Tobias Andersson (SD)

Interpellation 2025/26:541 Public service av Tobias Andersson (SD) till Kulturminister Parisa Liljestrand (M) När den narkotikapåverkade yrkeskriminella George Floyd dog under ett polisingripande i USA blev det omgående en världsnyhet. När den 18-årige universitetsstudenten Henry Nowak dog under ett polisingripande

Inlämnad

2026-06-04

Svarsdatum

2026-06-18

Besvarare

Kulturminister Parisa Liljestrand (M)

Interpellation 2025/26:522 Styrningen av Vattenfall av Tobias Andersson (SD) till Finansminister Elisabeth Svantesson (M) Vattenfall och dess verksamhet har varit en följetång för Tidöpartierna under mandatperioden. Framgången för de stora omläggningarna av energipolitiken är direkt beroende av Vattenfalls verksamhet.

Inlämnad

2026-05-28

Svarsdatum

2026-06-18

Besvarare

Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ny elmarknadslag och till en ny lag om elektriska ledningar.

Elmarknadslagen ska reglera elmarknadens funktion, och lagen om elektriska ledningar innehåller bestämmelser om nätkoncession och om elektriska ledningar som dras fram inom området för trafikleder. De två nya lagarna ersätter den nuvarande ellagen.

Bland annat ska

• ny terminologi införas för att anpassa svensk lag till EU-rätten och förtydliga att företag som bedriver nätverksamhet har ett systemansvar
• de uppgifter som är relaterade till driftssäkerheten hos det nationella elsystemet som hittills har fullgjorts av en systemansvarig myndighet i stället fullgöras av den som innehar överföringssystemet
• bestämmelserna om anvisade elavtal tas bort och ersättas av ett system med en leveransskyldig sistahandsleverantör.

Lagarna börjar gälla den 1 juli 2027 i fråga om leveransskyldiga sistahandsleverantörer och i övrigt den 1 januari 2027.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

7, 51 minuter

Justering

2026-06-04

Datum

2026-06-08

Bordläggning

2026-06-10

Debatt

2026-06-11

Beslut

2026-06-15

Regeringen vill skapa bättre villkor för nyetableringar av kärntekniska anläggningar och lägger fram förslag om ändringar i miljöbalken. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagändringarna syftar till att möjliggöra utbyggnad av kärnkraft på fler platser vid kusten, samtidigt som skyddet för natur- och kulturvärden upprätthålls.

Förslaget innebär att

• förbudet mot kärntekniska anläggningar inom kustområdena och skärgårdarna i Bohuslän, från gränsen mot Norge till Brofjorden, i Småland och Östergötland, från Simpevarp till Arkö sund, samt i Ångermanland, från Storfjärden vid Ångermanälvens mynning till Skagsudde, och på Öland tas bort.
• förbudet mot kärntekniska anläggningar inom kustområdena och skärgårdarna från Brofjorden till Simpevarp och från Arkösund till Forsmark, utmed Gotlands kust, på Östergarn och Storsudret på Gotland samt på Fårö, på andra platser än där det redan finns vissa industriella och liknande anläggningar, tas bort.

Lagändringarna börjar gälla den 15 juli 2026.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

21, 84 minuter

Justering

2026-06-04

Datum

2026-06-05

Bordläggning

2026-06-10

Debatt

2026-06-11

Beslut

2026-06-15

Interpellation 2025/26:521 Spaniens amnesti för illegala invandrare av Tobias Andersson (SD) till Migrationsminister Johan Forssell (M) Konsekvenserna av den massinvandring som drabbat Sverige gör sig påminda varje dag. Vi ser det i otryggheten, utanförskapet, arbetslösheten, gängkriminaliteten, mångkulturen, islamiseringen

Inlämnad

2026-05-27

Svarsdatum

2026-06-05

Besvarare

Migrationsminister Johan Forssell (M)

Fråga 2025/26:851 Rennäring som riksintresse av Tobias Andersson (SD) till Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) Peter Kullgren och Ebba Busch har kommunicerat behovet av en översyn av befintliga riksintressen och då särskilt att upphäva rennäringens status som riksintresse. Detta för att minska konflikterna i norra

Inlämnad

2026-05-27

Svarsdatum

2026-06-03

Besvarare

Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)

Fråga 2025/26:850 Förordnanden för generaldirektörer av Tobias Andersson (SD) till Finansminister Elisabeth Svantesson (M) I Sverige är det i dag praxis att man tillsätter generaldirektörer för myndigheter på förordnanden om sex år, med två möjliga förlängningar om tre år. Det ger en generaldirektör tid att åstadkomma

Inlämnad

2026-05-27

Svarsdatum

2026-06-03

Besvarare

Civilminister Erik Slottner (KD)

Fråga 2025/26:849 Översyn av svenska utformningen för granskning av utländska direktinvesteringar av Tobias Andersson (SD) till Justitieminister Gunnar Strömmer (M) Sverigedemokraterna drev länge på för att säkerställa att vi i Sverige skulle ha möjlighet att granska och stoppa utländska direktinvesteringar i Sverige

Inlämnad

2026-05-27

Svarsdatum

2026-06-03

Besvarare

Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett nytt sätt att pröva om en kärnteknisk anläggning får uppföras.

Den som vill bygga en sådan anläggning ska kunna ansöka direkt till regeringen om ett godkännande. När det gäller utbyggnaden av kärnkraften så delar riksdagen regeringens bedömning om att det behövs bättre förutsättningar för marknadens aktörer.

De nya reglerna börjar gälla den 17 juni 2026.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

17, 64 minuter

Justering

2026-04-28

Datum

2026-04-29

Bordläggning

2026-05-05

Debatt

2026-05-06

Beslut

2026-05-06

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av: Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L) Socialminister Jakob Forssmed (KD) Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) Utbildnings- och integrationsminister

Datum

2026-04-23

Riksdagen sa nej till 55 förslag i motioner om regelförenkling för företag. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om allmänna frågor om regelförenkling för företag, handläggningstider, tillståndsprocesser samt kontakt mellan företag och myndigheter.

Riksdagen hänvisar bland annat till insatser som redan görs inom de områden som förslagen tar upp.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

3

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

16, 69 minuter

Justering

2026-03-26

Datum

2026-03-26

Bordläggning

2026-03-31

Debatt

2026-04-01

Beslut

2026-04-01

Motion till riksdagen 2025/26:4007 av Tobias Andersson m.fl. (SD) med anledning av prop. 2025/26:184 Privatkopieringsersättning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår proposition 2025/26:184 Privatkopieringsersättning. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör avvakta tills

Inlämnad

2026-04-01

Förslag

2

Datum

2026-04-01

Utskottsberedning

2025/26:NU23

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av:  Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) Försvarsminister Pål Jonson (M) Civilminister Erik Slottner (KD) Kulturminister Parisa Liljestrand (M) Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) besvarar

Datum

2026-03-05

EU-kommissionen har föreslagit ny lagstiftning på energiområdet. Syftet är bland annat att snabbare kunna bygga ut den gemensamma energiinfrastrukturen på EU-nivå och göra tillståndsprocesser för energiprojekt mer effektiva. Exempelvis innebär förslagen en mer centraliserad planering, förändrade regler för så kallade flaskhalsintäkter och ändrade rutiner hos berörda myndigheter i medlemsstaterna.

Riksdagen har prövat förslagen utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut om nya EU-lagar tas så nära medborgarna som möjligt. EU ska bara vidta åtgärder om det är mer effektivt än om de enskilda länderna agerar på egen hand.

Riksdagen menar att förslagen strider mot subsidiaritetsprincipen i och med att de går längre än nödvändigt. Flaskhalsintäkterna bör enligt riksdagen disponeras utifrån nationella behov och prioriteringar och inte i ökad utsträckning styras mot finansiering av projekt på EU-nivå. Därtill anser riksdagen att planeringen av elnät bör göras på lokal, regional och nationell nivå där kunskapen om förutsättningar och behov är som störst. Risken är annars en mindre flexibel och ändamålsenlig utveckling av energinäten där medlemsstaterna får sämre möjlighet att bestämma över sin egen energimix.

Därför beslutade riksdagen att skicka sina synpunkter på förslaget till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande i ett så kallat motiverat yttrande.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 12 minuter

Justering

2026-02-26

Datum

2026-02-26

Bordläggning

2026-03-03

Debatt

2026-03-04

Beslut

2026-03-04

Riksdagen sa nej till 197 förslag i motioner om energipolitik. Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2025.

Bland annat handlar förslagen om energipolitikens inriktning, kärnkraft, vindkraft, biobränslen och biodrivmedel, energieffektivisering, energigaser samt värme och kraftvärme.

Riksdagen hänvisar bland annat till den förda politiken och pågående arbete.

Behandlade dokument

53

Förslagspunkter

20

Reservationer

48 

Anföranden och repliker

38, 125 minuter

Justering

2026-02-24

Datum

2026-02-26

Bordläggning

2026-03-03

Debatt

2026-03-04

Beslut

2026-03-04

Interpellation 2025/26:176 Näringslivets förtroende för myndigheterna av Tobias Andersson (SD) till Finansminister Elisabeth Svantesson (M) Sverige har en stolt historia av framgångsrika innovationer, företag och entreprenörer. Över hela jorden känner man till svenska företag och varumärken, både företag som funnits

Inlämnad

2025-11-20

Svarsdatum

2026-02-20

Besvarare

Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av:  Kulturminister Parisa Liljestrand (M) Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) Minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin (M) Kulturminister

Datum

2026-01-22

Totalt cirka 7,9 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Energi. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Mest pengar, drygt 1,5 miljarder kronor, går till energiforskning. Knappt 1,2 miljarder kronor går till energiplanering och drygt 1,1 miljarder kronor går till energistöd. Pengar ska också gå till ytterligare elva områden.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden och en investeringsplan.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

44, 137 minuter

Justering

2025-12-04

Datum

2025-12-04

Bordläggning

2025-12-10

Debatt

2025-12-11

Beslut

2025-12-16

Lagändringar behöver göras för att Sverige bättre ska leva upp till EU:s regelverk när det gäller nätföretagens intäktsramar.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag, med några mindre lagtekniska anpassningar, om ändringar i bland annat ellagen och naturgaslagen.

Anpassningarna till EU-reglerna innebär att Energimarknadsinspektionen kommer att bestämma villkoren för hur elnätsföretagens intäktsramar ska beräknas. Myndighetens uppdrag är att verka för väl fungerande energimarknader. Målet är att kunderna ska betala rimliga nätavgifter och att nätföretagen får goda förutsättningar att driva och utveckla sina nät på ett kostnadseffektivt sätt.

Lagändringarna börjar gälla dels den 1 januari 2026, dels den 1 januari 2027.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

7, 44 minuter

Justering

2025-11-20

Datum

2025-11-20

Bordläggning

2025-11-20

Debatt

2025-11-25

Beslut

2025-11-26

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om regeländringar på elmarknaden. Ändringarna ska göras för att anpassa svensk lag till förändrade EU-regler.

Bland annat föreslås följande:

• Elleverantörer med fler än 200 000 elanvändare ska kunna erbjuda avtal med fast löptid och pris.
• Elanvändare ska få en sammanfattning av de viktigaste avtalsvillkoren innan ett avtal ingås eller förlängs.
• Elleverantörer ska ha strategier för att minska risken för att inte kunna leverera el.
• Nätföretag ska välja så kallade anvisade elleverantörer på ett rättvist, öppet och icke-diskriminerande sätt.

Dessa samt övriga regeländringar börjar gälla den 1 januari 2026.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 34 minuter

Justering

2025-11-11

Datum

2025-11-12

Bordläggning

2025-11-20

Debatt

2025-11-25

Beslut

2025-11-26