Så fungerar EU
I EU finns sju institutioner som ansvarar för att samarbetet mellan EU:s medlemsländer ska fungera. Institutionerna har olika roller och uppgifter.
EU-kommissionen föreslår nya EU-lagar och kontrollerar att medlemsländerna inför lagarna. EU-kommissionen består av en kommissionär från varje medlemsland och representerar hela EU. En ny kommission utses vart femte år.
Ministerrådet beslutar om nya EU-lagar, vanligen tillsammans med Europaparlamentet. Den svenska regeringen och alla andra regeringar i EU-länderna deltar med en minister var vid möten i EU:s ministerråd. Vilken minister som deltar i ett rådsmöte beror på vilken fråga som ska diskuteras. Ministerrådet träffas i tio olika sammansättningar, konstellationer, beroende på politikområde.
Europaparlamentet beslutar om nya EU-lagar, vanligen tillsammans med ministerrådet. Vart femte år utses Europaparlamentets ledamöter av medborgarna i alla EU-länder i direkta val.
Europeiska rådet slår fast riktlinjer för EU-samarbetet på längre sikt. I Europeiska rådet möts EU-ländernas stats- och regeringschefer. Från Sverige deltar statsministern.
EU-domstolen dömer i tvister mellan EU:s institutioner och medlemsländerna. Domstolen tolkar också EU:s lagar.
Europeiska revisionsrätten kontrollerar att EU:s pengar används och redovisas på rätt sätt.
Europeiska centralbanken sköter penningpolitiken för de länder som har infört euron, och stödjer EU:s allmänna ekonomiska politik.
Riksdagen och EU
En av riksdagens viktigaste uppgifter är att besluta om nya lagar. Som medlem i EU har Sverige överlämnat en del av makten att stifta lagar till EU, men riksdagen har ändå möjligheter att påverka de lagar som EU fattar beslut om.
Det är regeringen som för Sveriges talan i EU:s ministerråd och i Europeiska rådet. Men regeringens ministrar kommer regelbundet till riksdagen för att diskutera EU-frågor, till exempel genom överläggningar i utskotten. När ministrarna ska åka till EU:s ministerråd för att fatta beslut om en ny EU-lag måste regeringen först förankra sin åsikt om lagförslaget genom samråd i riksdagens EU-nämnd.
Riksdagen har också en annan möjlighet att påverka lagförslag från EU-kommissionen. Den svenska riksdagen och parlamenten i de andra EU-länderna prövar nämligen om vissa lagförslag ska beslutas på EU-nivå eller nationell nivå, alltså av EU eller av medlemsländerna själva. Detta kallas subsidiaritetsprövning. Tanken är att EU bara ska fatta beslut i en fråga om det inte kan göras lika bra av EU-länderna själva.
Från EU-förslag till svensk lag
EU-kommissionen föreslår en ny EU-lag
EU-kommissionens uppgift är att föreslå nya EU-lagar. Det gör kommissionen efter att ha diskuterat och gjort utredningar om vilka nya EU-lagar som behövs i medlemsländerna.
Regeringen och riksdagen tar ställning
EU-kommissionen skickar sina förslag till alla medlemsländerna. I Sverige går de till regeringen och riksdagen. Regeringen informerar riksdagen om sin syn på förslagen och tar emot riksdagens synpunkter genom överläggningar i utskotten. Det är regeringen som för Sveriges talan i EU:s ministerråd, men regeringen är ansvarig inför riksdagen när det gäller hur den hanterar EU-frågorna.
Riksdagen bedömer också om beslut om EU-lagförslag bör fattas på EU-nivå eller på nationell nivå i varje medlemsland för sig. Det heter att EU-lagförslag prövas utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen, som innebär att ett beslut ska fattas på den mest effektiva politiska nivå som är så nära medborgarna som möjligt.
Europaparlamentet och ministerrådet beslutar
Europaparlamentets ledamöter och ministrarna i ministerrådet diskuterar förslaget var för sig och kan föreslå ändringar. De beslutar tillsammans om de flesta EU-lagar och måste alltså komma överens för att en lag ska kunna börja gälla.
Sverige genomför EU-lagar
När Europaparlamentet och ministerrådet har beslutat om en ny EU-lag ska den följas av Sverige och de andra EU-länderna. Ibland räcker det att regeringen eller myndigheterna anpassar vissa regler, men ibland behöver nationella lagar ändras för att de ska stämma överens med EU:s lagar. I Sverige behöver då regeringen lämna ett förslag, proposition, till riksdagen som fattar beslut om lagar.
Regeringen, myndigheterna och kommunerna ser till att den nya lagen blir verklighet. De svenska domstolarna ser till att lagarna följs.
EU-kommissionen kontrollerar att EU-länderna följer EU-lagarna. Om kommissionen anser att Sverige inte följer lagarna kan kommissionen stämma Sverige i EU-domstolen.