Fru talman! Vi debatterar i dag ett utskottsinitiativ från socialförsäkringsutskottet, SfU25, Förlängning av reglerna om förebyggande sjukpenning för riskgrupper.
Coronapandemin påverkar oss alla på olika sätt. För vissa av oss är risken större, allra tydligast våra äldre men också andra som löper större risk att drabbas av ett särskilt allvarligt sjukdomsförlopp om de smittas av covid-19.
Sedan den 1 juli förra året har vi tillfälliga regler om ersättning till dessa grupper. Ursprungligen var vi överens om 90 dagars ersättning, men allteftersom har vi förlängt ersättningen, senast till och med den 30 april. Om en dryg vecka hade ersättningen alltså löpt ut om vi inte hade förlängt den igen, men nu är vi ju överens om att den ska förlängas, både här i riksdagen och mellan regeringen och samarbetspartierna.
Vid tidigare förlängningar av ersättningen har det uppstått ett olyckligt glapp. Vi är alla överens om att något glapp ska det inte bli fler gånger. I initiativet från Vänsterpartiet föreslogs att man skulle knyta förlängningen till vaccineringen, vilket var ett rimligt förslag. När socialminister Ardalan Shekarabi för snart en månad sedan besökte oss i utskottet redogjorde han för regeringens avsikt att göra just detta - att förlänga ersättningen knutet till vaccineringen och tillse att det inte blir något glapp.
I detta utskottsinitiativ föreslår utskottet att ersättningen för riskgrupperna ska förlängas tills fas 3 i den nationella planen för vaccination mot covid-19 är avslutad. I fas 3 vaccineras de som är 60-64 år gamla och personer med tillstånd som innebär svårigheter att följa råd om smittskyddande åtgärder och dessutom alla vuxna som tillhör riskgrupperna.
Mitt eget län, Kalmar län, är en av få regioner som vi socialdemokrater är med och styr. Vi styr i ett välfungerande samarbete med Centerpartiet och Liberalerna. Nyligen gick vår region som första region i landet in i fas 3, och drygt vart fjärde vuxen i vårt län har nu fått sin första dos. Det är mycket glädjande, och jag hoppas att övriga regioner snart följer efter.
Den extra ändringsbudget som vi debatterade och beslutade om här i kammaren i går innehåller förlängningar av flera av regeringens åtgärder med anledning av coronapandemin. Ett antal av de ersättningar som förlängs kopplas till vaccineringen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förlängning av reglerna om före-byggande sjukpenning för riskgrupper
Bland annat förlängs ersättningarna till riskgrupperna, det som vi här i dag debatterar, och de förlängs på ett sätt så att det inte ska uppstå något glapp. Personer i riskgrupperna kommer att kunna återgå i arbete på ett säkert sätt när vaccinationerna är genomförda. Utöver detta förlängs ersättningen för karensavdraget, så att ingen av ekonomiska skäl ska behöva tveka om att stanna hemma även vid milda symtom, med andra ord för att hejda smittspridningen.
Ersättningen för sjuklönekostnader utöver det normala som kompenserar arbetsgivare förlängs. Ingen ska behöva känna att man belastar sin arbetsgivare när man stannar hemma den karenstid som sjukvården rekommenderar. Samhället kompenserar arbetsgivarna för kostnaderna. Vi förlänger det slopade kravet på läkarintyg under de första 14 dagarna, detta för att avlasta hälso- och sjukvården och minska risken för smittspridning.
Dessa åtgärder förlängdes i går i ett första steg till den sista juni men kopplas också till vaccinationsmålet; om vi inte skulle ha nått vårt vaccinationsmål till den sista juni förlängs ersättningarna ytterligare.
En annan viktig åtgärd på vårt område som förlängs är undantaget i sjukpenningen på grund av uppskjuten vård. Hälso- och sjukvården är hårt ansträngd och måste få prioritera att rädda liv. Det är inte rimligt att de som får vänta på vård och rehabilitering ska förlora sin ekonomiska trygghet på grund av det.
Det kommer att ta regionerna lång tid att komma i fatt den vårdskuld som växer alltmer under pandemin, och undantaget förlängs nu fram till årsskiftet. Detta har regeringen kommit överens om med C och L i extraändringsbudgeten. Det är viktiga åtgärder, och det blir inga glapp.
En annan sak som vi som vill undvika glapp borde vara frustrerade över finns dock inte med här. Jag tänker på den konsekvensändring i prövningen vid dag 365 i sjukpenningen som vi har diskuterat i utskottet. I vintras förfärades många över undersköterskan Christine Uddinges öde, som gått in som frivillig och jobbat med covidsjuka. När hon sedan själv smittades utförsäkrades hon vid prövningen dag 180.
Då kunde vi enas brett om att det behövdes en förändring. Vi kunde enas om ett tillfälligt stopp i prövningarna, och sedan den 15 mars har vi nya regler för prövningen vid dag 180 som gör det möjligt att få undantag från prövningen mot övriga arbetsmarknaden när man har fortsatt möjlighet att rehabiliteras tillbaka till arbete.
De som smittats av covid når nu nästa tidsgräns i sjukpenningen, dag 365. I och med att vi förändrade prövningen vid dag 180 men inte kom hela vägen fram när det gällde dag 365 är skillnaden däremellan nu avgrundsdjup, och många som annars skulle kunna rehabiliteras tillbaka i arbete kommer att utförsäkras.
Jag gläds över att vi har kunnat enas om nödvändiga förlängningar av bland annat riskgruppsersättningen men är samtidigt frustrerad över att vi inte har kunnat enas om att undvika situationer som den som nu kommer på dag 365.