men den är nog så viktig.

Vad innebär då detta? Jag ska börja med att berätta lite om bakgrunden och lite annat smått och gott om denna heta fråga.

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag att införa en ny definition av begreppet fastighet i mervärdesskattelagen. Förslaget innebär också att begreppet verksamhetstillbehör i lagen slopas. Som en följd införs även ändringar i reglerna om undantag och skatteplikt på fastighetsområdet och om omvänd skattskyldighet inom byggsektorn. Slutligen införs en justering av reglerna om tillhandahållanden som ingår i upplåtelsen av nyttjanderätt till fastigheter.

Ändringarna görs med anledning av att en unionsrättslig definition av fast egendom träder i kraft den 1 januari 2017. Syftet är att uppnå en mer enhetlig tillämpning av mervärdesskatt på fastighetsområdet och därmed förenkla mervärdesskattehanteringen.

Enligt definitionen avses med fast egendom

varje bestämd del av jorden, på eller under dess yta, som det är möjligt att äga eller besitta

varje byggnad eller konstruktion som har fästs vid eller i marken, ovan eller under havsnivån och som varken kan monteras ned eller flyttas med lätthet

varje föremål som har installerats och ingår som en integrerad del av en byggnad eller konstruktion och utan vilken byggnaden eller konstruktionen är ofullständig, exempelvis dörrar, fönster, tak, trappor och så vidare

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny definition av fastighetsbegreppet i mervärdesskattelagen

varje föremål, utrustning eller maskin som är varaktigt installerad i en byggnad eller konstruktion och som inte kan flyttas utan att byggnaden eller konstruktionen förstörs eller förändras.

Mervärdesskattelagens definition av fastighet utgår från, och är till viss del knuten till, det civilrättsliga fastighetsbegreppet enligt jordabalken. I förhållande till jordabalkens fastighetsbegrepp innebär dock det mervärdesskatterättsliga fastighetsbegreppet såväl utvidgningar som inskränkningar. Till exempel betraktas byggnadstillbehör alltid som fastighet i mervärdesskattehänseende, även om de ägs av någon annan än ägaren till byggnaden eller marken. Detta är en harmonisering av befintliga EU-regler.

Reglerna för mervärdesskatt är i stor utsträckning harmoniserade redan i dag inom EU. Grunden för detta finns huvudsakligen i Europeiska unionens råds direktiv från 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt, det så kallade mervärdesskattedirektivet.

Medlemsstaterna är skyldiga att genomföra mervärdesskattedirektivets regler i den nationella rätten. I Sverige har detta främst skett genom mervärdesskattelagen. I syfte att säkerställa en enhetlig tillämpning av reglerna i mervärdesskattedirektivet har rådet beslutat om tillämpningsföreskrifter för direktivet i den så kallade tillämpningsförordningen. Förordningen är bindande och direkt gällande i samtliga medlemsstater.

Vidare föreslår utskottet, med anledning av en motion, ett tillkännagivande till regeringen. Enligt utskottet bör regeringen kort efter utgången av 2017 följa upp hur de nya och ändrade bestämmelserna har påverkat företagens administrativa börda i förhållande till dem som gällde tidigare.

Herr talman! Det är bra att vi är eniga i utskottet. Vi kommer precis som vanligt att följa upp huruvida regeringen gör vad vi har sagt. Regeringens mål är att alltid utvärdera alla nya lagar och återkomma till Sveriges riksdag om någon förändring behöver göras.

Herr talman! Denna debatt handlar egentligen om det svenska företagsklimatet, detta eftersom utskottet har en annan åsikt än regeringen när det gäller företagens administrativa börda som ett resultat av propositionen.

Under alliansregeringens tid minskade de administrativa kostnaderna för företagen med 7 miljarder kronor, och närmare 600 förenklingsförslag genomfördes under denna tid, allt för att göra vardagen enklare för företagen och företagarna. Under denna tid sänktes även bolagsskatten och socialavgifterna, och de ekonomiska drivkrafterna för att driva företag förbättrades.

Regeringens företagarpolitik, å andra sidan, motverkar företagande och jobb. Svenskt Näringsliv har under flera år undersökt företagsklimatet. Enligt deras senaste rapport har det svenska företagsklimatet försämrats avsevärt. Den nuvarande regeringen bär ett stort ansvar för detta.

En del i ett bra företagsklimat är att byråkratin och regelkrånglet hålls till ett minimum. Det är också en av de frågor som företagare lyfter upp när jag träffar dem; de tycker att det viktigaste är att de kan fokusera på sin kärnverksamhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny definition av fastighetsbegreppet i mervärdesskattelagen

Låt mig säga några ord om konsekvensbeskrivningar och Regelrådet. Det är det svenska systemets vakthund när det gäller att säkerställa att den administrativa bördan inte blir alltför betungande för företagen.

Regelrådet inrättades 2008 under den förra regeringen och var ett led i regeringens arbete med att förenkla för företag. Erfarenheter från andra länder visar att en oberoende granskning av tillkommande regler minskar onödigt regelkrångel. Regelrådets uppgift är att granska och yttra sig över kvaliteten på konsekvensutredningar rörande författningsförslag som har stor påverkan på företagen.

I februari i år publicerade Regelrådet sin årliga rapport, där man har tittat på konsekvensutredningar och hur bra dessa är. Det visade sig att endast 36 procent av konsekvensutredningarna var godkända.

Herr talman! Nu går jag över till det aktuella ärendet och dess konsekvensutredning. Låt mig citera ur Regelrådets remissvar:

"Regelrådet finner likväl att förslagsställaren" - det vill säga regeringen - "borde ha angivit exempelberäkningar av potentiella kostnader för företagen som kan komma att påverkas av förslaget och att exempelberäkningar borde gjorts avseende olika typer av företag."

Nu kommer jag till nyckelmeningen: "Med avsaknad av sådan information kan Regelrådet inte bilda sig en uppfattning om förslagets påverkan på företagens administrativa kostnader. Regelrådet finner redovisningen av administrativa kostnader bristfällig."

Alltså kan inte den organisation som ska vara vakthund avgöra om det är betydande kostnader eller inte, på basis av det som regeringen har skickat till dem. Vi är alltså på väg att fatta ett beslut som vi inte riktigt ser hur det påverkar företagen. Här borde regeringen ha gjort sin läxa och gjort en ordentlig konsekvensutredning. Detta är bara ett fall av många där det är på det här sättet.

Moderaterna och övriga allianspartier har därför reagerat genom en följdmotion. Vi tror att förändringen kan få konsekvenser för företagen. Därfr anser vi att dessa konsekvenser måste utredas efter ett år, för att man ska kunna säkerhetsställa att den administrativa bördan inte blir alltför betungande. Om utredningen visar på svårigheter måste regeringen återkomma med förslag som minskar den administrativa bördan.

Jag är glad att ett enigt utskott underkänner regeringens beredning av detta ärende och att regeringen får ytterligare ett tillkännagivande mot sig. Det är bra att riksdagen reagerar med kraft. Nu uppmanar jag regeringspartierna, i denna debatt representerade av Adnan Dibrani från Socialdemokraterna, att fortsätta att sätta tryck på sin egen regering så att konsekvensutredningarna blir bättre. Endast 36 procent är godkända. Det är inte tillräckligt bra.

Jag sa inledningsvis att denna debatt egentligen handlar om företagsklimatet. Regeringen talar ofta om en aktiv näringspolitik. Tyvärr verkar det handla om att aktivt suga all näring ur företagen. Det är försämringar i RUT, det är införande av kilometerskatt, det är kvotering av bolagsstyrelser, det är flygskatt, det är försämringar av 3:12-regler, det är införande av en finansskatt, det är vinstbegränsningar och det är krångligare upphandlingsregler.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny definition av fastighetsbegreppet i mervärdesskattelagen

Vi måste vända på denna mycket olyckliga politik från regeringen. Den riskerar att gå ut över jobben.

Herr talman! Avslutningsvis vill jag yrka bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag när det gäller båda punkterna.

Det är tvingande för medlemsländerna att implementera EU:s mervärdesskattedirektiv i sina respektive lagstiftningar. Direktivets tillämpningsförordning innehåller också föreskrifter som är tvingande för medlemsländerna att tillämpa. I detta avseende är propositionen om att anpassa fastighetsbegreppet i mervärdesskattelagen i huvudsak okontroversiell.

Sättet att göra förändringar lämnar dock en del i övrigt att önska enligt vår uppfattning, vilket också har påpekats av ett flertal av remissinstanserna. Alliansens motion om en snar uppföljning av hur propositionens lagförslag påverkar den administrativa bördan för företag stämde tämligen väl överens med vår uppfattning om hur lagförslaget borde hanteras. Därför valde vi att inte motionera själva utan ställa oss bakom Alliansens motion. Det gav oss majoritet i utskottet och ledde till, vilket är intressant, att även de rödgröna bytte fot och accepterade motionens innehåll. Därför står nu ett enigt utskott bakom kravet på en snabb uppföljning och därpå följande åtgärder för att undanröja eventuellt uppkomna problem.

Herr talman! Man kan konstatera att regeringen även i denna proposition har haft svårt att ta till sig de väsentliga synpunkter som har kommit fram genom remissförfarandet. Det är dessvärre en regel snarare än ett undantag i dagens lagstiftning. Det är illa, eftersom det skapar en känsla av att lagstiftaren inte förstår den verklighet som ska regleras. Speciellt gäller detta intryck den stora okänslighet för verkligheten som kommer till uttryck i argumentationen kring att inte införa både en referens till den nya definitionen av begreppet fast egendom och den egentliga definitionen i mervärdesskattelagen. Detta är en av de punkter som nästan alla remissinstanser har pekat på är en viktig fråga för att göra det enkelt och inte införa nya administrativa problem.

Oavsett hur man ser på själva sakfrågan kan man, enligt min uppfattning, inte komma fram till någon annan slutsats än att det är enklare att regeringen uppdaterar en definition i en lagtext när den underliggande definitionen ändras i EU:s tillämpningsförordning än att tusentals företag, Skatteverket, advokater och andra ska tvingas lägga ned tiotusentals timmar varje år på att försöka hitta och tolka förordningens definition, ta sig igenom ändlösa diskussioner och domstolstvister med skyhöga kostnader som följd, helt i onödan. Det är den risk vi löper med regeringens sätt att agera.

Mot denna bakgrund vill jag peka på ett par förhållanden som vi menar bör kunna ligga till grund för den kommande konsekvensanalysen och för eventuella kompletterande åtgärder.

För det första anser vi att de administrativa effekterna av de tolkningsproblem som uppstår genom att den nya definitionen av begreppet fast egendom i mervärdesskattelagen inte skrivs in i lagtexten måste undersökas och ingå i en utvärderingsrapport till riksdagen.

Ny definition av fastighetsbegreppet i mervärdesskattelagen

För det andra finns det stora risker i sak med att begreppet fastighet, vars förklaring sitter tämligen djupt rotad, byts ut mot fast egendom som är ett betydligt vidare och mer svårtolkat begrepp. Effekterna av detta nomenklaturbyte, det vill säga de faktiska konsekvenserna av hanteringen av mervärdesskatt företrädesvis i många mindre företag, måste också omfattas av den konsekvensutvärdering som regeringen nu får i uppdrag att göra i början av 2018.

Herr talman! Vi ser därmed fram emot att ta del av regeringens uppföljningsrapport, och vi förväntar oss att den blir klar någon gång i början av 2018.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 8.)