Avtackning

Avtackning

Ärade ledamöter! Ännu ett riksdagsår har passerat. Det har inte varit vilket år som helst. För ett år sedan skildes riksdagens ledamöter åt för att gå ut i en valrörelse som senare resulterade i den riksdag vi har i dag.

Hösten var turbulent med ett aviserat extra val efter att regeringen hade förlorat budgetomröstningen och därefter en decemberöverenskommelse som ledde till att extravalet blåstes av.

Under året som gått har mer uppmärksamhet än vanligt riktats mot riksdagen. Svenska folket har nu lärt sig att det heter extra val och inte nyval, och en och annan vet nog också vad ett tillkännagivande är.

Jag har i dagarna tagit del av den nationella SOM-undersökningen om förtroendet för olika samhällsinstitutioner. Under ett valår brukar förtroendet för riksdagen vara högre än vanligt, så även denna gång. Det förtroendet vill vi förstås behålla - och gärna uppmärksamheten på riksdagen också.

Det är viktigt att hålla liv i intresset för arbetet här i riksdagen och underlätta för alla dem som vill följa och förstå den demokratiska processen.

Just i dag delas en bästsäljare ut till alla er ledamöter. Det är den nya upplagan av Sveriges grundlagar och riksdagsordningen. I den kan vi läsa om grundlagsutvecklingen och lära oss att Sverige fick sin första riksdagsordning år 1617. Den nya riksdagsordningen finns naturligtvis också med. I den finns mycket matnyttigt att läsa under sommaren.

Något som ni redan vet är att uppdateringen av riksdagsordningen har gjort det möjligt med en viss nyordning här i kammaren. Sedan årsskiftet behöver ni inte längre resa er upp vid voteringarna utan kan sitta kvar och trycka på knappen direkt. Tyvärr innebär det att ni får mindre motion. Eftersom voteringarna går snabbare behöver ni inte heller springa till tåget längre.

Nästa år behöver vi därför fundera på hur vi löser detta med motionen. Jag har funderat på att stänga av rulltrappor och hissar. På den vägen sparar vi också en del el.

En annan nyhet är att vi under året har inlett arbetet med att se över debattformerna i kammaren. Syftet är att ni ledamöter ska få bättre möjligheter att göra er politik känd.

Diskussionen pågår för fullt i gruppledarkretsen, och det första vi har tagit oss an är frågestundens utformning. När ni kommer tillbaka till hösten kommer alltså en del nyheter att vänta.

Jag vill också passa på att berätta att från och med i höst ersätter jag höstens talmansmiddagar här i riksdagshuset med besök och middagar ute i valkretsarna. Det blir fyra middagar på hösten och fyra på våren under resten av mandatperioden. Syftet är att skapa kontaktnät mellan riksdagen och det regionala samhällslivet. Sådana kontakter är naturligtvis viktiga, inte minst för att ledamöterna ska hålla sig orienterade om de frågor som är aktuella på det regionala planet. Ledamöterna i valkretsen ska naturligtvis ha en nyckelroll vid de här besöken.

Det är också viktigt att vi skapar kontakter med dem som är framtidens debattörer och beslutsfattare. Därför är det väldigt glädjande att vi har kunnat inviga vår nya demokrativerkstad. Nu kan vi ta emot dubbelt så många skolklasser per år jämfört med tidigare.

Nya lokaler och större kapacitet är dock inte de enda nyheterna. Vi har också uppgraderat spelet, både tekniskt och i relation till den nya kursplanen i samhällskunskap. Här får eleverna gå in i rollen och verkligen uppleva hur det är att vara i den politiska hetluften samtidigt som de lär sig mer om det demokratiska systemet. Demokrativerkstaden är ett utmärkt exempel på hur vi kan göra riksdagens arbete mer känt och mer begripligt för en yngre generation.

Innan vi går över till avtackningarna vill jag tacka alla som kom och minglade på Bankkajen i de friska vindarna förra veckan. Minglet på Bankkajen är ett av de sällsynta tillfällen då ledamöter, anställda vid partikanslier och medarbetarna - alla medarbetare - vid förvaltningen har möjlighet att träffas och lära känna varandra lite närmare.

Det behövs fler sådana tillfällen, tycker jag. Därför tog jag initiativ till vinterminglet i Sammanbindningsbanan i slutet av förra året. Även då var det många som kom, och jag hoppas att vinterminglet, precis som sommarminglet, blir en långlivad tradition. Jag är nämligen övertygad om att sådana möten bidrar till att göra ett gott samarbete ännu bättre.

För nästan en tredjedel av er har detta varit ert allra första riksdagsår. För andra har det varit det sista året i en lång rad. Den allra längsta raden kan min företrädare på talmansposten stoltsera med.

Per Westerberg! Du har varit riksdagsledamot i 35 år och 193 dagar. Man kan ana att du redan tidigt hade siktet inställt på politiken, för bland det första på din meritlista står förbundssekreterare i Moderata Ungdomsförbundet och politisk sekreterare på Moderaternas riksdagskansli.

Du började din bana här i riksdagen lite försiktigt som ersättare under åren 1977-1978. Innan dess hade du utbildat dig till civilekonom och arbetat på Saab-Scania. Du kom in som ordinarie ledamot i riksdagsvalet 1979, och med din yrkesbakgrund var det naturligt att du ägnade dig särskilt åt näringslivs-, arbetsmarknads- och trafikfrågor.

Inom ditt parti har man alltid värdesatt din arbetskapacitet och ditt goda omdöme, och du har haft många tunga uppdrag. När Carl Bildt bildade sin regering 1991 var det inte någon större överraskning att du var med som näringsminister.

År 2003 blev du vice talman. Tre år senare valdes du till den finaste post man kan väljas till. Du blev talman. Under åtta år ledde du riksdagens arbete med stadig hand. Du navigerade med bravur genom tunga riksdagsutredningar, ett nytt EU-fördrag, en reformerad grundlag och mycket mer.

Om en annan talman, långt före oss, Johan Nilsson, berättas att en nyvald ledamot kom fram och presenterade sig med orden: Jag är riksdagens yngsta ledamot. Johan Nilsson svarade då: Ja, ja, det har jag också varit en gång. Men försök du att bli äldst!

Du, Per, var bland de yngsta när du valdes in och du lyckades bli äldst, visserligen inte åldersmässigt men till riksdagsår. Välkommen fram att ta emot en medalj och en fin bukett med blommor!

(Applåder)

När Per Westerberg lämnade riksdagen tog en annan allianspolitiker över rollen som ålderspresident, nämligen Göran Hägglund. Som ung ville du bli polis. Samtidigt fanns ett engagemang som växte sig allt starkare och som så småningom ledde in dig på en helt annan bana.

Redan som 10-15-åring började du reflektera över de orättvisor du såg runt omkring dig. Du gick med i Amnesty och Kristdemokratiska Ungdomsförbundet. 19 år gammal flyttade du från Degerfors till Jönköping för att jobba som ombudsman för KDU och Kristdemokraterna. Så småningom tog du plats i kommunfullmäktige i Jönköping, och under några år i slutet av 80-talet var du kanslichef på Kristdemokraternas riksdagskansli.

Efter valet 1988 lade du politiken på hyllan. Men 1991 var du tillbaka. Då valdes du in som ledamot i riksdagen och blev samtidigt gruppledare. Innan du blev partiledare 2004 och socialminister 2006 var du ordförande i bostadsutskottet och ledamot i bland annat näringsutskottet.

Göran! Du är känd för många saker, men kanske framför allt för din humor. Du har själv sagt att just humorn är en av dina styrkor och att politiken - som ofta är allvarsam och komplicerad - kan bli mer tillgänglig och begriplig med hjälp av humor. Men man får inte bli en clown, som du har sagt, för då blir man inte tagen på allvar. Det är naturligtvis ibland en svår balansgång, men du har alltid klarat den. Och för det är du uppskattad i alla läger.

Nu verkar du ha lagt politiken på hyllan för gott, och vad framtiden ska bära med sig på längre sikt är fortfarande oklart. Enligt vad du själv har sagt kommer vi i alla fall inte att få se dig som generaldirektör eller landshövding. Men det kanske är dags att bli polis! Välkommen fram!

(Applåder)

Om jag säger ordning och reda är jag säker på att ni alla vet vem jag tänker på. Vi har många gånger hört Fredrik Reinfeldt tala om ordning och reda i de offentliga finanserna. Faktum är att ordning och reda har varit Fredriks signum ända sedan barnsben. Hemma hade han ansvar för att hålla ordning på småbröder och på städning. I tio till elvaårsåldern tog han sig an elevrådet - som ordförande förstås.

Därefter följde en lång rad uppdrag, exempelvis som ordförande för Moderata Ungdomsförbundet och ledamot i kommunstyrelsen i Täby. När han valdes in i riksdagen för första gången 1991 kunde han titulera sig borgarrådssekreterare i Stockholm. Då var han 26 år gammal. Här i riksdagen har han bland annat varit ledamot i finansutskottet och i EU-nämnden, ordförande i justitieutskottet och gruppledare för Moderaterna.

Under åren som partiordförande 2003-2015 tog Fredrik initiativ till att förändra och förnya sitt parti och lanserade Nya Moderaterna. Det var ett framgångsrikt recept, som ledde till att han under åtta år som statsminister fick hålla ordning och reda på hela Sverige. Därmed är han den borgerliga statsminister som har suttit längst i modern tid. Det innebar också åtta år som ledamot av Europeiska rådet och ett halvår som ordförande för Europeiska unionen.

I höst ger Fredrik ut sin bok om sina 25 år i politiken. Titeln är Halvvägs. Det markerar att han nu inte bara är mitt i livet utan också halvvägs genom sitt arbetsliv, vilket - om jag räknar rätt - betyder att han tänker jobba tills han fyller 75. Det ligger helt i linje med hans tankar om ett arbetsliv som sträcker sig längre än till dagens pensionsålder. Vi kan alltså konstatera att Fredrik är en person som lever som han lär.

Fredrik har sagt att han inte kommer att släppa sitt samhällsengagemang även om han känner sig klar med partipolitiken. Han har nyligen bildat ett eget bolag som ska syssla med rådgivning inom kommunikation, företagsledning och media.

Ett stort tack till Fredrik, som tyvärr inte kan vara med oss i dag. En stor applåd för Fredrik och hans insatser!

(Applåder)

Ännu en ledamot som tog elevrådsvägen in i politiken är Johan Pehrson, gruppledare för Folkpartiet från 2006 fram till 2014. Folkpartiets ungdomsförbund såg naturligtvis hans talang där i elevrådet, och när de frågade om han ville bli politiskt aktiv svarade han ja.

Johan tycker att det är kul att ta ansvar, att vara med och påverka och att fatta beslut, även om det ibland kan vara mycket svåra beslut. Johan måste alltså ha haft väldigt roligt här i riksdagen sedan han blev invald 1998.

Allra mest förknippas Johan Pehrson med rättspolitiken. Han har varit partiets talesperson i de frågorna under många år. Några särskilda hjärtefrågor är brottsoffers situation och rättigheter, ett tätare europeiskt samarbete för att bekämpa brott och effektivare insatser mot den grova organiserade brottsligheten.

Han har studerat juridik och brukar säga att juridik och politik har många likheter. Båda handlar om att göra avvägningar och om att lösa konflikter. Därför har Johan aldrig ångrat att han valde politiken framför juridiken.

Omtänksam, humoristisk, personlig och social är några av de ord som fångar Johan som person. Han utgår från vardagen och formulerar politiken utifrån den.

Nu går Johan vidare till näringslivet som delägare i ett företag som förvärvar, förädlar och utvecklar svenska mindre företag. Johan är nybliven vd för ett av dessa bolag.

Tyvärr har den nya regeringen ännu inte lyckats med sin upprustning av järnvägen. Johan Pehrson kunde därför inte vara med. Hans tåg är försenat. Men ett stort tack till Johan för insatsen!

(Applåder)

Visst var det väl så att med en ny regering skulle problemen lösas ganska snabbt?

Christer Engelhardt, du engagerade dig tidigt i politiken. Samma år som du fyllde 18 blev du styrelseledamot i SSU Gotland och några år senare ordförande. Därefter har uppdragen följt på varandra. Bland annat har du varit ledamot i kommunfullmäktige på Gotland i 20 år.

År 2002 blev du invald i riksdagen. Här har du varit socialutskottet trogen under alla år - förutom några månader i näringsutskottet efter valet i höstas.

Särskilt mycket engagerade du dig i vanvårdsfrågan som väcktes 2005 och så småningom ledde till möjligheten till ersättning från staten för barn och unga som blivit utsatta för övergrepp och försummelser i den sociala barnavården.

Ditt engagemang i sociala frågor avspeglas också i ditt yrkesval utanför politiken där du under många år har arbetat som diakon. Som diakon behöver man ha en god förmåga att lyssna på andra människor. Den förmågan har du tagit med dig in i politiken. Det är lätt att få förtroende för dig. Du är dessutom noggrann, ansvarsfull och bra på lagarbete.

Om någon frågar ställer du oftast upp, som den gången när en av lokaltidningarna ville intervjua dig hemma i Visby. Du kom direkt från ett möte i riksdagen och hade precis kommit innanför dörren när tidningen ringde på. När tidningen fick veta att du brukar koppla av med att dammsuga ville de fotografera dig när du dammsög en matta. När din hustru senare detaljgranskade bilden i tidningen upptäckte hon först och främst att du fortfarande hade kostymen på dig när du dammsög. Vad värre var - det syntes mycket tydligt på bilden att dammsugarsladden inte var inkopplad i väggen!

Dammsugning kommer du nog att fortsätta med, men politiken har du lämnat. I stället har du återvänt till ett arbete inom Svenska kyrkan, där du sedan den 1 mars är stiftsdirektor i Visby stift.

Välkommen fram för att ta emot din medalj!

(Applåder)

Brist på dagisplatser var det som fick dig, Hillevi Engström, att engagera dig politiskt. När din äldsta dotter behövde barnomsorg fanns det ingen plats att få i hela Sollentuna. Du gjorde allt för att bearbeta kommunen, men utan framgång. Då gick du med i Moderaterna - för att själv få vara med och bestämma.

År 1998 kom du in i kommunfullmäktige och blev vice ordförande i socialnämnden. Men det var inte någon novis som greppade ordförandeklubban. Redan på mellanstadiet var du ordförande i elevrådet, och senare, när du arbetade som polis, var du ordförande i polisfacket.

Ditt fackliga engagemang ledde så småningom till att du lämnade radiobilen och förhörsrummet för att bli ombudsman på Polisförbundet. Där stannade du i sex sju år - ända tills du efter valet 2002 tog plats i riksdagen och blev politiker på heltid.

Här har du suttit i EU-nämnden och justitieutskottet. Och innan du utsågs till arbetsmarknadsminister 2010 var du ordförande i arbetsmarknadsutskottet. Du har också varit biståndsminister - från hösten 2013 och ett år framåt.

I januari i år lämnade du riksdagen för att i stället bli kommundirektör i Upplands Väsby.

Du har ett hjärta som klappar för rättvisa och jämställdhet. Du beskrivs som en person som står med bägge fötterna på jorden, alltid påläst och alltid beredd att ta strid för det du tror på.

Välkommen fram!

(Applåder)

Om man ber någon beskriva Catharina Elmsäter-Svärd får man nästan garanterat höra ordet hockeymorsa. Det är också så hon helst beskriver sig själv, som den typiska hockeymorsan som säljer strumpor, skjutsar till matcher och sitter som speaker i båset.

Klubben i Catharinas hjärta är SSK, Södertälje sportklubb, där sonen har spelat i många år. På årsmötet i går blev hon vald till klubbens nya ordförande.

Politiken kom in tidigt i Catharinas liv. I sjunde klass gick hon med i Moderat skolungdom och sedan vidare till Moderata Ungdomsförbundet i Södertälje. Catharina var gruppledare för Moderaterna i fullmäktige i Södertälje, och senare, 1996, kom hon in i riksdagen som ersättare. Året efter blev hon ordinarie ledamot.

Under riksdagsåren har Catharina bland annat varit ordförande i miljö- och jordbruksutskottet och arbetsmarknadsutskottet. Hon har också varit vice gruppledare för den moderata riksdagsgruppen.

Efter två år som finanslandstingsråd i Stockholms läns landsting blev Catharina infrastrukturminister 2010 och tillförordnad försvarsminister 2012.

Catharina är omvittnat skicklig på att leda möten, både stora och små, och hon har lett ett antal moderatstämmor med stor framgång.

Cathis, som alla kallar henne, är samarbetsinriktad och lyssnande, bra på att kompromissa, jordnära och rak, för att sammanfatta det med en partikamrats ord om Cathis: Gott humör och gummistövlarna i leran.

Catharina kunde tyvärr inte heller vara med oss i dag. Men vi ger henne en stor applåd.

(Applåder)

Torkild Strandberg, folkpartist, blev invald i riksdagen första gången 2002 och tog då plats i justitieutskottet. Han har varit ersättare i arbetsmarknadsutskottet och nu senast vice ordförande i utbildningsutskottet.

Dessa tre utskott är en bra sammanfattning av Torkilds politiska arbete som konsekvent har varit inriktat på jobb, skola och trygghet.

Som person är Torkild lugn, målmedveten och tydlig, och han är mån om att hålla kontakten med sina väljare.

I en intervju har han sagt att han är väldigt hemkär. Det har vi märkt här i riksdagen. Torkild blev invald igen såväl 2006 och 2010 som 2014. Men alla tre gångerna har Landskrona och posten som kommunstyrelsens ordförande lockat mer än rikspolitiken, och han har lämnat oss ganska snabbt igen.

Sammanlagt har det ändå blivit nästan fem år som riksdagsledamot. Eftersom Torkild verkar vara en person som håller på traditionerna, säger jag: Vi får se om vi ser honom här igen efter valet 2018!

Torkild är hemkär och är därför inte här i dag. Stort grattis till honom!

(Applåder)

Gustaf Hoffstedt, du är den andra gotlänningen som vi avtackar i dag. Du gjorde entré i riksdagen efter valet 2010. Då var du ordförande för Gotlandsmoderaterna sedan ett par år tillbaka, ett uppdrag som du sedan lämnade 2012.

Som ledamot i riksdagens kulturutskott arbetade du med framtidsfrågor kopplade till spel och media. Det är ett komplext område där förändringarna går i samma snabba takt som den tekniska utvecklingen.

Du har gjort dig känd för ett mycket stort engagemang i de här frågorna. Därför är det inte förvånande att du nu har gått vidare till näringslivet och ett arbete som generalsekreterare för Branschföreningen för onlinespel.

Hjärtligt välkommen att komma fram och ta emot din medalj!

(Applåder)

Alla ledamöter som har suttit i riksdagen minst en mandatperiod belönas med en medalj. De som har suttit kortare tid får "miniatyren", det vill säga en märkesnål.

Patrik Jönsson! Den här gången är det bara en av de avgående ledamöterna som har suttit kortare tid än en mandatperiod, och det är just Patrik Jönsson, Sverigedemokraterna.

Patrik kom in i riksdagen vid valet 2014 som representant för Skåne läns södra valkrets, och under sina månader i riksdagen var han ledamot i trafikutskottet. Vi har inte fått något svar om hans närvaro, men han verkar inte finnas här. Vi ger honom en applåd.

(Applåder)

Tack till er alla för era insatser i riksdagen, för demokratin och för det svenska samhället! Och lycka till med det ni nu har framför er!

(Applåder)

Ärade ledamöter! Till sist vill jag förstås även tacka er som blir kvar ett tag till för era insatser under våren.

Jag vill också passa på att tacka gruppledarna och ledamöterna i riksdagsstyrelsen.

Och tack till riksdagsdirektör Kathrin Flossing och till förvaltningen för allt ert arbete.

Jag önskar er alla en riktigt skön sommar!

(Applåder)

Jag ska inte hålla er kvar länge, men som ålderspresident vill jag ta tillfället i akt och instämma i talmannens tack till alla inblandade. Jag vill önska talmannen och hans familj en trevlig sommar.

(Applåder)