yttr 1989/90 sku2y y

Yttrande 1989/90:sku2y

Skatteutskottets yttrande
1989/90:SkU2y

Dryckesskatten och tobaksskatten

1989/90

SkU2y

Till finansutskottet

Finansutskottet har berett skatteutskottet tillSUe att yttra sig över
proposition 1989/90:114 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m.
jämte motioner.

I propositionen föreslås bl.a. att dryckesskatten och tobaksskatten
höjs fr.o.m. den 7 maj 1990. Utskottet begränsar sitt yttrande till dessa
frågor och till de skattefrågor i övrigt som har tagits upp i de motioner
som har väckts i ärendet. Utskottet tar i sitt yttrande också upp de
motioner i dessa och närliggande frågor som har väckts under den
allmänna motionstiden och hänvisats till utskottet. Motionerna i dessa
delar överlämnas samtidigt härmed till finansutskottet.

Propositionen innebär beträffande dryckesskatten att skatten på samtliga
alkoholdrycker höjs så att priset stiger med cirka 5 %. Höjningen
utformas såsom en justering av den till alkoholhalten relaterade grundavgiften.
Som skäl för förslaget åberopar departementschefen bl.a.
försäljningsutvecklingen under år 1989 jämfört med 1988. Den nedåtgående
trenden tidigare år för spritdrycker kvarstår visserligen, men
samtidigt har försäljningen av vin, starköl och öl klass II ökat i sådan
utsträckning att alkoholkonsumtionen mätt i ren alkohol enligt preliminära
siffror totalt sett har ökat med 2,8 % sedan 1988. Mot denna
bakgrund och med hänsyn till riksdagens ställningstaganden tidigare år
är det enligt departementschefens mening angeläget att en skattehöjning
genomförs. Utgångspunkten är liksom tidigare att skatten anpassas
så att priserna på alkoholdryckerna i vart fall följer den allmänna
prisutvecklingen efter den 9 juni 1989, då den senaste skattehöjningen
på alkohol och tobak trädde i kraft.

När det gäller tobaksvaror innebär förslaget att skatten på cigarretter
höjs med 5 öre per styck och att skatten på röktobak, tuggtobak och
snus höjs i motsvarande omfattning. 1 propositionen anförs att priset
på tobaksvaror i stort bör följa konsumentprisutvecklingen i allmänhet.
Eftersom cigarrer och cigariller under en lång följd av år varit
utsatta för kraftiga prishöjningar och en alltmer minskad efterfrågan
bör enligt departementschefen skatten på dessa varor inte höjas.

I motionerna vitsordas i allmänhet att priset på alkohol- och tobaksvaror
behöver höjas. Flera motioner innehåller yrkanden om väsentligt

1 Riksdagen 1989190. 6 sami. Nr SkU2y

större höjningar än sorn föreslås i propositionen, om tätare prisjusteringar
och om en annan utformning av beskattningen. De mest långtgående
yrkandena framställs från miljöpartiets sida, som i motionerna
Fi48 av Inger Schörling m.fl. (yrkande 6) och Sk392 av Inger Schörling
m.fl. (yrkande 19) yrkar en höjning av skattesatserna på sprit och
tobak med 40 % och på vin och öl med 20 %. Motsvarande yrkanden
framställs även i motion Sk684 (yrkande 2) av Anita Stenberg m.fl.
(mp) i vad avser alkoholdrycker och i motion Sk620 (yrkande 1) av
Claes Roxbergh m.fl. (mp) i vad avser tobaksvaror. Yrkandet i motion
Sk392 om en höjning av dryckesskatten med 20 % innefattar också
läskedrycker. Vidare yrkas i motion Sk444 av Lars Werner m.fl. (vpk)
en prishöjning med sammanlagt 1 miljard kronor på alkohol och
tobak. Prishöjningar i fråga om alkoholdrycker yrkas också i motionerna
Fi44 av Gunnar Björk m.fl. (c) — 10 %, Sk694 (yrkande 1) av
Karin Israelsson m.fl. (c) och Sk683 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) —
10 %, Sk615 av Karin Israelsson m.fl. (c) — med belopp motsvarande
förändringarna i konsumentprisindex plus 5 % och Sk692 av Evert
Svensson (s) — index plus 3—5 %. Yrkandet i motion Sk683 innebär
även att ändringarna bör utformas med hänsyn till riksdagens beslut
hösten 1989 om beskattning efter alkoholstyrka. Yrkande 1 i motion
Sk617 av Carl Bildt m.fl. (m) ställer krav på att alkoholpriserna
justeras tätare och att reglerna utformas så att man får en mer
konsekvent beskattning efter alkoholhalt. I motion Sk634 av Karin
Israelsson och Karin Israelsson (c) uttalar sig motionärerna för en
högre prisnivå och yrkar tilläggsdirektiv till utredningen om beskattning
av alkoholhaltiga drycker bl.a. rörande denna fråga.

Sex motioner rör framför allt beskattningens närmare utformning.
Motion Sk648 av Elving Andersson och Ingvar Karlsson i Bengtsfors
(c) innehåller ett allmänt yrkande om att beskattningen bör utformas
efter alkoholhalt. Motion Sk659 av Bo Lundgren och Karl-Gösta
Svenson (m) innebär i fråga om lättvin att den fasta grundavgiften
skall höjas och att den del av skatten som utgår i förhållande till priset
skall sänkas (yrkande 1). Denna motion (yrkande 2) liksom motionerna
Sk617 (yrkande l) av Carl Bildt m.fl. (m), Sk649 av Bengt Silfverstrand
m.fl. (s) och Fi45 (yrkande 3) av Carl Bildt m.fl. (m) innebär
också krav på en ny, lägre skatteklass för starköl med högst 3,6
viktprocent alkohol. Enligt den sistnämnda motionen bör skatten för
sådant starköl vara 7:50 kr. per liter i stället för de 11:25 som föreslås i
propositionen för allt starköl.

Motion Fi42 av Sten Andersson och Birger Hagård (m) har en
annan inriktning. Motionärerna begär att riksdagen skall uttala sig för
en ny alkoholpolitik med priser på en rimlig EG-nivå och avskaffande
av inkonsekventa lagar och förbud.

I fråga om tobaksskatten yrkas — utöver vad som redan har nämnts
— i motion Sk638 av Daniel Tarschys m.fl. (fp) att skatten höjs med
belopp som motsvarar den priseftersläpning som enligt motionen
uppkommit under 1970-talet, 2:50 kr. per paket cigarretter. Motion

1989/90:SkU2y

2

Sk.682 av Martin Olsson och Kersti Johansson (c) innehåller krav på ett
riksdagsuttalande om regelbundna skatteskärpningar för tobaksvaror
med några procent över konsumentprisindex.

Som anförs i propositionen ligger alkoholkonsumtionen — trots att
den sjunkit väsentligt sedan 1977 — fortfarande på en hög nivå.
Utskottet instämmer i uppfattningen att stora ansträngningar måste
göras för att WHO-målet om en väsentlig sänkning av alkoholkonsumtionen
skall kunna uppfyllas till sekelskiftet. Samtidigt vill utskottet
framhålla att en aktiv prispolitik endast är ett av de medel som bör
utnyttjas i detta syfte. Enligt utskottets uppfattning är det av vikt att
man på bred front söker vinna en allmän förståelse för de problem
som den alltför höga alkoholkonsumtionen innebär och att uppnå en
ändrad attityd till olämpliga dryckesvanor. Lämpligheten av en höjning
av alkoholpriserna bör bedömas med hänsyn till utvecklingen i stort
på alkoholområdet och till andra allmänna aspekter och faran för
skadeverkningar bl.a. i form av ökad hemtillverkning.

Som utskottet anförde i sitt yttrande till finansutskottet förra året
över de då aktuella höjningarna av skatterna på alkohol och tobak
(1988/89:4y) bör en höjning av dessa skatter ingå bland de åtgärder
som lämpligen bör användas för att uppnå en åtstramning av ekonomin
och hålla tillbaka konsumtionen av dessa varor. De principer som
tillämpas på detta område innebär att skattehöjningar bör genomföras
med täta intervall och utformas så att priserna i vart fall följer den
allmänna prisutvecklingen.

Beskattningens närmare utformning är inte enbart en teknisk fråga.
Utskottet anser att man i framtiden bör ta större hänsyn till dryckernas
olika alkoholhalt. Resultatet av en omläggning får dock inte bli att
man attraherar nya alkoholkonsumenter och skapar nya från alkoholpolitisk
synpunkt ej önskvärda dryckesmönster eller att man påverkar
prisbilden på ett sätt som framstår som olämpligt även från andra
utgångspunkter. En utredning har nu tillsatts med uppdrag att bedömda
denna fråga (dir. 1989 :51). Utgångspunkten för utredningsarbetet
är att skapa ett skattesystem där beskattningen av alkoholdrycker och
därmed också priset i högre grad än för närvarande bestäms av
dryckens alkoholhalt. Utredarens strävanden bör enligt direktiven vara
att åstadkomma ett enhetligt skattesystem för samtliga alkoholdrycker
som är neutralt i förhållande till konsumentens val mellan olika
produkter med likvärdig alkholstyrka. Det skall också ankomma på
utredaren att pröva om den nuvarande klassindelningen av maltdryckerna
är ändamålsenlig och går att inordna i ett enhetligt skattesystem.
Avsikten är att utredaren skall redovisa resultatet av sitt arbete före
utgången av år 1990.

Mot bakgrund av utvecklingen av alkoholkonsumtionen under senare
tid och den allmänna prisutvecklingen anser utskottet att dryckesskatten
nu bör höjas. Det i propositionen framlagda förslaget står i
överensstämmelse med de principer som har godtagits av riksdagen
tidigare år. Att förslaget — nu liksom tidigare — utformats såsom en
höjning av den alkoholrelaterade grundavgiften ligger i linje med det i
flera motioner framställda kravet om en beskattning som i högre grad

1989/90:SkU2y

3

än för närvarande tar hänsyn till alkoholhalten i drycken. Den föreslagna
höjningen, sorn enligt utskottets mening är väl avvägd, det
pågående utredningsarbetet och vad utskottet här har anfört får i viss
utsträckning anses tillgodose de krav på skatteskärpningar för alkoholdrycker
och en annan utformning av dryckesbeskattningen som framställs
i de aktuella motionerna. I den mån så inte är fallet avstyrker
utskottet motionerna i dessa delar och motion Fi42 och tillstyrker
propositionen i denna del.

Läskedrycksskatten kommer att behandlas i den proposition om de
indirekta skatterna som regeringen kommer att förelägga riksdagen
nästa månad. I avvaktan på regeringens förslag avstyrker utskottet
motion Sk392 yrkande 19 i denna del.

Tobaksutredningen har i dagarna lagt fram sitt förslag om åtgärder
mot tobakskonsumtionen (SOU 1990:29). Beträffande tobaksskatten
innebär förslaget prishöjningar på ca 30 % i ett inledningsskede och
att priserna därefter skall följa den allmänna konsumtionsutvecklingen.

Med regeringens nu aktuella förslag kommer prisutvecklingen på
samtliga tobaksvaror att ligga något över den allmänna prisutvecklingen,
vilket överensstämmer med de åtgärder som har genomförts under
1980-talet. Med anledning av vad som anförts i motionerna bör framhållas
att tobakskonsumtionen visat avtagande tendenser. I avvaktan på
kommande ställningstaganden till tobaksutredningens förslag finner
utskottet inte skäl att nu förorda ytterligare skatteskärpningar. Utskottet
tillstyrker således propositionen i denna del och avstyrker motionerna
i denna del.

Motionerna Fi43 av Roland Larsson och Hugo Andersson (c), Sk624
av Ingrid Ronne-Björkqvist och Carl-Johan Wilson (fp) och Sk650 av
Roland Larsson och Hugo Andersson (c) går ut på att man med tanke
på de skadeverkningar som alkohol- och tobakskonsumtionen medför
bör ta ut en hälso- och sjukvårdsavgift på dessa varor. Vidare yrkas i
motionerna Sk620 (yrkande 3) av Claes Roxbergh m.fl. (mp) och
Sk695 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m, s, fp, c,vpk, mp) att en avgift
på 2,5 öre per cigarrett bör tas ut för att finansiera upplysningar om
tobakens skadeverkningar. Vid sin behandling av likartade yrkanden i
höstas framhöll utskottet (1989/90:SkU3) att avgifter av detta slag
givetvis bör ses som skatter och avstyrkte de då framförda yrkandena.
Utskottet finner nu liksom tidigare att det saknas anledning att dela
upp beskattningen av de aktuella varorna på det sätt som motionärerna
föreslagit och avstyrker således dessa motioner.

Restaurangnäringens förhållanden tas upp i fyra motioner. I två av
dessa — Sk651 av Gudrun Norberg och Karin Israelsson (fp,c) och
Sk690 av Eva Goés och Ragnhild Pohanka (mp) — yrkas att avgifterna
för serveringstillstånd höjs så att innehavaren med denna avgift får
ersätta hela kostnaden för tillståndet och för länsstyrelsernas kontroll
och uppföljning av verksamheten. Yrkandet i motion Sk634 av Karin
Israelsson och Stina Eliasson (c) om tilläggsdirektiv till utredningen
om alkoholbeskattningen har delvis en likartad karaktär och avser att

1989/90:SkU2y

4

få till stånd en avgift på restaurangverksamheten eller en särskild
restaurangskatt för att minska vinstintresset i alkoholhantering på
restaurangerna och att få resurser för alternativ nöjesverksamhet. I
motion Sk647 av Martin Olsson och Karin Israelsson (c) begärs förslag
om en lägre mervärdeskatt för alkoholfria restauranger (60 %) i syfte
att på detta sätt underlätta för de alkoholfria restaurangerna att hävda
sig i konkurrensen och att utnyttja mervärdeskatten för att begränsa
alkoholkonsumtionen.

Utskottet har i och för sig förståelse för syftet att främja alkoholfria
miljöer, men åtgärder i denna riktning bör utformas på annat sätt än
såsom lättnader i beskattningen. Utskottet avstyrker därför motion
Sk634.

Frågan om en höjning av expeditionsavgifterna för serveringstillstånd,
som tidigare har tagits upp av alkoholhandelsutredningen (SOU
1985:15, jfr SkU1987/88:4y), har på nytt aktualiserats av socialstyrelsen.
I sitt remissyttrande över länsstyrelsernas anslagsframställningar har
socialstyrelsen föreslagit att nuvarande expeditionsavgifter för alkoholtillstånd
omformas till ansökningsavgifter och höjs. Förslaget innebär
också att en årlig registerhållnings- och tillsynsavgift införs och avpassas
så att länsstyrelsernas kostnad för tillsynen kan täckas (prop.
1989/90:100 bilaga 15 s. 62). Enligt utskottets mening kan man utgå
från att de nu aktuella avgiftsfrågorna och förhållandena inom restaurangbranschen
kommer att tas upp av regeringen i samband med det
fortlöpande arbete som pågår angående de alkoholpolitiska frågorna
utan särskild framställning från riksdagens sida. Syftet med motionerna
får därför i viss mån anses vara redan tillgodosett. I den mån så inte är
fallet avstyrker utskottet de nu aktuella yrkandena.

Den skattefria försäljningen och införseln av alkoholdrycker och tobak
i utlandstrafiken tas upp i motionerna Sk652 av Anders Castberger
(fp), Sk678 av Ingrid Ronne-Björkqvist (fp), Sk684 av Anita Stenberg
m.fl. (mp) och Sk620 av Claes Roxbergh m.fl. (mp). Motionärerna
anser att Sverige bör ta initiativ till att dessa skattelättnader slopas.

Utskottet har vid tidigare års behandling av dessa frågor haft viss
förståelse för önskemålet att ingripa mot utlandsresenärernas skattefria
införsel men har avstyrkt yrkandena med hänvisning till svårigheterna
att nå fram till internationella överenskommelser i denna fråga och till
att det inte kunde anses aktuellt att söka speciella lösningar för i
Sverige bosatta personer. Tobaksutredningen har intagit en likartad
ståndpunkt i sitt nu avgivna förslag (SOU 1990:29 s. 143). Utredningen
anser också att frågan bör få en internationell lösning och anför bl.a.
att den fortsatta utvecklingen inom EG bör avvaktas.

Enligt utskottets mening har något nytt som bör föranleda ändrad
ståndpunkt inte förekommit. Utskottet avstyrker alltså dessa motioner.

Motion Fi48 av Inger Schörling m.fl. (mp) innehåller bl.a. yrkanden
om koldioxidskatt, skatt på uran, fördubblad reklamskatt, miljö- och
energiskatter för flygtrafiken, slopad moms på basmat och höjd moms
på annat, inflationsskydd för punktskatter och miljöskatter, låglöneprofil
i skatteskalan, slopad moms på inhemska förnybara energislag

1989/90:SkU2y

5

och slopad moms på persontransporter (yrkandena 7—11, 18, 19, 21
och 22). Dessa yrkanden har ett nära samband med den förestående
skattereformen för 1991 och bör enligt utskottets uppfattning inte
prövas i det nu aktuella sammanhanget. Utskottet avstyrker således
dessa yrkanden.

Stockholm den 29 mars 1990
På skatteutskottets vägnar

Bo Lundgren

Närvarande: Bo Lundgren (m), Bo Forslund (s), Torsten Karlsson (s),
Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Hugo Hegeland (m), Bruno
Poromaa (s), Yvonne Sandberg-Fries (s), Sverre Palm (s), Karl-Gösta
Svenson (m), Rolf Kenneryd (c), Lars Bäckström (vpk), Gösta Lynga
(mp), Karl Hagström (s), Lisbeth Staaf-Igelström (s), Isa Halvarsson
(fp) och Ingegerd Elm (s).

Avvikande meningar

1. Dryckesskatten

Kjell Johansson (fp), Görel Thurdin (c), Rolf Kenneryd (c) och Isa
Halvarsson (fp) anför:

De prishöjningar på alkoholområdet som föreslås i propositionen
ligger på samma nivå som den som genomfördes i juni förra året och
motsvarar i stort sett förändringarna i penningvärdet. En så begränsad
prisjustering är inte tillräcklig för att uppnå målsättningen om en
begränsning av den alltför höga alkoholkonsumtionen. Försäljningen
har dessutom under de senaste åren ökat.

Som anförs i flera motioner bör man genomföra sådana skattehöjningar
på alkoholdryckerna att dessa fördyras jämfört med livsmedel
och andra konsumtionsvaror. De förslag i denna riktning som framställs
i motionerna Fi44 av Gunnar Björk m.fl. (c), Sk683 av Bengt
Westerberg m.fl. (fp) och Sk694 av Karin Israelsson m.fl. (c) är enligt
vår uppfattning väl avvägda och ligger på den nivå som förordas i
motionerna Sköl5 av Karin Israelsson (c) och Sk692 av Evert Svensson
(s), dvs. 3—5 % över konsumentprisindex.

Skattehöjningarna bör i avvaktan på resultatet av den nu pågående
utredningen om alkoholbeskattningen utformas som en höjning av
grundavgiften.

Med det anförda tillstyrker vi motionerna Fi44, Sk683 och Sk694 i
dessa delar och propositionen med den ändring som föranleds härav.

1989/90:SkU2y

6

Övriga motioner angående dryckesskatten avstyrks i dessa delar till den
del de inte tillgodoses med förslaget.

2. Dryckesskatten

Bo Lundgren (m), Hugo Hegeland (m) och Karl-Gösta Svenson (m)
anför:

Målsättningen för alkoholpolitiken är att minska den totala alkoholkonsumtionen
och att få till stånd en övergång till konsumtion av
svagare alkoholdrycker. Mot den bakgrunden bör, som anförs i flera av
de aktuella motionerna, en ny skatteklass införas för öl med en
alkoholstyrka mellan folkölet och det nuvarande starkölet. En lämplig
avvägning är 7,50 kr. per liter för starköl med en alkoholstyrka på
högst 3,6 viktprocent. Därmed skapas förutsättningar för ett kvalitetsöl
som i fråga om alkoholstyrka och beskattning kommer att ligga mitt
emellan folkölet och det nuvarande starkölet. Öl i den nya skatteklassen
bör försäljas endast på Systembolaget.

Vi tillstyrker alltså motion Fi45 av Carl Bildt m.fl. (m) i denna del.
Därmed är de motsvarande yrkanden som framställs i motionerna
Sk617 av Carl Bildt m.fl. (m), Sk649 av Bengt Silfverstrand m.fl. (s)
och Sk659 av Bo Lundgren och Karl-Gösta Svenson (m) tillgodosedda.

3. Dryckesskatten

Lars Bäckström (vpk) anför:

Målsättningen för alkoholpolitiken är att minska den totala alkoholkonsumtionen
och att få till stånd en övergång till konsumtion av
svagare alkoholdrycker. Mot den bakgrunden bör, som anförs i flera av
de aktuella motionerna, en ny skatteklass införas för öl med en
alkoholstyrka mellan folkölet och det nuvarande starkölet. Därmed
skapas förutsättningar för ett kvalitetsöl som i fråga om alkoholstyrka
och beskattning kommer att ligga mitt emellan folkölet och det nuvarande
starkölet. Öl i den nya skatteklassen bör försäljas endast på
Systembolaget. Vad som här har anförts bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.

Motion Sk649 av Bengt Silfverstrand m.fl. (s) tillstyrks alltså. Övriga
motioner i denna fråga avstyrks till den del de inte därmed är
tillgodosedda.

4. Tobaksskatten

Kjell Johansson (fp) och Isa Halvarsson (fp) anför:

Som framhålls i flera motioner är det av många skäl angeläget begränsa
tobakskonsumtionen och därmed också de svåra skadeverkningar
som tobaksröken medför både för dem som röker och för andra. Den i

1989/90:SkU2y

7

propositionen föreslagna skattehöjningen innebär att priset på dessa
varor i stort sett kommer att följa den allmänna prisutvecklingen.
Detta är inte tillräckligt för att påverka konsumtionen i önskvärd
riktning. Det förslag som läggs fram i motion Sk638 av Daniel Tarschys
m.fl. (fp) att man nu bör ta igen den priseftersläpning som
uppkommit sedan 1970 ligger i linje med det förslag som tobaksutredningen
nu har presenterat. I enlighet härmed bör den i propositionen
föreslagna skattehöjningen fördubblas.

Med det anförda tillstyrker vi motion Sk638 och propositionen med
den ändring som föranleds härav. Till den del övriga motioner i denna
fråga inte därmed är tillgodosedda avstyrker vi dem.

5. Dryckesskatten och tobaksskatten

Gösta Lyngå (mp) anför:

Med hänsyn till de stora sociala problem och sjukvårdskostnader som
orsakas av alkohol- och tobakskonsumtion bör en real skattehöjning
ske på detta område. Som förslås i motionerna Fi48, Sk392 och Sk684
från miljöpartiet bör skatten för tobak och spritdrycker av denna
anledning höjas med 40 % och skatten på vin och på malt- och
läskedrycker med 20 %. Vi tillstyrker alltså en skattehöjning i denna
storleksordning. I avvaktan på resultatet av den utredning som nu
pågår om beskattningens tekniska utformning bör höjningen på vanligt
sätt tas ut genom ändringar av grundavgifterna.

Motionerna Fi48, Sk392 och Sk684 bör alltså bifallas. Med den
ändring som föranleds härav tillstyrks förslagen i propositionen. I den
mån övriga motioner i dessa delar inte är tillgodosedda med förslaget
avstyrker vi dem.

6. Information om tobakens skadeverkningar

Gösta Lyngå (mp) anför:

Tobakskonsumtionen orsakar stora sociala problem och höga sjukvårdskostnader.
Detta problem tas upp i flera motioner och belyses i
det betänkande som tobaksutredningen nu har avlämnat. Av många
skäl behövs en rad kraftfulla åtgärder i syfte att nedbringa denna
onödiga och skadliga konsumtion. En åtgärd i denna riktning är att
förbättra informationen. Mot denna bakgrund bör regeringen överväga
att ta ut en avgift som motsvarar 2,5 öre per cigarrett för att intensifiera
och bekosta de insatser som behövs. De yrkanden i detta hänseende
som framställs i motionerna Sk620 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) och
Sk695 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m,s,fp,c,vpk,mp) bör alltså bifallas.

1989/90:SkU2y

gotab 96447, Stockholm 1990

8