Jennie Nilsson (S)

Konstitutionsutskottet, KU, har granskat delar av regeringens och ministrarnas administrativa arbete. Här följer ett urval av granskningen.

Som en del i granskningen har utskottet fortsatt att följa utvecklingen av antalet tjänstgörande i Regeringskansliet.

Vidare har utskottet gått igenom regeringsprotokoll från 2024. Utskottet påminner om vikten av att författningar kungörs i god tid före ikraftträdandet. När det gäller underskrifter av beslut understryker utskottet bland annat att det givetvis förutsätts att ministrar som undertecknar ett beslut har närvarat på regeringssammanträdet.

Granskningen av vissa förvaltningsärenden har omfattat överklaganden av beslut om nyttjanderättsupplåtelser enligt rennäringslagen. I de granskade ärendena förekommer inte sällan frågor som måste bedömas redan i ett tidigt skede av handläggningen och utskottet noterar att bedömningen av sådana frågor ibland har dröjt. Utskottet framhåller vikten av en noggrann genomgång av överklagandet när det kommit in till Regeringskansliet så att frågor som kräver en mer skyndsam hantering uppmärksammas direkt.

I granskningen Framställningar och beslut från Riksdagens ombudsmän (JO) har utskottet gjort en genomgång av de åtgärder som vidtagits med anledning av framställningar och beslut som överlämnats till regeringen mellan den 1 juli 2020 och den 30 juni 2025. Utskottet framhåller att regeringen bör dra nytta av särskilt framställningarna, men även beslut som JO överlämnar för kännedom, i arbetet med att förbättra lagstiftning och rutiner. Utskottet påminner också om att framställningar förutsätter beslut av regeringen eller en hänvisning till ett sådant beslut. I granskningen noteras några fall där frågan om hur en framställning eller ett beslut ska omhändertas inte hanterats trots att det har gått flera år sedan de överlämnades.

Utskottet har också granskat funktioner över tid inom Regeringskansliet för säkerhet och krishantering. I granskningen framkommer det att omfattningen av frågor om utrikes- och säkerhetspolitik samt nationell säkerhet som statsministern ska hantera har ökat. Enligt utskottet måste Regeringskansliet förändras utifrån rådande behov för att kunna fullgöra sin uppgift. Utskottet vill samtidigt betona att det vid förändringar av organisationen är viktigt att det finns en tydlig rollfördelning mellan Statsrådsberedningen och departementen samt gentemot myndigheterna under regeringen. Det är även angeläget att interna processer fungerar väl för att sprida information vidare till alla berörda inom Regeringskansliet och för att frågor ska kunna förankras inom regeringen. Slutligen är det enligt utskottet viktigt ur ekonomisk synpunkt att man undviker överlappning mellan olika enheter inom Regeringskansliet och man bör sträva efter att samordna uppgifter.

Även regeringens remisser till Lagrådet har granskats av utskottet. Senast utskottet gjorde en liknande granskning var hösten 2018. I cirka hälften av de nu granskade fallen har Lagrådet lämnat synpunkter och förslag, vilket är en något lägre andel än vid den förra granskningen. En majoritet av synpunkterna har varit juridisk-tekniska. I ett antal fall har synpunkterna rört grundläggande frågor som om ett lagförslag är förenligt med grundlagarna, om det är rättssäkert och kan förväntas uppfylla sitt syfte. I några fall har de rört själva remissförfarandet och då oftast att remisstiden varit för kort. Utskottet framhåller att remissbehandlingen är viktig för att upprätthålla en god kvalitet i lagstiftningen. Vidare visar granskningen att regeringen till övervägande del har godtagit Lagrådets förslag och beaktat dess synpunkter. Under de senaste två riksmötena har det skett i lägre utsträckning än tidigare under den granskade perioden. När regeringen inte har följt Lagrådets förslag och synpunkter har den argumenterat för sitt ställningstagande i propositionerna. Enligt utskottet är det viktigt för kvaliteten i lagstiftningsarbetet att regeringen redovisar skälen till sitt ställningstagande, att det exempelvis har sin grund i en annan juridisk bedömning än den Lagrådet har gjort eller i ett visst politiskt hänsynstagande. Av de propositioner som ingår i granskningen innehåller 37 stycken lagförslag som helt eller delvis har avstyrkts eller allvarligt ifrågasatts av Lagrådet. Detta antal har varierat över tid under den granskade perioden och var som högst under 2023/24. I knappt hälften av fallen har regeringen följt Lagrådet, och i några fall har den delvis följt Lagrådet. I ett antal fall har regeringen valt att inte följa Lagrådets synpunkter och förslag. Utskottet understryker att det är angeläget att Lagrådets centrala roll i lagstiftningsarbetet inte urholkas. Utskottet noterar ökningen av antalet propositioner med lagförslag där Lagrådet avstyrkt eller allvarligt ifrågasatt lagförslagen eller delar av dem. Granskningen ger dock inte en heltäckande bild av kvalitetsnivån i regeringens lagförslag. Det rör sig också om förhållandevis få propositioner.

En annan granskning har gällt regeringens styrning av Svenska kraftnät, Luftfartsverket och Sjöfartsverket. I många avseenden påminner styrningen av dem om styrningen av övriga förvaltningsmyndigheter, men samtidigt finns det flera undantag och tillägg som är specifika för dem, i egenskap av så kallade affärsverk. Verksamheten regleras i flera lagar, instruktioner och andra förordningar samt i de årliga regleringsbreven. Som även konstaterats tidigare är det svårt att överblicka det regelverk som styr affärsverken, och därmed kvarstår en risk för att styrningen framstår som otydlig. Vidare framkommer i granskningen att regleringen i viss mån skiljer sig åt mellan de tre affärsverken. Utskottet framhåller att eventuella skillnader bör vara övervägda och motiverade. När det gäller finansieringen utmärker sig affärsverken i förhållande till övriga förvaltningsmyndigheter då deras verksamhet i huvudsak finanserias genom avgifter, inte anslag. Utskottet framhåller vikten av dialog om det ekonomiska läget och noggranna överväganden av hur uppdrag finansieras. I fråga om den årliga dialogen noterar utskottet att dagordningarna från dessa ofta är övergripande, varför det kan vara svårt att utläsa från dem vad som har behandlats vid mötet. Utskottet anser att det som anges i Finansdepartementets cirkulär om dokumentation vid årliga myndighetsdialoger är en god ordning och förutsätter att sådan dokumentation även görs för dialogen med affärsverken.

Slutligen har utskottet granskat information till och överläggning med Utrikesnämnden. Granskningen omfattar 2015–2024 och följer upp en granskning från hösten 2015 som omfattade 1990–2014. Utskottet påminner i sitt ställningstagande om det grundläggande förhållandet att Utrikesnämnden är ett konstitutionellt reglerat organ som har inrättats för att ge riksdagen en vidsträckt insyn och ett starkt inflytande inom utrikespolitiken. I den aktuella granskningen noterar utskottet att omvärldsläget i allra högsta grad påverkar vad som behandlas i Utrikesnämnden. Ju fler svåra situationer som regeringen har att hantera internationellt, desto större behov har regeringen sett av att överlägga med nämnden. Till skillnad från vid förra granskningen har tendensen under senare år varit att situationer i omvärlden eller konkreta ärenden har behandlats i nämnden snarare än ämnen. Den tydligaste trenden sedan 2022 är att nämnden ofta kallats in med kort varsel med anledning av specifika händelser. En sådan utveckling är enligt utskottet fullt ut förenlig med den roll som Utrikesnämnden har enligt regeringsformen. Utskottet noterar också att det vanligtvis inte görs någon skillnad på förhand mellan informationspunkter och punkter för överläggning inför Utrikesnämndens sammanträden. Vid sammanträdena redovisar regeringen sin bedömning i en aktuell fråga och i förekommande fall sina överväganden och avsikter vad gäller fortsatt hantering, varefter nämndens ledamöter har möjlighet att ställa frågor eller uttrycka ståndpunkter. Huruvida det är fråga om information eller överläggning avgörs av sammanhanget, och båda elementen kan finnas i samma ärende. Utskottet har ingen invändning mot denna väletablerade praxis.

Anföranden och repliker

7, 48 minuter

Justering

2025-12-16

Datum

2026-01-09

Bordläggning

2026-01-20

Debatt

2026-01-21

Totalt cirka 21,6 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Rikets styrelse. Riksdagen sa ja till regeringens, riksdagsstyrelsens, JO:s och Riksrevisionens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet Rikets styrelse ska fördelas på de olika anslagen. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

I utgiftsområdet Rikets styrelse ingår bland annat hovet, riksdagens ledamöter och partier, Riksdagsförvaltningen, Regeringskansliet, länsstyrelserna, allmänna val och demokrati, nationella minoriteter och mediestödet.

Mest pengar, 10,7 miljarder kronor, går till Regeringskansliet. Drygt 4,4 miljarder kronor går till landets länsstyrelser, cirka 1,2 miljarder till riksdagens ledamöter och partier samt cirka 922 miljoner kronor till allmänna val och demokrati. Pengar går också till ytterligare 15 anslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Vidare sa riksdagen ja till regeringens förslag om ändringar i budgetlagen. Ändringarna innebär bland annat att uttrycket överskottsmål tas bort ur lagen. Lagändringarna börjar gälla den 31 december 2025.

Riksdagen lade även redogörelsen om Riksdagsförvaltningens årsredovisning för 2024 till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

3

Anföranden och repliker

7, 62 minuter

Justering

2025-11-27

Datum

2025-11-28

Bordläggning

2025-12-02

Debatt

2025-12-03

Beslut

2025-12-03

Motion till riksdagen 2025/26:3551 av Magdalena Andersson m.fl. (S) Ny riktning för Sverige Innehållsförteckning Förslag till riksdagsbeslut Sverige behöver en ny riktning 1 Förlorade år med SD-regeringen 1.1 Sverige har presterat sämre än Europa 1.2 100 000 fler arbetslösa 1.3 Hushållen är fortsatt pressade

Inlämnad

2025-10-07

Förslag

6

Datum

2025-10-07

Utskottsberedning

2025/26:FiU1

Riksdagsbeslut

(6 yrkanden): 6 avslag

Motion till riksdagen 2025/26:3721 av Jennie Nilsson m.fl. (S) Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt förslaget i tabellen i motionen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en handlingsplan

Inlämnad

2025-10-07

Förslag

29

Datum

2025-10-07

Utskottsberedning

2025/26:KrU4 2025/26:KrU7 2025/26:KU1 2025/26:KU18 2025/26:KU19 2025/26:KU22 2025/26:KU27 2025/26:KU28 2025/26:KU29 2025/26:KU30 2025/26:NU12

Riksdagsbeslut

(29 yrkanden): 13 avslag, 16 saknar beslutsinformation

Motion till riksdagen 2025/26:2332 av Arber Gashi m.fl. (S) Stöd till kvinnojourer Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att säkerställa en långsiktig finansiering av kvinnojourer i Halland och i övriga landet och tillkännager detta för regeringen.

Inlämnad

2025-10-03

Förslag

1

Datum

2025-10-03

Utskottsberedning

2025/26:SoU20

Motion till riksdagen 2025/26:2300 av Zara Leghissa m.fl. (S) Ökad bemanning i äldreomsorgen för en trygg och jämlik välfärd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att staten bör ta ett initiativ till ett långsiktigt bemanningslyft inom äldreomsorgen där resurser för fler

Inlämnad

2025-10-03

Förslag

3

Datum

2025-10-03

Utskottsberedning

2025/26:SoU21

Motion till riksdagen 2025/26:2298 av Zara Leghissa m.fl. (S) Indexering av de generella och riktade statsbidragen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur man skulle kunna konstruera en modell för att på ett tillfredsställande sätt värdesäkra statsbidragen

Inlämnad

2025-10-03

Förslag

1

Datum

2025-10-03

Utskottsberedning

2025/26:FiU26

Motion till riksdagen 2025/26:1837 av Johanna Haraldsson m.fl. (S) En tandvårdsreform som gör tandvården ekonomiskt tillgänglig för alla Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en tandvårdsreform som säkerställer att alla har ekonomisk tillgång till nödvändig tandvård och

Inlämnad

2025-10-03

Förslag

1

Datum

2025-10-03

Utskottsberedning

2025/26:SoU14

Motion till riksdagen 2025/26:1896 av Johan Andersson m.fl. (S) Skyddad yrkestitel för barnskötare Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att utreda förutsättningarna att införa skyddad yrkestitel för barnskötare och tillkännager detta för regeringen. Motivering

Inlämnad

2025-10-03

Förslag

1

Datum

2025-10-03

Utskottsberedning

2025/26:UbU6

Motion till riksdagen 2025/26:1830 av Johanna Haraldsson m.fl. (S) Avskaffande av karensavdraget Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att karensavdraget bör avskaffas och tillkännager detta för regeringen. Motivering Karensavdraget är en klasslagstiftning som slår hårdast

Inlämnad

2025-10-03

Förslag

1

Datum

2025-10-03

Utskottsberedning

2025/26:SfU18

Motion till riksdagen 2025/26:1812 av Aida Birinxhiku m.fl. (S) Infrastruktur för en hållbar framtid i Halland Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en hållbar infrastruktur i Halland och tillkännager detta för regeringen. Motivering Halland är ett snabbt

Inlämnad

2025-10-03

Förslag

1

Datum

2025-10-03

Utskottsberedning

2025/26:TU20

Motion till riksdagen 2025/26:1381 av Marcus Andersson m.fl. (S) Förstärkning av a‑kassan Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över den brantare avtrappningen i a‑kassan för att stärka inkomstbortfallsprincipen och tillkännager detta för regeringen. Motivering

Inlämnad

2025-10-02

Förslag

1

Datum

2025-10-02

Utskottsberedning

2025/26:AU9

Motion till riksdagen 2025/26:1430 av Johan Andersson m.fl. (S) Arbetsmiljöutbildning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om arbetsmiljöutbildning för skyddsombud och chefer och tillkännager detta för regeringen. Motivering Ansvaret för en trygg arbetsmiljö ligger på

Inlämnad

2025-10-02

Förslag

1

Datum

2025-10-02

Utskottsberedning

2025/26:AU12

Motion till riksdagen 2025/26:1147 av Mirja Räihä m.fl. (S) Företagshälsovård Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en översyn av företagshälsovårdens uppdrag, funktioner och finansiering och tillkännager detta för regeringen. Motivering En av de primära funktionerna

Inlämnad

2025-10-02

Förslag

1

Datum

2025-10-02

Utskottsberedning

2025/26:AU12

Motion till riksdagen 2025/26:1262 av Louise Thunström m.fl. (S) Stärkt arbete mot kvinnlig könsstympning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av stärkta informationsinsatser och utbildning om kvinnlig könsstympning och tillkännager detta för regeringen. Motivering

Inlämnad

2025-10-02

Förslag

1

Datum

2025-10-02

Utskottsberedning

2025/26:SoU17

Motion till riksdagen 2025/26:1371 av Amalia Rud Stenlöf m.fl. (S) En aktiv arbetsmarknadspolitik och stärkt kompetensförsörjning i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en aktiv arbetsmarknadspolitik samt en stärkt kompetensförsörjning i Västsverige

Inlämnad

2025-10-02

Förslag

1

Datum

2025-10-02

Utskottsberedning

2025/26:AU9

Motion till riksdagen 2025/26:1382 av Marcus Andersson m.fl. (S) Västmotion om energi- och näringspolitik Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att stärka energiförsörjningen, utveckla näringslivet och främja den gröna samt digitala omställningen i Västsverige

Inlämnad

2025-10-02

Förslag

1

Datum

2025-10-02

Utskottsberedning

2025/26:NU12

Motion till riksdagen 2025/26:1225 av Johan Andersson m.fl. (S) Reformering av nystartsjobben Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förbättrad kontroll av nystartsjobben och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Inlämnad

2025-10-02

Förslag

2

Datum

2025-10-02

Utskottsberedning

2025/26:AU9

Motion till riksdagen 2025/26:1224 av Johan Andersson m.fl. (S) Avskaffande av nystartsjobben Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa den subventionerade anställningsformen nystartsjobb och tillkännager detta för regeringen. Motivering Dagens arbetsmarknad

Inlämnad

2025-10-02

Förslag

1

Datum

2025-10-02

Utskottsberedning

2025/26:AU9

Motion till riksdagen 2025/26:1616 av Jennie Nilsson m.fl. (S) Ett robust försvar i Halland Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av ett robust försvar i Halland och tillkännager detta för regeringen. Motivering Vi lever i en orolig tid. Rysslands angreppskrig

Inlämnad

2025-10-02

Förslag

1

Datum

2025-10-02

Utskottsberedning

2025/26:FöU10