Riksdagens skrivelser

Yttrande 1989/90:SoU2y

Socialutskottets yttrande
1989/90: So U2y

Riksdagens skrivelser

1989/90

SoU2y

Till konstitutionsutskottet
Utskottet

I samband med behandlingen av regeringens proposition 1987/88:22
Vissa grundlagsfrågor m.m. som grundas på folkstyrelsekommitténs
förslag rörande riksdagens arbetsformer uttalade konstitutionsutskottet
att riksdagen och särskilt riksdagens utskott bör ägna mer uppmärksamhet
åt att utvärdera resultaten av riksdagens beslut (KU
1987/88:43). Som ett led i en sådan utvärdering men också med
anledning av att konstitutionsutskottet den 12 december 1989 berett
socialutskottet tillfälle att yttra sig över regeringens skrivelse
1989/90:75 med redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser
till regeringen har socialutskottet gjort en genomgång av tillkännagivandena
på socialutskottets område under de tre senaste åren. Tillkännagivandena
har sammanställts med de tre senaste årens regeringsskrivelser
om behandlingen av riksdagens skrivelser. Sammanställningen
överlämnas till konstitutionsutskottet.

En särskild granskning har gjorts av de äldsta tillkännagivandena
som enligt skr. 1989/90:75 ännu inte slutbehandlats av regeringen.
Konstitutionsutskottet har vid sina årliga granskningar av regeringens
skrivelser återkommande påtalat att det inom regeringskansliet föreligger
ett stort antal ej slutbehandlade riksdagsskrivelser som är avgivna
för mycket lång tid sedan. Socialutskottet har vid sin genomgång av de
senaste tre årens tillkännagivanden på socialutskottets område för sin
del gjort samma erfarenhet. Det bör påpekas att det finns ett flertal
tillkännagivanden från riksmötet 1986/87 som, enligt redovisningen i
regeringens skrivelser, ännu inte föranlett någon åtgärd från regeringens
sida.

Någon ingående prövning av i vilken utsträckning de av regeringen
redovisade åtgärderna materiellt tillgodosett riksdagens önskemål har
däremot inte nu företagits. På ett par punkter vill utskottet dock
inledningsvis göra påpekanden. Utskottet redovisar längre fram sina
överväganden.

I betänkandet Soll 1983184:5 gjorde utskottet vissa uttalanden beträffande
etiska normer för tillämpning av genteknik m.m. (mom. 1).

1 Riksdagen 1989190. 12 sami. Nr SoU2y

Utskottet hänvisade bl.a. till att gen-etikkommittén befann sig i ett
intensivt slutskede av sitt arbete. Utskottet ansåg att beredningen av
kommitténs förslag borde ske så skyndsamt som de yttre omständigheterna
medgav, så att frågan kunde föreläggas riksdagen under riksmötet
1984/85. Enligt redovisningen i regeringens skrivelser fram t.o.m.
1989/90:75 har ärendet ännu inte föranlett något regeringsbeslut. Proposition
i ämnet har dock aviserats ett par gånger och aviseras nu på
nytt till innevarande vår.

I betänkandet SoU 1986/87:18 beträffande omvårdnad för vissa gymnasieskoleelever
(mom. 30) föreslog utskottet ett tillkännagivande till
regeringen bl.a. om att staten måste vara beredd att svara för att de
svårt rörelsehindrade eleverna verkligen erbjuds en fungerande gymnasieskolgång
och att de måste garanteras den omvårdnad som är en
förutsättning för att de skall kunna fullfölja sina studier. Två reservationer,
av utskottets s-ledamöter resp. vpk-ledamot, förelåg. Riksdagen
följde utskottet. Riksdagens tillkännagivande verkar inte ha föranlett
något regeringsbeslut. I regeringens skrivelse 1987/88:75 S 27 redovisas
visserligen några beslut, men dessa avser sannolikt inte det aktuella
momentet i utskottsbetänkande!. Skrivelsen saknar uppgift om behandlade
moment. Riksdagsskrivelsen redovisas där som ännu inte slutbehandlad.
Motsvarande gäller regeringens skrivelse påföljande år (skr.
1988/89:75 S 15). Ärendet anmäls då som slutbehandlat. Ett nytt
tillkännagivande beträffande samma fråga i betänkandet 1988/89:SoU19
(reservation 7 som fick majoritet vid voteringen i kammaren) överlämnades
genom regeringsbeslut den 1 juni 1989 till 1989 års handikapputredning
(skr. 1989/90:75 S 42). Utredningen har redovisat sitt uppdrag
i betänkandet (SOU 1989:54) Rätt till gymnasieutbildning för
svårt rörelsehindrade ungdomar. Vid regeringssammanträde den 15
februari 1990 beslutade regeringen om proposition i ämnet.

I betänkandet SoU 1986/87:22 anförde utskottet med anledning av
vissa motionsyrkanden om familjerådgivningsverksamheten att det är
nödvändigt att verksamhetens fortlevnad garanteras och att regeringen
skyndsamt bör ta upp frågan om hur verksamheten skall kunna
tryggas (mom. 29). Detta föreslogs riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna. Riksdagen följde utskottet. I regeringens skrivelser
1987/88:75 S 32 och 1988/89:75 S 18 redovisas inga beslut beträffande
mom. 29. I den sistnämnda skrivelsen anmäls ärendet som
slutbehandlat. Tillkännagivandet i mom. 29 verkar emellertid — att
döma av redovisningen i regeringsskrivelserna — inte ha föranlett
någon åtgärd från regeringens sida. I det av riksdagen godkända
betänkandet SoU 1987188:14 (punkt 4 mom. 2) föreslogs ett motsvarande
tillkännagivande. (Utskottets s-ledamöter reserverade sig.) I regeringens
skrivelser 1988/89:75 S 50 och 1989/90:75 S 15 redovisas inga
beslut beträffande punkt 4 mom. 2. I ett frågesvar den 16 januari 1990
(RD 1989/90:51) har dock statsrådet Bengt Lindqvist redovisat att
regeringen den 14 januari 1988 gett socialstyrelsen i uppdrag att bl.a.
utreda den fortsatta verksamheten med familjerådgivning och samar -

1989/90: SoU2y

2

betssamtal. Styrelsen avrapporterade arbetet i rapporten (1989:10) Familjerådgivning
— Samarbetssamtal. Rapporten har remissbehandlats
och bereds enligt uppgift nu i regeringskansliet.

I betänkandet 1988/89:SoU14 föreslog utskottet ett tillkännagivande
till regeringen om att det fortsatta utredningsarbetet om de centrala
tobakspolitiska frågeställningarna borde ske under parlamentarisk
medverkan (mom. 8). Regeringen har den 18 januari 1990 beslutat att
inte vidta någon åtgärd med anledning av tillkännagivandet om parlamentarisk
sammansättning av tobaksutredningen.

Den nu sittande tobaksutredningen (S 1988:01) kommer inom kort
att överlämna sitt slutbetänkande till regeringen. Utredningen har i
februari 1990 lämnat utskottet information om sitt arbete.

Regeringens årliga skrivelse med redogörelse för regeringens åtgärder
med anledning av riksdagens skrivelser till regeringen är avsedd att
fylla flera uppgifter. Redogörelsen skall bl.a. utgöra den formella
bekräftelsen på att regeringen utfärdat av riksdagen beslutade författningar
och att regleringsbrev beslutats med anledning av att riksdagen
anvisat medel för visst ändamål. Utskottet har ingen erinran mot
utformningen av regeringens skrivelse i detta avseende.

Regeringens skrivelse skall utöver en redovisning av utfärdade författningar
och regleringsbrev även innehålla en redogörelse för regeringens
åtgärder med anledning av riksdagens övriga tillkännagivanden
till regeringen. Den genomgång som utskottet gjort beträffande riksdagens
tillkännagivanden på socialutskottets område och regeringens
skrivelser i ämnet under de senaste tre åren visar emellertid att
skrivelsen med dess nuvarande utformning lämpar sig mindre väl för
analyser av regeringens åtgärder med anledning av riksdagens tillkännagivanden.
Sålunda redovisas endast regeringens formella beslut. Däremot
framgår inte beslutets materiella innebörd. Inte heller redovisas
planerade åtgärder eller andra överväganden från regeringens sida i
ärendet som kunde vara av intresse för riksdagen. Regeringsskrivelserna
innehåller inte alltid uppgifter om vilket moment i ett utskottsbetänkande
som de redovisade regeringsbesluten avser. Detta gör det inte
sällan svårt att utläsa vilka åtgärder som regeringen vidtagit. Enligt
utskottet borde regeringen årligen i något lämpligt sammanhang, t.ex. i
budgetpropositionen, återkomma till riksdagen och mera utförligt och
i sak redovisa såväl redan fattade beslut som planerade åtgärder med
anledning av riksdagens tillkännagivanden. En sådan ordning skulle
enligt utskottet förbättra förutsättningarna för en konstruktiv dialog
mellan riksdagen och regeringen i de ärenden där riksdagen funnit
skäl att ge sin mening till känna för regeringen.

Därutöver kan det naturligtvis bli aktuellt att kalla representanter
för departementet till utskottet för information. Regeringen borde
också överväga att sända avskrifter av beslut med anledning av riksdagens
tillkännagivanden till det berörda utskottet. Socialutskottet för sin
del överväger att årligen sammanställa de under året gjorda tillkännagivandena
från riksdagens sida på socialutskottets område och som en
serviceåtgärd överlämna dessa till departementet för kännedom.

1989/90: SoU2y

3

Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.

Stockholm den 22 februari 1989
På socialutskottets vägnar

Daniel Tarschys

Närvarande: Daniel Tarschys (fp), Bo Holmberg (s), Anita Persson (s),
Sten Svensson (m), Ulla Tillander (c), Ingrid Andersson (s), Per
Stenmarck (m), Johnny Ahlqvist (s), Rinaldo Karlsson (s), Ingegerd
Anderlund (s), Ingrid Ronne-Björkqvist (fp), Gudrun Schyman (vpk),
Anita Stenberg (mp), Sinikka Bohlin (s), Maj-Inger Klingvall (s),
Roland Larsson (c) och Karin Falkmer (m).

1989/90:SoU2y

gotmb 96156, Stockholm 1990

4