Beslut: Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till direktiv om inrättande av ett huvudkontorsbaserat skattesystem för mikroföretag samt små och medelstora företag och om ändring av direktiv 2011/16/EU

Beslut 20 december 2023
poster
  • Bädda in video
  • Ladda ner

Riksdagen kritisk till EU-förslag om huvudkontorsbaserat skattesystem för små och medelstora företag (SkU10)

EU-kommissionen vill inrätta ett skattesystem för små och medelstora företag som baserar sig på var huvudkontoret ligger. Det innebär bland annat att företag som bedriver verksamhet i en annan medlemsstat, än där de har sin hemvist, ska kunna välja att beräkna sitt beskattningsunderlag för hela företaget genom att tillämpa de beskattningsregler som gäller i den medlemsstat där de har sitt huvudkontor.

Syftet är att förenkla för dessa företag att bedriva verksamhet i flera medlemsstater genom att de inte behöver sätta sig in i olika länders skatteregler.

Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Enligt den principen ska beslut i EU fattas så nära medborgarna som möjligt. EU ska därför bara vidta åtgärder om det är effektivare än om de enskilda länderna agerar på egen hand. Principen värnar medlemsländernas rätt att ta egna beslut på nationell nivå.

Riksdagen betonar inledningsvis att frågor gällande direktbeskattningen faller inom ramen för varje medlemsstats kompetens och befogenheter. Vidare konstaterar riksdagen att förslaget innebär ett avsteg från principen inom internationell beskattning som innebär att företag som bedriver verksamhet i en annan medlemsstat bör beskattas enligt samma skatteregler, oavsett var företagen har sin skatterättsliga hemvist.

Förslaget innebär enligt riksdagen att det finns en risk för att företagen kommer att välja att etablera sig där de mest förmånliga bolagsskattesystemen finns och att det i sin tur kan leda till ökade möjligheter till skatteplanering och en snedvridning av konkurrensen

Riksdagen anser därmed att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen, och beslutade att lämna sina synpunkter i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande.