Arbetet i riksdagen

Riksdagsledamöterna är inte anställda av riksdagen utan har ett uppdrag av sina väljare att sitta i riksdagen under en bestämd tid. Därför får de ett arvode och inte en lön. En ledamot utövar sitt uppdrag dygnet runt, året om. Uppdraget är inte begränsat till arbetet i riksdagen utan kan även utövas i exempelvis den valkrets där ledamoten är vald, på andra platser eller utomlands.

Ledamöterna har ett grundarvode på 75 500 kronor i månaden som de betalar skatt för.

Debatter och beslut i kammaren

Kammaren, eller plenisalen, är riksdagens hjärta. Här debatterar riksdagsledamöterna viktiga frågor och det är här riksdagen fattar sina beslut.

I kammaren hålls bland annat debatter om ärenden, interpellationsdebatter med enskilda ministrar och frågestunder med regeringen. Större debatter som till exempel partiledardebatter, återkommer under året. Partierna kan också begära att riksdagen ska hålla en debatt i en särskilt viktig fråga.

Utskotten förbereder besluten

En stor del av det politiska arbetet sker i riksdagspartiernas partigrupper och i de 15 utskotten.

De ledamöter som tillhör samma parti bildar en partigrupp. I partigrupperna diskuteras alla viktiga frågor innan ledamöterna slutgiltigt tar ställning i utskotten och kammaren.

I utskotten förbereder ledamöterna alla beslut som riksdagen fattar. När ett utskott har presenterat sitt förslag till beslut är det dags för alla riksdagens 349 ledamöter att ta ställning till förslaget i kammaren.

I varje utskott sitter det 17 ledamöter. Utskotten är som en "miniriksdag", vilket innebär att sammansättningen på ledamöterna i utskottet speglar riksdagens utseende. Det största partiet i riksdagen har också flest platser i varje utskott.

I EU-nämnden förankrar regeringen sin EU-politik. Regeringen måste samråda med EU-nämnden inför möten i ministerrådet och möten mellan EU:s stats- och regeringschefer i Europeiska rådet.