yttr 1989/90 sku3y y

Yttrande 1989/90:sku3y

Skatteutskottets yttrande
1989/90:SkU3y

Regionalpolitik för 90-talet

SkU3y

Till arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet har berett skatteutskottet tillfälle att yttra sig över
proposition 1989/90:76 om regionalpolitik för 90-talet och med anledning av
propositionen väckta motioner som har samband med skatteutskottets beredningsområde.

I propositionen redovisas den regionala utvecklingen, mål och riktlinjer
för regionalpolitiken samt förslag till utformning och inriktning av regionala
utvecklingsåtgärder, m.m. Förslagen innebär bl.a. en ny stödområdesindelning
och förändringar i de gällande regionalt och tidsmässigt begränsade reglerna
om nedsättning av företagens socialavgifter.

Genom propositionen bereds riksdagen tillfälle att ta del av en redovisning
angående olika samhälls- och politikområdens betydelse för den regionala
utvecklingen. Av intresse för skatteutskottets vidkommande är närmast
de delar av redovisningen som rör nära förestående förändringar på skatteområdet
och de motioner som väckts i anslutning härtill. Skatteutskottet har
beslutat att begränsa sitt yttrande till dessa frågor.

Propositionen innehåller i de aktuella delarna bl.a. en redovisning av vissa
effekter av skattereformen i ett regionalpolitisk! perspektiv. Dessa effekter
bör enligt propositionen belysas i samband med analysen av reformens effekter
i stort (s. 160-162). Vidare omnämns i avsnittet om turism och rekreation
(s. 113) ett uppdrag till statens industriverk att noga följa utvecklingen
på vissa orter mot bakgrund av skattereformen och vad skatteutskottet
(1989/90:SkU10) anfört om uppföljning m.m. i anslutning till höjning av
moms för hotell- och restaurangnäringen. Det framgår också (s. 123) att ett
förslag till riksdagen om en övergripande reform på energiskatteområdet
inkl. vissa miljörelaterade pålagor är under beredning. Vad gäller skatt på
vinster från vattenkraften nämns i propositionen att en särskild utredare nyligen
tillkallats för att utreda frågan om kraftföretagens vinster. Det framgår
att regeringen i avvaktan på resultatet av utredningen inte tagit ställning till
ett förslag från den regionalpolitiska kommittén om en höjning av skatten
på äldre vattenkraft och återföring till berörda regioner (s. 122).

I anslutning till redovisningen i propositionen har väckts flera motionsyrkanden.

De regionalpolitiska effekterna mer allmänt av skattereformen tas upp i
två motioner. Inger Schörlings m.fl. (mp) motion A106 yrkande 6 innehåller
bl.a. en begäran om att regeringen under hösten 1990 skall återkomma med 1

1 Riksdagen 1989190. 6 sami. Nr3y

ett glesbygds- och landsbygdsprogram där effekterna av skattereformen behandlas.
Motion A118 yrkande 30 k) av Olof Johansson m.fl. (c) innehåller
en begäran att riksdagen skall göra ett uttalande angående sambanden mellan
skattereformen och målet regional balans i enlighet med motionen.

Utskottet har för sin del inte anledning att nu gå in på en bedömning av
den planerade skattereformens effekter. Sådana bedömningar bör enligt utskottet
göras först i anslutning till att ställning tas till de aviserade propositionerna
om skattereformen. Utskottet har inte heller anledning att ta ställning
till frågor av allmän regionalpolitisk karaktär. I den mån motionärerna av
regionalpolitiska eller andra skäl vill påverka skattepolitiken har de möjlighet
att återkomma med förslag i samband med att de skattepropositioner
som föreläggs riksdagen i mitten på april månad. Utskottet avstyrker därför
motionsyrkandena i vad de avser skattefrågor.

Övriga motionsyrkanden gäller ett antal mera avgränsade frågor. Avdraget
för resor mellan bostad och arbetsplats bör enligt motionerna A53 yrkande
4 av Kjell Ericsson och Jan Hyttring (båda c) samt Alli yrkande 37
av Börje Hörnlund m. fl. (c) höjas till 15 kr/mil. Fortsatt skattefrihet för viss
bär-, svamp- och kottplockning förordas i motionerna A79 av Birgitta Hambraeus
m. fl. (c) och A107 yrkande 31 av Lars Werner m. fl. (vpk). Inrättande
av personliga investeringskonton för att underlätta t.ex. vid nystart av
företag föreslås i motionerna Alli yrkande 36 av Börje Hörnlund m.fl. (c)
och A81 av Birgitta Hambraeus och Göran Engström (båda c). Frågor om
kvittning mellan förvärvskällor i det reformerade skattesystemet har tagits
upp i motionerna A53 yrkande 5 av Kjell Ericsson och Jan Hyttring (båda c)
samt i motion A107 yrkande 32 av Lars Werner m. fl. (vpk). Effekterna av
fastighetstaxeringen i särskilt utsatta skärgårdsområden behandlas i motion
A93 yrkande 4 av Görel Thurdin m.fl. (c). I motion A106 yrkande 9 av Inger
Schörling m. fl. (mp) väcks fråga om en översyn av fastighetstaxeringen för
permanent boende i vissa attraktiva turistorter.

En nedsättning av mervärdeskatten för att främja turismen i stödområdena
förordas i motion A107 yrkande 30 av Lars Werner m. fl. (vpk). I
samma motion yrkande 29 och i motionerna A41 yrkande 3 av Stina Gustavsson
(c), Alli yrkande 11 av Börje Hörnlund m. fl. (c) och A81 av Birgitta
Hambraeus och Göran Engström (båda c) förordas skattefrihet för biobränslen.
Frågor som gäller skatten på vattenkraft och återföring av skatteintäkter
till berörda regioner har tagits upp i motionerna A68 yrkande 3 av Per-Ola
Eriksson (c), A81 av Birgitta Hambraeus och Göran Engström (båda c),
A106 yrkande 25 av Inger Schörling m. fl., A107 yrkande 23 av Lars Werner
m. fl. (vpk), A108 yrkande 2 av Maggi Mikaelsson (vpk) och A118 yrkande
42 av Olof Johansson m. fl. (c).

Den redovisning i propositionen som har anknytning till skattefrågor påkallar
inte något ställningstagande från riksdagens sida. Vad gäller motionsyrkandena
vill utskottet framhålla att motsvarande eller liknande yrkanden
väckts under den allmänna motionstiden i år. Samtliga dessa frågor kommer
att behandlas i anslutning till de skattepropositioner som föreläggs riksdagen
i mitten av april månad. Det finns därför inte anledning att nu gå in på en
närmare prövning av de motionsyrkanden i dessa skattefrågor som väckts i

1989/90:SkU3y

2

anslutning till proposition 1989/90:76. Utskottet avstyrker alltså motionerna
i dessa delar.

Ett yrkande om att landsting och landstingsfria kommuner skall ges rätt
att ta ut regionala skatter på drivmedel finns i motion A106 yrkande 27 av
Inger Schörling m. fl. (mp). Skatteutskottet har senast i betänkandet
1988/89:SkU27 avstyrkt ett liknande yrkande med hänvisning till praktiska
och andra svårigheter med en sådan ordning. Utskottet har inte på grund av
vad som anförts i motionen funnit anledning att frångå det tidigare ställningstagandet
och avstyrker därför också detta motionsyrkande.

I Olof Johanssons m. fl. (c) motion Al 18 yrkande 35 har aktualiserats en
fråga om att ge företag inom områden med investeringsskatt möjligheter att
med särskilt stöd förlägga planerade investeringar till regionalpolitisk! prioriterade
områden. Enligt motionen bör därvid även prövas stöd t.ex. i form
av vissa skattelättnader. Skatteutskottet avstyrker motionsyrkandet. I sammanhanget
vill utskottet erinra om att skatteutskottet (bet. 1989/90:SkU27)
nyligen behandlat proposition 1989/90:96 om en skärpning och utvidgning av
investeringsskatten. Bl.a. har därvid behandlats en fråga om återföring av
medel från investeringsskatten till berörd region.

Stockholm den 18 april 1990
På skatteutskottets vägnar

Lars Hedfors

Närvarande: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren (m), Bo Forslund (s), Torsten
Karlsson (s), Görel Thurdin (c), Anita Johansson (s), Hugo Hegeland (m),
Bruno Poromaa (s), Sverre Palm (s), Karl-Gösta Svenson (m), Rolf Kenneryd
(c), Gösta Lyngå (mp), Karl Hagström (s), Isa Halvarsson (fp), Anne
Wibble (fp), Maggi Mikaelsson (vpk) och Marianne Andersson i Gislaved
(s).

Avvikande meningar

I. Görel Thurdin och Rolf Kenneryd (båda c) anser att den del av utskottets
yttrande som börjar med ”Utskottet har” och slutar med ”avser skattefrågor”
bort utgå samt att den del av utskottets yttrande som börjar med ”Den
redovisning” och slutar med ”berörd region” bort ha följande lydelse:
Enligt redovisningen i propositionen medför skattereformen från regionalpolitiska
synpunkter såväl positiva som en del negativa effekter. Denna
beskrivning är inte korrekt. Centern har i en motion om landsbygdens utveckling
begärt en noggrann analys av statsbudgetens och skatteomläggningens
effekter för bl.a. landsbygdsbefolkningen. En sådan analys skulle utvisa
att skattereformen som helhet är klart negativ för landsbygden. Lättnaderna
i inkomstbeskattningen får självfallet inte samma betydelse i glesbygd där
medelinkomsterna är låga som i tätare befolkningscentra med relativt sett
högre medelinkomster.

1989/90:SkU3y

3

Finansieringen av skattereformen medför att boendet i mindre orter och
på landsbygden allvarligt försvåras. Vidare medför kommunalskatternas
större betydelse att skillnaderna i levnadsförhållanden och regional utveckling
förstärks. Allvarligt är att möjligheterna till kombinationssysselsättningar
försvinner i en stor del av landet. Lönsamheten i satsningar på fastbränslen
försämras, vilket påverkar skogsbygden. Deltidsjordbruket får ytterligare
försämringar. Nyföretagandet i mindre kommuner utan större orter
påverkas negativt genom att kvittning mot tjänsteinkomster inte får ske för
underskott i nystartade företag inom andra branscher. Det är angeläget att
behålla dessa kvittningsmöjligheter i det reformerade skattesystemet. En
rätt till sådan kvittning har stor betydelse, främst under de första åren då
verksamheten drivs. Dessutom är det av stor vikt för mindre företag att
kunna avsätta vinstmedel så att det arbetande kapitalet blir obeskattat och
en konsolidering görs möjlig, liksom nödvändiga investeringar.

Enligt skatteutskottets mening bör det synsätt på sambandet mellan skattereformen
och regionalpolitiken som kommer till uttryck i centerns motion
Al 18 ligga till grund för utformning av riksdagens kommande beslut om det
reformerade skattesystemet. Det finns också skäl att genomföra de förslag
om kvittningsmöjligheter, personliga investeringskonton, bilavdrag och
skattebefrielse för bär-, svamp- och kottplockning som lagts fram i olika motioner
bl.a. från centern. En mycket angelägen fråga att snarast komma till
rätta med är vidare de för vissa områden helt oacceptabla effekterna av
höjda taxeringsvärden. Som yrkas i motion A93 yrkande 4 bör regeringen
lägga fram ett förslag om hur bostadsbeskattningen kan dämpas i särskilt utsatta
områden.

Riksdagens redan tidigare fattade beslut att momsbelägga energiområdet
är förödande från miljö- och regionalpolitiska utgångspunkter. Mervärdeskatten
på energi motverkar möjligheterna till en nödvändig förnyelse av
energisystemet som främjar regional balans och hotar fastlagda energi- och
miljömål. Riksdagen måste alltså i samband med behandlingen av skattereformen
vara beredd att ompröva tidigare fattade beslut rörande mervärdeskatt
på energi. I enlighet med vad centern föreslagit bör i stället införas en
miljöanpassad punktbeskattning kombinerad med miljöavgifter och en koldioxidskatt
som gynnar effektiviseringar och inhemsk förnybar miljövänlig
energi.

I fråga om vinsterna på vattenkraften bör en avgift på 1 öre/kWh tas ut
omgående. Intäkterna skall återgå till de bygder där elkraften har producerats.
Lönsamheten i vattenkraftsproduktionen är sådan att detta enligt utskottets
mening inte motiverar att elpriset höjs. Medlen skall användas för
näringslivsutveckling och allmänt regionalpolitisk! stöd. Medlen får däremot
inte användas på ett sådant sätt att sektormyndigheterna tar detta som intäkt
för att minska sina insatser i berörda bygder.

Samordningskäl talar för att de motionsyrkanden som gäller frågor med
anknytning till skattereformsförslaget bör sakprövas i samband med skatteutskottets
behandling av skattereformen. Eftersom nu aktuella yrkanden
emellertid skall prövas i det regionalpolitiska ärendet förordar skatteutskottet
att arbetsmarknadsutskottet med anledning av motionsyrkandena gör ett
uttalande i enlighet med vad som anförts ovan. Även den i motion A106 yr -

1989/90:SkU3y

4

kande 27 aktualiserade frågan om regionalt beslutade drivmedelsskatter bör
prövas i annat sammanhang.

Skatteutskottet tillstyrker förslaget i centerns motion Al 18 yrkande 35 om
möjligheter för företag inom områden med investeringsskatt att med regionalpolitisk!
stöd förlägga planerad investering till resursområdet. I enlighet
med vad som anförts i motionen bör i sammanhanget övervägas även andra
former av stöd till sådana företag.

2. Maggi Mikaelsson (vpk) anser att den del av utskottets yttrande som börjar
med ”Den redovisning” och slutar med ”i dessa delar” bort ha följande
lydelse:

I propositionen nämns att regioner med låga inkomster inte behöver vara
med om att finansiera skattereformen i lika hög utsträckning som regioner
med högre inkomster. Detta påstående är inte helt korrekt, eftersom bl.a.
den fördyring av bilanvändning som blivit resultatet av redan beslutade skatteskärpningar
drabbar glesbygden särskilt hårt. Bilen är där ofta det enda
realistiska transportalternativet.

Av vpk:s partimotion A107 framgår att det finns starka skäl för att behålla
den nuvarande skattefriheten för bär-, svamp- och kottplockning. Även om
det är eftersträvansvärt med inkomstneutralitet i skattesystemet går det inte
att bortse från att i glesbygden innebär detta tillgodogörande av naturprodukter
ett viktigt tillskott i försörjningen. Det är även rent nationalekonomiskt
motiverat att skogsmarkernas tillgångar tas till vara. Mot bakgrund av
att det redan finns vissa lättnader i beskattningen i vissa regioner är det heller
inte ett särskilt stort steg att bibehålla redan gällande skattefrihet för bär-,
svamp- och kottplockning.

Ett problem som tas upp i vpk-motionen är aviserade förändringar vad
gäller kvittningsrätten mellan tjänsteinkomster och underskott i rörelse. Här
måste, som sägs i motionen, tas hänsyn till att denna fråga har en avgörande
betydelse för tillkomsten av småföretag i glesbygd. Speciellt nystartande av
jordbruk kan omintetgöras om reglerna i detta hänseende blir för restriktiva.
Här finns olösta problem som måste lösas i samband med att riksdagen fattar
beslut om skattereformens andra steg.

Statens turistråd har pekat på att regionalpolitiska lättnader vad avser turistmomsen
skulle betyda mycket för utvecklingen av turismen i glesbygden.
Detta bör man ta fasta på. I det av riksdagen tidigare fattade beslutet om
utvidgad mervärdeskatt på hotell- och restaurangtjänster bör undantag göras
för turism i glesbygd.

Den regionalpolitiska kommittén har ansett att biobränslen skall vara
skattebefriade. Detta förslag är välgrundat. Skatt på biobränslen slår hårt
mot glesbygden och skapar dessutom stora svårigheter för en konvertering
till alternativa bränslen vid en kärnkraftsavveckling.

Sådana frågor som angetts ovan kommer upp i anslutning till det beslut
om skattereformens s.k. andra steg som riksdagen skall besluta om i vår. Det
finns emellertid anledning för arbetsmarknadsutskottet att vid behandlingen
av de regionalpolitiska frågorna med anledning av motion A107 göra ett uttalande
i enlighet med vad skatteutskottet ovan anfört.

Den av regionalpolitiska kommittén föreslagna återföringen av 1 öre/kWh

1989/90:SkU3y

5

av vattenkraftsskatten bör genomföras. Medlen - 600 milj. kr. - bör som föreslås
i vpk-motionerna A107 yrkande 23 och A108 yrkande 2 gå till investeringar
i förbättrad infrastruktur. Produktionsavgiften får inte kompenseras
av kraftbolagen i form av höjda elpriser.

3. Gösta Lyngå (mp) anser att den del av utskottets yttrande som börjar med
”Utskottet har” och slutar med ”avser skattefrågor” bort utgå samt att den
del av utskottets yttrande som börjar med ”Den redovisning” och slutar med
”detta motionsyrkande” bort ha följande lydelse:

De analyser av skattereformens effekter för glesbygden som hittills gjorts
har varit mycket knapphändiga och har inte gett ett tillräckligt underlag för
en heltäckande bedömning. Förutom de faktorer som berörs i den regionalpolitiska
propositionen kan också andra inslag i skattereformen få stor betydelse
från regionalpolitiska utgångspunkter. Hit hör, som framhålls i miljöpartiet
de grönas motion A106, de föreslagna reglerna för avdrag för underskott
i rörelse som kan försvåra kombinerad sysselsättning i flera olika verksamheter
på landsbygden. En ingående analys av skattereformens regionalpolitiska
konsekvenser måste vara tillgänglig i samband med att riksdagen
under våren behandlar regeringsförslaget till skattereformens s.k. andra
steg.

I enlighet med vad som yrkats i motion A106 är det också nödvändigt att
se över resultatet av fastighetstaxeringen och vidta åtgärder så att den inte
drabbar de permanent boende i attraktiva turistorter bl.a. i skärgården och
i vissa fjällbygder. Priserna på fastigheter har i de nämnda områdena stigit
högst avsevärt de senaste åren. Fastighetstaxeringen kan innebära kraftiga
skattehöjningar och många äldre med låga inkomster kan drabbas hårt. I annat
sammanhang har miljöpartiet lagt fram förslag om alternativa principer
för beskattning av fastigheter i områden med fritidsbebyggelse.

Det av regionalpolitiska kommittén framlagda förslaget angående höjd
vattenkraftsskatt och återföring till regionerna bör i princip genomföras. Det
är emellertid inte befogat att tillskapa en ny byråkrati för att förvalta medlen.
På sikt bör den särskilda vattenkraftsskatten uppgå till 3 öre/kWh för
vattenkraftverk tagna i drift före år 1973 och 2 öre/kWh för vattenkraftverk
tagna i drift åren 1973-1977. Intäkterna av dessa skatter bör i sin helhet återföras
till vattenkraftslänen i Norrland.

En komplikation i sammanhanget är att en skattehöjning motverkar det
från vattenkraftslänen ofta framförda önskemålet om begränsade prishöjningar
på elkraft. För dessa län har den elintensiva industrin en betydelsefull
ställning. Med hänsyn till att elpriset kan beräknas öka relativt kraftigt ändå
under 1990-talet, främst till följd av att tillkommande kraftproduktion är betydligt
dyrare än den äldre vattenkraften, kan det vara olämpligt att just nu
höja den särskilda skatten på äldre vattenkraftverk. Under ett övergångsskede
bör därför överföringen till vattenkraftslänen i Norrland begränsas till
den redan befintliga skatten på äldre vattenkraftverk som är 2 resp. 1
öre/kWh.

Utskottet instämmer i vad som anförts i miljöpartiet de grönas motion om
att vattenkraftslänen i Norrland har rätt att få skattemedel från vattenkraftverken
i sina län. Denna rättighet bör stadgas i lag. Det får ankomma på

1989/90:SkU3y

6

regeringen att återkomma till riksdagen med lagförslag av denna innebörd
och med förslag till beskattning i enlighet med vad som anförts ovan.

Glesbygden missgynnas gentemot landets mer tätbefolkade delar av en hög
bensinskatt och samma villkor för reseavdrag över hela landet. Dagens likriktade
system innebär att betydande medel omfördelas från mer glesbefolkade
landsdelar till de mer tätbefolkade. Detta förstärks ytterligare av att
befolkningsunderlaget i de mer tätbefolkade landsdelarna motiverar en betydligt
större utbyggnad av kollektivtrafiken m.m. Det finns anledning att
införa en regional differentiering av såväl bensinskatten som villkoren för
avdraget för bilresor till och från arbetet. Utskottet förordar i enlighet med
motion A106 yrkande 27 att landstingen och kommunerna skall få rätt att
införa miljö- och trängselavgifter på bensin och diesel. Sådana regionala och
lokala miljöavgifter på drivmedlen torde främst vara aktuella i storstadsregionerna.

De motionsyrkanden som har anknytning till skattereformsförslaget bör
prövas närmare i samband med skatteutskottets behandling av skattereformen.
Eftersom nu aktuella yrkanden emellertid skall prövas i det regionalpolitiska
ärendet förordar skatteutskottet att arbetsmarknadsutskottet med
anledning av motionsyrkandena gör ett uttalande i enlighet med motionsyrkande
från miljöpartiet de gröna och med vad som anförts ovan. Utskottet
tillstyrker vidare de förslag om sänkta socialavgifter som finns i miljöpartiets
motion A106. Det gäller här att ge en regionalpolitisk profil av den föreslagna
skatteväxlingen. Skatteväxlingen innebär att höjda skatter på energi
och utsläpp kompenseras med sänkta skatter på arbete. Lindringen av arbetsbeskattningen,
som i en första omgång motsvarar 14 miljarder kronor,
bör ges en regionalpolitisk profil genom att arbetsgivaravgiften sänks med
10 procentenheter i hela Norrland, på Gotland samt i de kommuner i Svealand
som föreslås ingå i stödområde 2.

Särskilda yttranden

1. Bo Lundgren, Hugo Hegeland och Karl-Gösta Svenson (alla m) anför:

Som närmare har utvecklats i motiveringen till motion A83 av Carl Bildt
m.fl. (m) kommer den föreslagna skatteomläggningen att drabba landsbygden
särskilt hårt. De som bor och verkar på landsbygden har jämförelsevis
låga inkomster och får därmed ett sämre utbyte av marginalskattesänkningarna.
Emellertid kommer de att vara med om att betala inkomstskattesänkningarna
genom att dessa finansieras med höjningar eller utvidgningar av
andra skatter, t.ex. breddning av basen för mervärdeskatten, höjda skatter
på energi och boende, stigande bensinpriser och försämrade bilavdrag. Givetvis
kommer det samlade resultatet härav att få en mycket negativ betydelse
för landsbygdens utveckling. Det är angeläget att riksdagen vid den
kommande behandlingen av regeringens förslag till skattereform vidtar sådana
åtgärder att en negativ utveckling för landsbygden kan undvikas.

Ett antal motionsyrkanden som väckts i anslutning till den regionalpolitiska
propositionen motsvarar eller liknar yrkanden som skatteutskottet
kommer att behandla inom kort i samband med regeringens förslag till skat -

1989/90:SkU3y

7

tereform. Ett närmare ställningstagande till dessa frågor bör givetvis ske
först i samband med skatteutskottets behandling. Flera av motionsförslagen
gäller frågor i vilka förändringar i förhållande till regeringens skatteförslag
är nödvändiga. Riksdagen bör överväga en uppjustering av avdragsbeloppet
för bilresor mellan bostad och arbetsplats. Det finns också skäl att fortsättningsvis
behålla en skattefrihet för bär-, svamp- och kottplockning. De frågor
om kvittningsrätt i det förändrade skattesystemet som tagits upp i några
motioner är mycket viktiga. Ett förbud mot kvittning av underskott i en förvärvskälla
mot överskott i annan förvärvskälla eller inkomstslag i enlighet
med inkomstskatteutredningens (RINK) förslag skulle försämra förutsättningarna
för nyföretagande och entreprenörskap. Detsamma gäller det för
landsbygden så viktiga deltidsjordbruket. Underskott bör även i framtiden
vara avdragsgillt mot överskott i andra förvärvskällor och inkomstslag.

En av de allvarligaste konsekvenserna för enskilda människor av skattereformen
är det kraftiga genomslag på boendekostnaderna som 1990 års fastighetstaxeringsvärden
medför. Särskilt bekymmersamt kommer det att bli för
boende i attraktiva skärgårds- och fjällområden. Det är nödvändigt att riksdagen
omprövar beskattningen av boendet mot bakgrund bl.a. av de kraftigt
förhöjda taxeringsvärdena.

En riksdagsmajoritet har i samband med det första steget av skattereformen
fattat beslut som måste tas tillbaka. Ett exempel utgör höjningen av
mervärdeskatten på hotell- och restaurangtjänster. Detta beslut kan få
mycket negativa konsekvenser inte minst med hänsyn till att det sannolikt
medför ett minskat intresse från utländska turister att besöka Sverige.

I några motioner har föreslagits återföring av vinster från vattenkraftverk
till den region där vattenkraften produceras. Som framgår av propositionen
är frågan om kraftföretagens vinster inte utredd. Riksdagen kan självfallet
inte behandla förslag som endast bygger på antaganden om vinstnivåer
m.m. _

Vad slutligen gäller frågan rörande stöd till företag inom områden som
omfattas av investeringsskatt för visst oprioriterat byggande vill vi framhålla
att moderata samlingspartiet motsatt sig ett införande av investeringsskatten.
I samband med att skatteutskottet nyligen behandlade regeringens förslag
om en kraftig höjning och utvidgning av investeringsskatten begärde vi
utan framgång hos den majoritet som står bakom investeringsskatten att
skatten skulle upphävas. Moderaterna kommer att fortsätta att driva denna
fråga. Investeringsskatten utgör en kraftig belastning på det drabbade byggandet.
Ett upphävande av skatten skulle förbättra byggföretagens möjligheter
att göra också sådana investeringar som avses i motionsförslaget.

2. Isa Halvarsson och Anne Wibble (båda fp) anför:

Med anledning av vad som anförts i utskottets yttrande angående särskilt
stöd till företag i de områden som omfattas av investeringsskatt vill vi framhålla
att folkpartiet har motsatt sig införandet av investeringsskatten. Vi har
också avvisat regeringens förslag om att kraftigt höja och utvidga investeringsskatten.
Enligt vår uppfattning bör riksdagen i stället upphäva den nuvarande
beskattningen av det oprioriterade byggandet. Genom en sådan åtgärd
kommer också den motionsvägen aktualiserade frågan om särskilt stöd
för vissa av investeringsskatten drabbade företag i ett annat läge.

1989/90:SkU3y

8

gotab 96487, Slockholm 1990