yttr 1989/90 sku1y y

Yttrande 1989/90:sku1y

Skatteutskottets yttrande
1989/90:SkUly

Regeringens redogörelse för

behandlingen av riksdagens skrivelser 1989/90

SkUly

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har berett ettvart av riksdagens utskott tillfälle
att yttra sig över de delar av regeringens skrivelse 1989/90:75 med
redogörelse för regeringens behandling av riksdagens skrivelser som
har samband med vederbörande utskotts beredningsarbete. Skatteutskottet
får med anledning härav anföra följande.

Regeringens redogörelse avser tiden den 1 oktober 1988—den 30
september 1989. Av redogörelsen framgår att regeringen ännu inte
slutbehandlat riksdagens skrivelse den 6 juni 1984 beträffande existensminimireglerna
och riksdagens skrivelse den 2 maj 1985 beträffande
egenföretagarnas pensionering.

Riksdagens skrivelse den 6 juni 1984 (SkU 1983/84:50, rskr. 395)
avser en begäran om en allsidig utredning av kommunalskattelagens
bestämmelser om existensminimum. Av regeringens redogörelse framgår
att riksrevisionsverket i september 1984 överlämnat en rapport
avseende dessa bestämmelser till regeringen samt att yttranden inhämtats
över rapporten. Vidare framgår att justitieombudsmannen Per-Erik
Nilsson i beslut den 28 augusti 1986 redovisat en utvärdering av
existensminimiinstitutet. Sommaren 1987 gav regeringen utredningen
om reformerad inkomstbeskattning (RINK) i uppdrag att se över bl.a.
dessa bestämmelser. RINK föreslår i sitt slutbetänkande Reformerad
inkomstbeskattning (SOU 1989:33) att bestämmelserna avskaffas. Regeringen
har nyligen överlämnat en lagrådsremiss med förslag som
bygger på detta betänkande.

Riksdagens skrivelse den 2 maj 1985 (SkU 1984/85:41, rskr. 260)
avser egenföretagarnas pensionering. Egenföretagarna drar av pensionsförsäkringspremier
som ett allmänt avdrag. Härigenom kommer företagarens
hela inkomst och således även den del som används för företagarens
pensionering att utgöra underlag för egenavgifter. Om verksamheten
i stället bedrivs genom aktiebolag eller ekonomisk förening
uppstår inte någon liknande avgiftsbeläggning. Denna brist på neutralitet
har uppmärksammats av skatteutskottet vid ett flertal tillfållen och
har varit föremål för behandling i olika utredningar. När utskottet
våren 1985 behandlade motioner i denna fråga förelåg ett förslag från
företagsskattekommittén (FSK) om en ny metod för beskattning av
näringsverksamhet (SOU 1984:70, Staketmetoden) som innebar en mer 1

1 Riksdagen 1989/90. 6 sami. Nr ly

likformig beskattning i denna del. I betänkandet SkU 1984/85:41
redovisade utskottet FSK:s förslag, konstaterade att den nuvarande
ordningen är otillfredsställande och uttalade att utskottet förutsätter att
regeringen uppmärksammar frågan och så snart som möjligt överlämnar
ett förslag till riksdagen. Genom skrivelsen den 2 maj 1985 gav
riksdagen regeringen till känna vad utskottet anfört. Våren 1987 återkom
skatteutskottet till frågan i betänkandet SkU 1986/87:27. Utskottet
noterade då att remissyttrandena över FSK:s förslag visat att den
föreslagna lösningen inte var invändningsfri och att den kunde medföra
komplikationer bl.a. på socialförsäkringsområdet. Utskottet förutsatte
att regeringen uppmärksammar problemet i sitt fortsatta arbete och
i lämpligt sammanhang lägger fram förslag som undanröjer olikformigheten.
Någon åtgärd från riksdagens sida ansåg utskottet inte påkallad.
Sommaren 1987 tillsatte regeringen utredningen om reformerad
inkomstbeskattning (RINK). RINK har i sitt slutbetänkande (SOU
1989:33) Reformerad inkomstbeskattning föreslagit en lösning på detta
problem. Som nyss nämnts föreligger nu en lagrådsremiss på grundval
av betänkandet.

Som framgår av redogörelsen ovan har regeringens handläggning av
dessa båda skrivelser pågått under en förhållandevis lång tid. Regeringen
borde ha förelagt riksdagen de efterfrågade förslagen tidigare. De
problem som berörts i respektive betänkande har emellertid kommit
att omfattas av det genomgripande utredningsarbete som bedrivits på
skatteområdet under perioden 1987—1989. Förslag till lösningar väntas
också bli förelagda riksdagen inom kort. Utskottet har därför inte nu
funnit anledning till kritik mot regeringens handläggning i denna del.

Utskottet har inte heller i övrigt funnit anledning till erinran mot
regeringens behandling av de skrivelser som har samband med skatteutskottets
beredningsarbete.

Stockholm den 13 februari 1990
På skatteutskottets vägnar

Lars Hedfors

Närvarande: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren (m), Bo Forslund (s),
Torsten Karlsson (s), Kjell lohansson (fp), Görel Thurdin (c), Anita
Johansson (s), Hugo Hegeland (m), Yvonne Sandberg-Fries (s), Sverre
Palm (s), Karl-Gösta Svenson (m), Leif Olsson (fp), Rolf Kenneryd (c),
Gösta Lyngå (mp), Kjell Nordström (s), Lisbeth Staaf-Igelström (s) och
Maggi Mikaelsson (vpk).

1989/90:SkUly

gotab 99991, Stockholm 1990

2