Yttrande över proposition angående konjunkturstimulerande åtgärder jämte motioner

Yttrande 1971:NU2

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan. 

PDF
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Näringsutskottets yttrande nr 2 år 1971            NU 1971: 2 y

Till finansutskottet

Yttrande över proposition angående konjunkturstimulerande åtgärder jämte motioner.

Genom beslut den 4 och den 17 november 1971 har finansutskottet hemstäUt om yttrande av näringsutskottet över propositionen 1971: 140 såvitt gäUer bilaga 8 punkten 1 och bilaga 10 samt motionerna 1971: 1527, 1971: 1533 såvitt gäller investeringsstyming, 1971: 1534 och 1971: 1543.

Med anledning härav får näringsutskottet anföra följande.

Exportfrämjande åtgärder för textil- och konfektionsindustrierna samt den manuellt arbetande glasindustrin

I propositionen 1971: 140 bilaga 8 (punkten B 6, s. 50 f.) föreslås att riksdagen till Exportfrämjande åtgärder för textil- och konfektions­industriema samt den manuellt arbetande glasindustrin på tiUäggsstat

1  till riksstaten för budgetåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag av

2  500 000 kr.

I motionen 1971: 1534 av herrar Hovhammar (m) och Fagerlund (s) hemställs att riksdagen vid behandlingen av denna punkt i propo­sitionen uttalar att 500 000 kr. av det föreslagna anslaget skall reserve­ras för den manueUt arbetande glasindustrin.

Det i propositionen föreslagna anslaget är avsett endast för TEKO-industrierna. Motionäremas förslag innebär att de medel som stäUs tUl TEKO-industriemas förfogande reduceras med 500 000 kr., som i stället används till åtgärder avseende den manuellt arbetande glasindu­strin. Ett medeltUlskott till TEKO-industriema är välmotiverat. Ut­skottet har emeUertid också förståelse för motionäremas önskemål. Det finns enligt utskottets mening skäl att tillmötesgå detta i så måtto att riksdagen uttalar att Kungl. Maj:t, om så visar sig befogat vid en samlad bedömning av de sysselsättningseffekter som kan uppnås inom de berörda branschema, bör kunna låta medel från det nu föreslagna anslaget komma även den manuellt arbetande glasindustrin tiU godo.

Utbildningsåtgärder för textil- och konfektionsindustrierna samt den ma­nuellt arbetande glasindustrin

I propositionen 1971: 140 bilaga 10 (punkten B 5, s. 59 f.) föreslås att riksdagen tiU Utbildningsåtgärder för textU- och konfektionsindu­striema samt den manuellt arbetande glasindustrin på tilläggsstat I tUl

Riksdagen 1971. 17 saml. Yttr. nr 2


 


NU 1971: 2 y                                                            2

riksstaten   för   budgetåret   1971/72   anvisar  ett   reservationsanslag  av 1 000 000 kr.

Utskottet har ingenting att erinra mot förslaget.

Återlån från allmänna pensionsfonden

I motionen 1971: 1527 av herrar Anneräs (fp) och Levin (fp) hem­ställs att riksdagen anmodar Kungl. Maj:t att snarast framlägga förslag om vidgad rätt tUl och utökad amorteringstid för återlån från allmänna pensionsfonden.

Motioner om ändrade regler för återlån från aUmänna pensionsfon­den har tidigare i år avstyrkts av näringsutskottet (NU 1971: 5) och av­slagits av riksdagen. Utskottet hänvisade därvid tUl att 1968 års kapi­talmarknadsutredning enligt sina direktiv skall fömtsättningslöst pröva om systemet med återlån från allmänna pensionsfonden bör bibehållas och, om den anser detta, överväga vilka villkor som bör gälla för den­na utlåningsform.

Oavsett i vilka former utredningsarbetet bedrivs kan ett förslag till ändrade regler för återlån från aUmänna pensionsfonden framläggas för riksdagen tidigast nästa år. Med hänsyn bl. a. härtill kan den åtgärd som motionärerna föreslår inte få någon omedelbar konjunkturstimule­rande effekt. Utskottet avstyrker motionen.

Investeringsstyrning

I motionen 1971: 1533 av herr Hermansson i Stockholm m.fl. (vpk) hemstäUs, såvitt nu är i fråga, att riksdagen i skrivelse till regeringen begär förslag om investeringsstyrning inbegripande kontroll över lager­utvecklingen.

Motionärerna uttalar, efter en kritik av den politik som förts före och under den nuvarande lågkonjunkturen, att de anser att staten bör använda sin maktapparat för att påverka produktionens inriktning och investeringarnas omfattning och inriktning såväl på näringsgrenar som geografiskt. De utvecklar emellertid inte denna tankegång närmare.

ÅtskiUiga åtgärder från samliäUets sida, både sådana som vidtas re­guljärt och sådana som aktualiseras av det nu rådande konjunkturläget, verkar styrande på investeringarna, dock utan att innefatta någon »kon­troll» över lagemtvecklingen. Utskottet finner inte skäl att tUlstyrka mo­tionäremas krav på en särskild framstäUning från riksdagen rörande in­vesteringsstyrande åtgärder.

Investeringsbidrag

1 motionen 1971: 1543 av herr SjöneU m.fl. (c) hemstäUs att riks­dagen till Investeringsbidrag för maskininvesteringar i rörelse, jordbmk


 


NU 1971: 2 y                                                       3

och skogsbruk på tiUäggsstat I till riksstaten för budgetåret 1971/72 an­visar ett anslag av 20 000 000 kr.

Motionärema synes räkna med att Kungl. Maj:t skall erhålla ett långt­gående bemyndigande att faststäUa regler för anslagets utnjtjande. De­ras förslag bör ställas i relation till de förslag som framlagts i proposi­tionen 1971: 140 bilaga 5 rörande särskilt investeringsavdrag för maski­ner och inventarier och i motionen 1971: 1537 rörande investeringsbidrag med anknytning tiU uppbörden av mervärdeskatt. Då förslaget sålunda bör ses i ett större sammanhang avstår utskottet från att här redovisa någon närmare granskning av det skisserade bidragssystemet och be­röra de tekniska problem, sannoUkt utan avgörande betydelse för be­dömningen, som förslaget aktualiserar.

Stockholm den 18 november 1971

På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG

Närvarande: herrar Svanberg (s), Bengtsson i Landskrona (s), Börjes­son i Glömminge (c), Andersson i Örebro (fp), Andersson i Storfors (s). Rask (s), Svensson i Malmö (vpk), Jonsson i Husum (s) och Clarkson (m).

Avvikande mening

har aimiälts av herr Svensson i Malmö (vpk), som anser att i utskottets yttrande avsnittet under mbriken Investeringsstyming bort ha följande lydelse:

»I motionen 1971: 1533 (= utskottet)- kontroU över lager­
utvecklingen.

Det i propositionen framlagda programmet grundar sig på ett kon­junkturpolitiskt betraktelsesätt av samma enkla och konventioneUa slag som förekom under 1930-talet. TiUfäUig efterfrågestimulans, lössläp-pande av vissa byggnadsinvesteringar samt ytterUgare lättnader åt före­tagen utgör dess huvudsakliga innehåU. Situationen är emeUertid i dag en helt annan än under 1930-talets mer renodlade konjunkturkris. Da­gens kris är samtidigt produkten av struktureUa faktorer av djupgående natur. Dit hör bl. a. hela problemet med det kapitalistiska systemets otill­räckliga tiUväxt, uppkomsten av en stadigvarande reservarmé av arbetslö­sa och undersysselsatta, den regionala krisen samt frågan om produktio­nens kvalitativa inriktning och sociala prioritering. ViU man i någon mån angripa käman i dagens problem, måste man utgå från en analys av dessa problem. I propositionen saknas denna analys helt. En aktiv kon-junkturpoUtik av i dag kan inte skilja det kortsUctiga från det långsik-


 


NU 1971: 2 y                                                            4

tiga perspektivet på detta sätt. Den kan alltså inte heUer undgå att ta StäUning tUl tUlväxtproblemet och investeringspolitiken i stort. Investe­ringsstyrning och investeringskontroll utgör därför oundgängUga delar i varje konjunkturpolitiskt program som har ambitionen att bekämpa de rådande kris- och arbetslöshetsfenomenen. Att avstå därifrån är att solidarisera sig med den maktstruktur vars företrädare utnyttjar den regionala krisen och spekulerar i det tryck på löneutvecklingen som ar­betslöshet och undersysselsättning utgör.

Mot denna bakgmnd tiUstyrker utskottet motionen 1971: 1533 i här avsedd del.»

ESSELTE TRYCK, STOCKHOLM 1971    712247


 

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.