Golv för statslåneräntan i skattelagstiftningen

Herr talman! Den här debatten handlar alltså om golv för statslåneräntan i skattelagstiftningen. Jag vill inledningsvis passa på att yrka bifall till Alliansens reservation, alltså reservation 1 under punkt 2.

Golv för statslåne-räntan i skattelag-stiftningen

I vår följdmotion och i denna reservation utvecklar vi i Moderaterna och Alliansen vår syn på propositionen. I den här frågan sätter vi fokus främst på företagsklimatet. Därför tänker jag förhålla mig till det snarare än sakfrågan. Anledningen till det är att konsekvensbeskrivningen i propositionen återigen brister.

En viktig del för att vi ska ha ett bra företagsklimat är att byråkrati och regelkrångel hålls till ett minimum. Företagare ska helt enkelt kunna fokusera på sin kärnverksamhet. I det systemet är det viktigt att vi har bra konsekvensbeskrivningar. Det är det system vi har satt upp, med konsekvensbeskrivningar som Regelrådet granskar och i ett remissvar svarar på hur bra de är.

Regelrådet gör också en årlig sammanställning av hur konsekvensbeskrivningarna ser ut överlag. I den senaste sammanställningen som gällde 2015 visade det sig tyvärr att endast 36 procent håller måttet. Endast 36 procent av konsekvensbeskrivningarna är godtagbara. I alla de andra fallen kan vi som ska fatta beslut här i kammaren eller andra regelgivare inte riktigt avgöra hur propositionen eller regeln kommer att slå mot företagare och därmed mot tillväxt och sysselsättning. Och nu har vi alltså ytterligare en proposition på bordet där konsekvensbeskrivningen är otillräcklig.

I förra veckan, herr talman, hade jag en interpellationsdebatt med närings- och innovationsminister Damberg. Jag tog brett upp frågan om konsekvensbeskrivningar, och jag berömde närings- och innovationsministern. Jag upprepar gärna det berömmet, för han nämnde i sitt svar att konsekvensutredningarnas kvalitet behöver höjas. Han sa också att ett bra beslutsunderlag ökar förutsättningarna för att skapa ändamålsenliga regler och att detta i förlängningen förväntas leda till ökad tillväxt och sysselsättning. Jag håller med om alla de tre punkterna.

Vad som står på spel är alltså tillväxt och sysselsättning. Det kan tänkas att i ett litet fall, i en proposition, gör det ingen större skillnad. Men när konsekvensutredningarna brister på område efter område och i proposition efter proposition gör det sammantaget att regelbördan för företagen troligtvis blir för stor, vilket slår mot jobben.

För ungefär två veckor sedan hade vi en debatt här i kammaren. Skatteutskottet behandlade en fråga om fastighetsbegreppet i momsskattelagen. Inte heller då var konsekvensutredningen tillräcklig, men i det fallet valde Socialdemokraterna och Miljöpartiet - och riksdagen i övrigt; det var ett enigt beslut - att fastslå att konsekvensutredningen inte var okej. Därför ville man att regeringen skulle få ett uppdrag, ett tillkännagivande, att göra en genomlysning efter ett par år.

Så har Socialdemokraterna och Miljöpartiet inte valt i detta fall, trots att konsekvensbeskrivningen är dålig även här. Det vill säga att ena veckan agerar Socialdemokraterna och Miljöpartiet på ett sätt. Nästa vecka menar närings- och innovationsministern att det här är viktiga frågor och att man ska jobba med konsekvensbeskrivningar. Nu, tredje veckan, reagerar Socialdemokraterna och Miljöpartiet på ett helt annat sätt. Jag förstår inte riktigt konsekvensen i detta. Det är alldeles tydligt att regeringspartierna inte har någon plan för ett starkare Sverige eller för tillväxt i hela Sverige.

När man genomlyser vilka olika departement som har allra svårast att göra bra konsekvensutredningar visar det sig att Finansdepartementet är ett sådant departement. Det är viktigt att finansministern inför framtiden säkerställer att det görs ett bättre jobb på det här området.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Golv för statslåne-räntan i skattelag-stiftningen

Det är alltså bättre och enklare för alla parter om konsekvensutredningen är bra från början så att man inte måste göra den efteråt. Då vet vi när vi fattar beslut hur det slår för företagen, för jobben och för tillväxten. Får vi ordning på detta, får vi ordning på konsekvensbeskrivningarna, då stärks Sveriges konkurrenskraft. Då ökar tillväxten, och då blir jobben fler.

(Applåder)

Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till reservation 2 i betänkandet.

Regeringens proposition om golv för statslåneräntan är en konsekvens av att vi befinner oss i en extraordinär situation med räntenivåer som vi praktiskt taget aldrig tidigare har sett och som strider mot allt som vi fick lära oss i skolan. Ekonomin, vårt ekonomiska system och skattelagstiftningen är inte anpassad efter det.

Effekterna på ekonomin av detta extremt låga ränteläge är något som vi förmodligen inte kommer att förstå den fulla vidden av förrän om många år. Flera remissinstanser har efterlyst en mer omfattande konsekvensanalys, vilket också föregående talare var inne på. Det kommer att bli nödvändigt om det rådande ränteläget skulle hålla i sig under en längre tid.

Vi i Sverigedemokraterna delar bedömningen att det kan finnas anledning att laga efter det läge som nu har uppstått och införa en lägstanivå för statslåneräntan på 0 procent. Regeringens förslag om att dela upp golvet i två olika nivåer ställer vi oss dock skeptiska till. I likhet med flera remissinstanser menar vi att golvet bör läggas på 0 procent på samtliga områden som berörs av regeringens proposition.

Herr talman! Världens finansiella ramverk har genomgått stora förändringar under den period som snart är ett decennium. Såväl penning- som finanspolitik har i många avseenden fått trampa ny mark under den här tiden. Det är givetvis en naturlig följd av finanskrisen och skuldkrisen som blossade upp i framför allt Sydeuropa.

Riksbanken liksom vi i riksdagen har under de senaste åren behövt se över många av de regelverk som utgör ramarna för samhällsekonomin. En viktig sådan ram är statslåneräntan eftersom den som referensränta inom skattelagstiftningen har stor betydelse för såväl pensioner som företagsavtal.

Ett skattesystem blir aldrig färdigbyggt, och det är nödvändigt att snabbt reagera på sådana omständigheter i vår omvärld som får oförutsedda konsekvenser. Givet den situation med minusränta som vi nu befinner oss i är en förändring av bestämmelserna för statslåneräntans golv nödvändig.

Med det sagt: Lagförslag måste vara väl genomlysta och transparenta. Det handlar i förlängningen om tilliten till skattesystemet. Det är alldeles uppenbart att betydande effekter för företag kan följa av förslaget. En grundläggande princip vid utformning av nya skatteregler är att de möjliga konsekvenserna av föreslagna regler är väl genomlysta och utredda.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Golv för statslåne-räntan i skattelag-stiftningen

Jag kan konstatera att det förslag som regeringen presenterat saknar en sådan fullständig konsekvensanalys. Förslaget har fått stark kritik för detta från tunga remissinstanser och även från Jörgen Warborn alldeles nyss.

Vi befinner oss i en period av mycket osäker ränteutveckling. Det är bekymmersamt att regeringens konsekvensanalys i förslaget enbart utgår från Finansdepartementets ränteprognos och inte från olika ränteprognoser. Givet att en prognos är just en prognos finns det all anledning att titta på både de mer sannolika och de mindre sannolika prognoserna. För bara några år sedan var ju exempelvis minusränta otänkbart. Nu är den ett faktum i många länder.

För den som ska använda statslåneräntan som referens innebär två golv givetvis en ökad komplikation. Jag kan konstatera att de omfattande regelförändringar som nyligen skett på skatteområdet liksom de processer som pågår just nu innebär stora förändringar för dem som i slutändan ska sitta och hantera regelverken: företagen. I ljuset av detta blir det ännu viktigare att göra djupgående analyser för att säkerställa att förändringar är ändamålsenliga och inte får oförutsedda konsekvenser, eller för den delen att nya regler slår olika för olika aktörer, exempelvis företag av olika storlek eller inom olika branscher.

Herr talman! Att regeringen följer upp de nya föreslagna förändringarna av golvet för statslåneräntan är en viktig del i att bygga tillit för skattesystemet genom transparens och tydlighet. Jag yrkar därför bifall till reservation 1 av Per Åsling med flera.

(Applåder)

Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

Det är naturligtvis en extrem tid. Räntan är negativ. Riksbanken har satt sin referensränta till -0,5, och det är klart att marknaden påverkas av att räntorna är negativa. Vi räknar fram statslåneräntan med en modell som gör att referensräntan nu i november är 0,27 procent, vilket innebär att det börjar närma sig nollränta eller minusränta. Vi kan inte ha minusränta i skattesystemet och i de regler som styr det. Det får helt oönskade effekter på skattesystemet.

Jag tycker därför att det är bra att regeringen har reagerat och skickat ut ett förslag på remiss om ett golv på 0 respektive 0,5. Lagrådet och remissinstanser har tittat på detta, och de flesta tillstyrkte förslaget. Man kan naturligtvis ha en diskussion om man ska ha ett golv eller tre golv, men regeringen har fastnat för förslaget med två golv: 0 och 0,5.

Detta är viktiga frågor, för de avgör bland annat ränteavdragsbegränsningar i näringsverksamhet, schablonintäkt vid avsättning av periodiseringsfond, fördelningsbelopp vid räntefördelning, skatteunderlag för avkastningsskatt på pensionsmedel och värdering av bilförmån och ränteförmån. Det är alltså väldigt många skattefrågor som berörs av detta golv.

Det har kritiserats att förslaget inte har utvärderats, att det är dåligt berett och att konsekvensanalysen är dålig. Jag upplever att det är samma retorik som för ett år sedan. Då var det någon annan retorikexpert som kom med påståendet att det inte fanns någon extern bedömare som trodde på regeringens jobbpolitik. Det används inte längre, för nu har 120 000 fler fått jobb.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Golv för statslåne-räntan i skattelag-stiftningen

Jag upplever också att man i debatt efter debatt framhåller att frågan är dåligt beredd och att det fattas konsekvensanalyser. Men en regering har naturligtvis i uppgift att i sådana här extrema tider ta fram bra förslag, och det har regeringen gjort med dessa två golv. Självklart ska regeringen utvärdera denna reform när den är i kraft och man ser effekterna. Det är naturligtvis viktigt att det görs, och det gör säkert alla regeringar; man inför en reform och man utvärderar den.

Herr talman! Jag tycker att det är bra att regeringen har agerat i denna fråga för att skapa tydlighet i vårt skattesystem i dessa extrema tider med negativ ränta.

(Applåder)

Herr talman! Jörgen Hellman gör gällande att det är retorik att titta på den bristande konsekvensutredningen - att det bara skulle vara tomt prat. Det är naturligtvis inte bara retorik; det är en förordning. Jag skulle vilja fråga Jörgen Hellman om det inte är en förordning som även Socialdemokraterna tycker att det vore rimligt att följa.

Herr talman! Ni använder er ofta av en retorik som går ut på att det är dåligt berett och bristande konsekvensanalys. I en sådan här extrem situation med negativa räntor måste vi naturligtvis ha ett skattesystem som är anpassat efter dem. Det är fakta; där står vi i dag.

Regeringen har tagit fram ett förslag till golv på 0 och 0,5. När det har verkställts kommer det naturligtvis att utvärderas om det var rimligt. Men vi måste få se om effekterna blir de förväntade. Regeringen har gjort alldeles rätt när man berett frågan och kommit med förslag, och så får vi se vad det blir för effekter när systemet är sjösatt.

Herr talman! Det är Regelrådet, som alltså är regeringens egen myndighet på detta område, som gör genomlysningen av propositionen och den utredning som regeringen har tillsatt. På område efter område kommer alltså regeringens egen myndighet fram till att konsekvensbeskrivningarna brister. Det kan inte vara retorik eller tomt tal; det är ett faktum att endast 36 procent av konsekvensbeskrivningarna är godtagbara.

Det vore väl rimligt att inte bara göra en utvärdering efteråt av hur en lagstiftning slår mot företagen utan att följa förordningen och göra en utvärdering och en konsekvensbeskrivning innan. Sanningen är ju att varken Jörgen Hellman, finansministern eller andra delar av regeringen vet hur detta förslag påverkar företagen, och det riskerar att slå mot jobben och sysselsättningen. Det är den utmaning vi har framför oss.

När man lägger fram proposition på proposition utan att veta hur det slår mot företagen riskerar det att skapa en stor arbetsbörda och en ökad administrativ börda för företagen, och de kan då inte förhålla sig till sin kärnverksamhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Golv för statslåne-räntan i skattelag-stiftningen

Den konsekvensutredning som finns baserar sig alltså på Finansdepartementets egen prognos, och den säger att denna lagstiftning egentligen inte skulle kicka in. Vore det inte rimligt att ha en prognos även i händelse av att räntan blir så låg som man nu tar höjd för i propositionen?

Återigen: Jag vore tacksam om Jörgen Hellman kunde svara på dessa frågor men också på frågan om det inte är rimligt att regeringen och Socialdemokraterna följer en förordning.

Herr talman! Denna debatt förs ju inte isolerat i detta sammanträdesrum. Det finns en verklighet utanför det, nämligen att Riksbanken har satt en ränta på -0,5. Räntemarknaden sätter negativa räntor. Referensräntan går mot 0; den var i november 0,27. När det belopp som ska användas i skatteberäkningar fastställs börjar den gå mot 0, och det är inte rimligt att den räntan ska påverka skattesystemets effekter. Det var väl aldrig meningen att det skulle vara negativa räntor när man skapade skattesystemet. Det får effekter som inte är önskade. Det är oönskade effekter. Regeringen har faktiskt skött frågan och varit tydlig när det gäller skattesystemet: Vi ska ha golv på 0 och 0,5 så att vi inte får dessa oönskade effekter.

Kritiken av att konsekvensanalyser och utvärderingar är dåligt beredda får ni använda som argument i andra frågor. I denna fråga måste riksdagen fastställa golv på 0 och 0,5 för att vi ska få de effekter vi har bestämt att skattesystemet ska ha.

Herr talman! Jag är lite förkyld i dag, men jag hoppas att jag ska vara tydlig i alla fall.

Det förslag vi nu debatterar går ut på att sätta två golv för statslåneräntan. Statslåneräntan är en referensränta i skattelagstiftningen, mot flera olika områden - pensioner, sparande, bilförmånsvärde och några andra områden. Att vi i riksdagen ska anta detta förslag och införa golven är fullt rimligt i förhållande till hur situationen ser ut på räntesidan såväl i Sverige och Europa som i andra delar av världen.

Inte desto mindre är det mot bakgrund av att vi gör detta värt att begrunda vilken extrem situation vi befinner oss i och vilka risker det medför. Detta är inte det första beslut vi tar som speglar situationen. Vi tog bort räntesatsen på skattekontot därför att det plötsligt var mer förmånligt att ha pengarna på skattekontot än på ett bankkonto, vilket egentligen är helt absurt, och vi gjorde förändringar i investeringssparkontot.

I somras hamnade statslåneräntan för första gången under 0 procent. Även om det inte kommer att bli under 0 på helåret är det en risk vi måste hantera med detta förslag. I Sverige har vi nu under en längre tid haft minusränta, som Riksbanken har satt. Det är en av anledningarna till att de svenska hushållen är mer skuldsatta än någonsin tidigare. Även om vi på sistone har sett en viss avmattning när det gäller bostadspriserna både i Stockholmsområdet och på flera andra håll är det fortfarande en extrem situation. Enrumslägenheter köps och säljs för flera miljoner.

Riksbanken har varit ivrig med att få upp inflationen till 2 procent, vilket man har satt som mål, och på detta sätt eldat på. För mig framstår det inte som helt sunt i alla lägen. Jag ska säga att Riksbanken har haft en poäng i att vi som lagstiftare tydligare borde ta till fler verktyg för att hindra det skuldberg som växer, herr talman. Vi har använt några verktyg, och vi har gett Finansinspektionen fler mandat att göra det. Elefanten i rummet är dock ränteavdraget, som vi borde börja justera för att förhindra en framtida olycklig situation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Golv för statslåne-räntan i skattelag-stiftningen

Man kan fråga sig varför detta är viktigt. Vi har ju talesättet "Den som är satt i skuld är inte fri", som vi säger ibland, men på en sund bostadsmarknad är skuldsättning egentligen inget problem. Det är egentligen inget problem att man tar ett lån för att investera i en bostad som man ska ha över tid. Det förutsätter att man som ägare och låntagare har en buffert för eventuella räntehöjningar och att man kan amortera, men när priserna stiger så snabbt och ränteläget är så lågt skapas ändå en risk.

I normala fall använder Riksbanken penningpolitiken som ett sätt att stimulera eller dämpa efterfrågan i ekonomin beroende på konjunkturläge. När vi har högkonjunktur har vi högre ränta, och i lågkonjunktur är den lägre för att vi ska få igång investeringar och annat. Nu är vi ett läge där vi går mot eller är i en högkonjunktur; ekonomin växer ganska kraftigt, arbetslösheten är sjunkande och sysselsättningen hög. Inflationen har närmat sig 2 procent, och såväl bnp-tillväxten som sysselsättningen och inflationen i Sverige är högre än genomsnittet i EU och eurozonen.

Trots det har Europeiska centralbanken en högre reporänta än den Sveriges riksbank har bestämt för Sverige. Frågan kommer ändå upp vad vi ska göra den dag ekonomin inte går på det sätt den gör nu - när vi skulle behöva sänka räntan för att stimulera investeringar såväl i företag och hushåll som i det offentliga. Det kommer ju inte att finnas några stora möjligheter att sänka räntan ytterligare.

Herr talman! Egentligen skulle inte förslaget behövas, och jag hoppas att vi inte kommer att slå i golven. I det läge vi befinner oss i är det dock självklart att vi ska bifalla förslaget i betänkandet, och jag hoppas nu att vi tillsammans kan hantera de risker den stora skuldsättningen i kombination med det låga ränteläget innebär.

Herr talman! Jag ska för tydlighetens skull säga att vi inte motsätter oss sakfrågan. Vi motsätter oss alltså inte ett golv för statslåneräntan - så att det är tydligt. Vad vi tycker är rimligt är att vi ska förstå hur detta påverkar företag och jobb.

Vi har ju den förordning om konsekvensbeskrivningar som alliansregeringen införde; jag tror att det var 2007. Hela syftet med den var att försäkra oss om att vi fortsatt har tillväxt och god sysselsättning samt att företagarklimatet ska vara så bra som möjligt. Nu har Rasmus Ling fått en liten stund att fundera på den fråga jag tidigare ställde till Socialdemokraterna, och jag ställer samma fråga till honom. Tycker Rasmus Ling och Miljöpartiet att det är rimligt att man följer en förordning?

Herr talman! Det är skönt att höra att Jörgen Warborn och Moderaterna inte motsätter sig förslaget, för detta är ju någonting som behövs.

Man beskriver en oro för konsekvenserna för företagarna av detta förslag. Jag tycker att det lite grann är att slåss mot väderkvarnar. Förslaget innebär inte en ökad administrativ börda för företagen; de behöver inte lämna fler uppgifter eller någonting sådant. Jag kan känna en oro för hur det skulle bli om vi inte hanterade situationen - om det skulle bli så att statslåneräntan blev negativ och att det fick värre konsekvenser.

Min motfråga är därför om Moderaterna och Jörgen Warborn inte tycker att det vore värre om det blev en sådan diskussion än att vi nu agerar ganska snabbt på den situation som har uppstått.

Herr talman! Den frågan är enkel. Det finns ingen motsättning i själva sakfrågan. Vi tycker bara att det är rimligt att man vet hur en lagstiftning påverkar jobb och företagande innan den införs.

Det är det som är skillnaden mellan oss: Ni väljer att föra fram en proposition om en lagstiftning i strid mot en förordning och med bristfällig konsekvensbeskrivning. Detta är inte heller det enda fallet; endast 36 procent av konsekvensbeskrivningarna var godkända under 2015. Det är en situation vi naturligtvis måste vända. Vi hade en debatt med närings- och innovationsministern i förra veckan, och han tycker också att vi måste vända detta.

Hur vänder vi detta? Vi i riksdagen måste ju reagera, precis som ni gjorde för en vecka sedan eller två när ni sa: Här måste man göra en genomlysning! Då var vi eniga. Varför är vi inte det i dag? Varför, Rasmus Ling, ska vi inte följa en förordning?

(Applåder)

Golv för statslåneräntan i skattelagstiftningen

Herr talman! Självklart ska vi bereda ärenden och följa de förordningar som finns, men vi måste också se vilka konsekvenserna blir om man inte agerar i tid. Nu har vi en situation där detta skulle kunna få oönskade konsekvenser. Om vi skulle utreda det här under längre tid skulle vi inte få detta på plats så snabbt som det behövs, och det tycker jag vore sämre.

Det är i alla fall skönt att höra att vi i sak är överens om det här. Det är naturligtvis upp till Moderaterna själva, men jag tycker att man ska spara kritiken till de tillfällen då det verkligen finns substans i den. Jag kan inte se att så är fallet här, herr talman.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)