Studiestöd vid undervisning i svenska m.m.

Yttrande 1989/90:SfU2y

Socialförsäkringsutskottets yttrande
1989/90:SfU2y

Studiestöd vid undervisning i svenska
m.m.

Till utbildningsutskottet

Utbildningsutskottet har den 20 mars 1990 berett socialförsäkringsutskottet
tillfälle att avge yttrande över proposition 1989/90:102 om
reformerad svenskundervisning för vuxna invandrare såvitt avser
punkterna 4, 8 och 9 i regeringens hemställan.

I yttrandet behandlas utom propositionen i angivna delar också de
med anledning av propositionen väckta motionerna 1989/90:Ubl8 av
Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) yrkande 3, 1989/90:Ubl9 av Barbro
Evermo Palmerlund m.fl. (s) yrkandena 2 och 3 och 1989/90:Ub20 av
Lars Werner m.fl. (vpk) yrkande 8 samt de under den allmänna
motionstiden 1990 väckta motionerna 1989/90:Sf524 av Inger Schörling
m.fl. (mp) yrkande 6, 1989/90:Sf526 av Margo Ingvardsson och
Alexander Chrisopoulos (vpk) och 1989/90:Sf546 av Ann-Cathrine
Haglund m.fl. (m) yrkande 10. Vidare behandlas de med anledning av
proposition 1989/90:105 om samordnat flyktingmottagande och nytt
system för ersättning till kommunerna, m.m. väckta motionerna
!989/90:Sf57 av Lars Werner m.fl. (vpk) yrkande 2 och 1989/90:Sf59 av
Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) yrkande 6.

Timersättning vid vissa vuxenutbildningar

Från anslaget Timersättning vid vissa vuxenutbildningar betalas utgifter
för timersättning vid grundutbildning för vuxna (grundvux) och vuxenutbildning
för psykiskt utvecklingsstörda (särvux) samt vid grundläggande
svenskundervisning för invandrare (grund-sfi) enligt förordningen
(1986:395) om timersättning vid vissa vuxenutbildningar. Stödet
utgår med 50 kr. per timme till den som förlorar arbetsinkomst,
ersättning från arbetslöshetskassa eller kontant arbetsmarknadsstöd på
grund av deltagande i utbildningen. Till övriga studerande utgår stödet
med 13 kr. per timme. Från anslaget betalas vidare studiesocialt stöd
vid vissa kurser i teckenspråk.

I propositionen begärs att riksdagen dels godkänner vad som förordats
om att den lägre timersättningen om 13 kr. per timme avskaffas
vid grundläggande svenskundervisning för invandrare, dels godkänner
att 74 300 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften
för budgetåret 1990/91 används för att finansiera

1989/90

SfU2y

1 Riksdagen 1989/90. 11 sami. Nr 2 y

anslaget Timersättning vid vissa vuxenutbildningar, dels till Timersättning
vid vissa vuxenutbildningar för budgetåret 1990/91 anvisar ett
förslagsanslag på 106 500 000 kr. Vidare förordas att det högre beloppet
i timersättning för deltagare i grundvux, särvux, och grund-sfi höjs
till 53 kr., medan det lägre beloppet behålls oförändrat för deltagare i
grundvux och särvux och avskaffas för deltagare i grund-sfi.

Av anslaget beräknas 2 milj. kr. till den lägre timersättningen för
studerande som påbörjat grund-sfi före den 1 juli 1990, 39,3 milj. kr.
till den högre timersättningen, 61,2 milj. kr. för timersättning inom
grundvux och särvux och 4 milj. kr. till studiesocialt stöd till teckenspråkskurser.
Den del av kostnaderna under anslaget som skall finansieras
genom vuxenutbildningsavgiften beräknas i propositionen till
74 300 000 kr. och det totala anslagsbehovet till 106 500 000 kr.

I motion Ubl9 av Barbro Evermo Palmerlund m.fl. framhålls
betydelsen både för invandrarna och för det svenska samhället av att
invandrarna har goda kunskaper i svenska. Motionärerna begär tillkännagivanden
om behovet av full kompensation för förlorad arbetsförtjänst,
inklusive ersättning för restid, (yrkande 2) och om behovet
av stimulansbidrag för genomförande av studier även utanför arbetstiden
(yrkande 3).

I motion Sf526 av Margo Ingvardsson och Alexander Chrisopoulos
anförs att invandrare och flyktingar som genomgår grund- eller fortsättningsutbildning
i svenska eller som genomgår grundutbildning för
vuxna bör erhålla utbildningsbidrag som det går att försörja sig på utan
komplettering av socialbidrag. Detta kan enligt motionärerna ordnas
genom att asylstödet förlängs att gälla även under den tid svenskundervisningen
pågår eller genom att utbildningsbidrag motsvarande AMSbidrag
utbetalas under svenskundervisningstid och under grundutbildning
för vuxna. Motionärerna begär ett förslag om hur invandrare och
flyktingar som genomgår grund- och fortbildning i svenska skall erhålla
tillräckligt utbildningsbidrag.

Som framhålls i propositionen samordnas timersättningen i flertalet
fall i kommunerna med socialbidrag, och den nuvarande ordningen
innebär därför endast en rundgång av pengar med ett omfattande
administrativt arbete. Vidare ifrågasätts det rimliga eller ens nödvändiga
i att ge stimulansbidrag för att få invandrare att delta i grund-sfi.
Socialförsäkringsutskottet kan dela denna bedömning. Utskottet anser
dock att effekterna av att avskaffa bidraget bör följas, eftersom det inte
helt kan uteslutas att även den lägre timersättningen kan ha viss effekt
på såväl rekrytering till som närvaro vid svenskundervisning. Med det
anförda föreslår utskottet att utbildningsutskottet tillstyrker att vad som
förordats i propositionen om avskaffande av den lägre timersättningen
för deltagare i grund-sfi godkänns och avstyrker bifall till motion Ubl9
yrkande 3.

Såvitt gäller de i motionerna Ubl9 yrkande 2 och Sf526 upptagna
frågorna vill utskottet hänvisa till att en utredning om vuxnas möjligheter
att finansiera studier på grundskole- och gymnasieskolenivå
nyligen beslutats (dir. 1990:2) och att frågorna kan komma att beröras
i utredningen. Utskottet anser att resultatet av denna utredning bör

1989/90:SfU2y

2

avvaktas. Utskottet föreslår att utbildningsutskottet avstyrker bifall till
motionerna Ubl9 yrkande 2 och Sf526. Motion Sf526 överlämnas till
utbildningsutskottet för vidare behandling.

Anslagsposten till studiesocialt stöd för deltagande i teckenspråkskurser
infördes till innevarande budgetår. Medlen är avsedda att täcka
utgifter för ett studiesocialt stöd till föräldrar till döva eller gravt
hörselskadade barn som vill delta i kurser i teckenspråk. Stödet utgår i
stort sett efter den modell som gäller korttidsstudiestöd och internatbidrag.

I motion Sf524 av Inger Schörling m.fl. anförs att inte bara föräldrar
utan också syskon och andra närstående bör ges större möjligheter att
förstå och delta i ett handikappat barns vardag. Motionärerna anser det
vara rimligt att även syskon till hörselskadade barn kan 11 delta i
kurser och fl vistelsen betald på de dövas folkhögskola i Leksand, och
de begär (yrkande 6) ett tillkännagivande härom.

Det aktuella stödet hanteras nu som en försöksverksamhet. Centrala
studiestödsnämnden har i uppdrag att i samråd med skolöverstyrelsen
utarbeta ett förslag till stödets slutliga utformning. Resurserna är
beräknade för att täcka inkomstbortfall och inackorderingsavgift för
föräldrar som deltar i undervisningen. Vid sin behandling av en
motsvarande motion i betänkandet 1988/89:SfU15 uttalade utskottet att
en utvidgning av rätten till ersättning till andra familjemedlemmar
innebär att ytterligare resurser måste avsättas under anslagsposten för
att undvika en prioritering mellan sökandena till stöden. Utskottet var
inte berett att medverka till detta och avstyrkte bifall till den föreliggande
motionen. Utskottet, som noterar att anslagsposten räknats upp
med 800 000 kr. för det kommande budgetåret och att därigenom ett
ökat antal föräldrar bör få möjlighet att delta i utbildningen, vidhåller
denna inställning och föreslår att utbildningsutskottet avstyrker bifall
till motion Sf524 yrkande 6. Motionen i denna del överlämnas till
utbildningsutskottet för vidare behandling.

I motion Sf546 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (yrkande 10) begärs
till följd av att motionärerna förordat en ökning av medlen till Särskilt
vuxenstudiestöd under anslaget F 5 att till anslaget F 6 Timersättning
vid vissa vuxenutbildningar för budgetåret skall anvisas ett förslagsanslag
på 73 400 000 kr. eller 58,3 milj. kr. mindre än regeringen föreslagit
i budgetpropositionen.

Socialförsäkringsutskottet har i sitt av riksdagen den 18 april 1990
godkända betänkande 1989/90:SfU14 tillstyrkt regeringens i budgetpropositionen
framlagda förslag till medelsanvisning under anslaget F 5
Vuxenstudiestöd m.m. Utskottet föreslår därför att utbildningsutskottet
avstyrker bifall till motion Sf546 yrkande 10, som överlämnas till
utbildningsutskottet för vidare behandling.

Utskottet har inte i övrigt någon erinran mot regeringens förslag till
medelsanvisning för budgetåret 1990/91, och utskottet förordar därför
att utbildningsutskottet tillstyrker förslagen i propositionen om godkännande
av att 74 300 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket
genom vuxenutbildningsavgiften används för att finansiera anslaget och
att till anslaget anvisas ett förslagsanslag på 106 500 000 kr.

1989/90:SfU2y

3

Ersättning till kommunerna för svenskundervisning
till flyktingar

Nuvarande system för ersättning till kommunerna för flyktingmottagande
innebär att kommunerna får ersättning för de faktiska kostnaderna
för sådan ekonomisk hjälp som enligt socialtjänstlagen lämnats
till flyktingar och andra utlänningar som beviljats uppehållstillstånd av
humanitära skäl samt make eller maka och hemmavarande ogifta barn
under 18 år. Ersättning utgår under det år uppehållstillstånd beviljats
samt för ytterligare tre år. Vidare utgår ett schablonbidrag för varje
mottagen flykting till kommuner som träffat överenskommelse med
statens invandrarverk (SIV) om flyktingmottagande. Bidraget är f.n.
14 300 kr. för den som fyllt 16 år och 29 850 kr för den som är yngre.
Om en asylsökande befinner sig i en kommun i väntan på arbets- och
uppehållstillstånd utgår bidrag för asylsökande över 16 år med 7 150
kr. och med 11 950 kr. för den som är yngre. Om den asylsökande
beviljas uppehållstillstånd utgår ytterligare 11 950 kr. resp. 22 700 kr.

Vid sidan om dessa ersättningar utgår ett statsbidrag från skolöverstyrelsen
(SÖ) för grundläggande svenskundervisning för invandrare.
Kommunerna kan dessutom tilldelas särskilda bidrag från invandrarverket
för speciella ändamål.

I proposition 1989/90:105 om samordnat flyktingmottagande och
nytt system för ersättning till kommunerna m.m. föreslås att nuvarande
ersättning för ekonomiskt bistånd till flyktingar och huvuddelen av
övriga bidrag till kommunerna läggs samman i en schabloniserad
ersättning som lämnas med 115 000 för flyktingar som fyllt 16 år och
70 000 kr. för barn under 16 år i prisnivån vid ingången av år 1990.
Beloppen för schablonersättning kommer att räknas upp årligen med
hänsyn till bl.a. kostnadsutvecklingen. Halvt schablonbelopp lämnas
till den kommun som först tar emot flyktingen och gör en plan för
hans eller hennes introduktion. Om flyktingen bor kvar i kommunen
i minst sex månader får kommunen ytterligare ett halvt schablonbelopp.
Vid flyttning till annan kommun föreslås särskilda regler för
utgivande av schablonersättning.

Den i propositionen föreslagna nya schablonersättningen skall bl.a.
täcka genomsnittlig bostadskostnad och genomsnittlig kommunal kostnad
för grund- och påbyggnads-sfi till flyktingen.

Avsikten med förslaget till nytt ersättningssystem vid flyktingmottagande
är att kommunerna skall stimuleras till att vidta mer aktiva
åtgärder för att flyktingarna snabbare skall integreras i det svenska
samhället och klara sin försörjning på egen hand. I propositionen
framhålls att det nuvarande systemet, som medger ersättning för faktiska
socialbidragskostnader under de tre första åren, innebär vissa nackdelar
genom att det inte finns något incitament för kommunerna att
genom egna åtgärder bidra till att flyktingarna blir självförsörjande de
första åren. En mer generell och schabloniserad ersättning ökar flexibiliteten
och ger kommunerna möjlighet att prioritera sådana åtgärder
för att underlätta flyktingarnas integration i samhället som lokalt
bedöms vara mest angelägna och verkningsfulla. Kommunernas åtgär -

1989/90:SfU2y

4

der bör enligt propositionen samordnas med arbetsförmedlingens insatser
och utgå från en gemensamt upprättad introduktionsplan för varje
enskild flykting. Genom att ersättningen för svenskundervisning (sfi)
ingår i den schabloniserade ersättningen skapas också förutsättningar
för en önskvärd samordning i detta avseende.

I propositionen erinras om att skolöverstyrelsen i sin utvärdering av
1986 års sfi-reform föreslagit att statsbidraget för sfi även fortsättningsvis
bör vara skilt från övriga statsbidrag för invandrare och flyktingar.
Styrelsen har därvid hänvisat till att det finns en oro bland sfiansvariga
i kommunerna för att ett starkt schabloniserat statsbidrag för
flyktingmottagandet skulle skapa en olycklig konkurrenssituation mellan
berörda kommunala förvaltningar. Med anledning härav har statsrådet
Lööw efter samråd med statsrådet Persson framhållit att helhetssynen
på kommunernas flyktingmottagande markeras och samordning
och samverkan mellan svenskundervisningen och andra delar av det
kommunala flyktingmottagandet främjas om ersättningen för sfi ingår i
den generella ersättningen för flyktingmottagandet. Flexibiliteten och
möjligheterna för varje kommun att välja lösningar utifrån de lokala
förutsättningarna blir maximala.

I proposition 1989/90:102 om reformerad svenskundervisning för
vuxna invandrare föreslås som en konsekvens av förslaget i proposition
105 att statsbidraget för svenskundervisning till flyktingar inte längre
skall betalas i särskild ordning.

Förslaget att ersättningen till kommunerna för mottagande av flyktingar
även skall innefatta ersättning för svenskundervisning kritiseras i
fyra motioner, dels de med anledning av proposition 105 väckta
motionerna Sf57 och Sf59, dels de med anledning av proposition 102
väckta motionerna Ubl8 och Ub20. I motion Sf57 av Lars Werner
m.fl. yrkande 2 begärs att riksdagen beslutar att ersättningen för
svenskundervisning skall ligga utanför schablonersättningen till kommunerna
för mottagande av flyktingar och i motion Ub20 av samma
motionärer (yrkande 8) begärs förslag från regeringen om särskild
ersättning till kommunerna för svenskundervisning för flyktingar. Enligt
motionärerna är risken stor att kommunerna frestas att försumma
svenskundervisningen i en trängd situation, där exempelvis arbetslösheten
bland flyktingar är stor och deras bidragsbehov blir stort, om
sfi-bidraget ingår i den schabloniserade ersättningen. I motion Sf59 av
Ragnhild Pohanka m.fl. yrkande 6 begärs ett tillkännagivande till
regeringen om att schablonersättningen med undantag för svenskundervisning
först skall prövas. Efter en utvärdering av hur det schabloniserade
bidraget fungerat kan enligt motionärerna också bidrag till
svenskundervisning ingå i schabloniseringen. Samma motionärer begär
i yrkande 3 i motion Ubl8 att riksdagen beslutar att statsbidraget till
svenskundervisning inte skall ingå i schablonersättningen för en flykting
som mottagits i en kommun.

Socialförsäkringsutskottet ansluter sig till det synsätt som kommit
till uttryck i proposition 105. Enligt utskottets uppfattning kommer
kommunerna med det nya ersättningssystemet att ha ett starkt egenintresse
av att flyktingen så snart som möjligt kan klara sin egen

1989/90:SfU2y

5

försörjning och undvika att han eller hon blir beroende av socialbidrag
som kommunen får betala. En god svenskundervisning är härvid
av avgörande betydelse för flyktingens möjligheter att få arbete och
även i övrigt bli integrerad i det svenska samhället. Det finns således
starka incitament för kommunerna att prioritera svenskundervisningen.
Genom att ersättningen är schabloniserad får kommunen också
betydligt större anledning än för närvarande att söka anpassa undervisningen
till den enskilde flyktingens tidigare utbildningsbakgrund, studietakt
och allmänna förmåga att tillgodogöra sig undervisningen,
vilket enligt utskottets mening är angeläget. Utskottet delar sålunda
statsrådet Lööws i propositionen framförda uppfattning att det inte
finns någon större risk för att kommunerna prioriterar sfi för lågt och
att det väsentliga är att en lokal samverkan kommer till stånd som gör
det möjligt att bättre än nu samordna sfi med andra åtgärder för
flyktingars integration.

Utskottet biträder med det anförda regeringens förslag om att den
statliga ersättningen för sfi-undervisning till flyktingar skall ingå i den
föreslagna schablonersättningen och avstyrker bifall till motionerna.
Motionerna Sf57 yrkande 2 och Sf59 yrkande 6 överlämnas till utbildningsutskottet
för vidare behandling.

Utskottet vill avslutningsvis erinra om att i proposition 105 föreslås
att särskilda resurser om 5 milj. kr. skall ställas till regeringens
förfogande för uppföljning av såväl måluppfyllelse som effekter på
kostnadsfördelningen mellan stat och kommun inom det nya systemet.
Denna uppföljning, som förutsätts ske i varje kommun, bör bl.a. avse
andelen flyktingar som är kvar i sfi efter viss tid liksom i annan
utbildning. Skolöverstyrelsen bör därvid följa upp resultatet av svenskundervisningen.
Avsikten är också att berörda statliga myndigheter,
bl.a. skolöverstyrelsen skall medverka till att sprida information om
erfarenheterna från kommunernas flyktingmottagande och samverkan
mellan kommuner och olika organ till andra kommuner, arbetsförmedlingar
m.m.

Stockholm den 18 april 1990
På socialförsäkringsutskottets vägnar

Doris Håvik

Närvarande: Doris Håvik (s), Gullan Lindblad (m), Börje Nilsson (s),
Ulla Johansson (s), Karin Israelsson (c), Lena Ohrsvik (s), Margit
Gennser (m), Nils-Olof Gustafsson (s), Ingegerd Elm (s). Maud Björnemalm
(s), Hans Dau (m), Barbro Sandberg (fp), Rune Backlund (c),
Margo Ingvardsson (vpk), Ragnhild Pohanka (mp), Christina Pettersson
(s) och Maria Leissner (fp).

1989/90: SfU2y

6

Avvikande meningar

1989/90:SfU2y

1. Margo Ingvardsson (vpk) anser att den del av utskottets yttrande
som på s. 2 börjar med "Såvitt gäller" och på s. 3 slutar med "och
Sf526." bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motion Sf526 bör invandrare och flyktingar som
genomgår grund- och fortbildning i svenska få ett sådant ekonomiskt
stöd under utbildningen att de inte behöver socialbidrag för sin försörjning.
Sådant ekonomiskt stöd kan utgå genom att asylbiståndet
förlängs att gälla under den tid svenskundervisningen pågår eller
genom att utbildningsbidrag motsvarande vad som utgår under arbetsmarknadsutbildning
utbetalas under svenskundervisning och grundutbildning
för vuxna. Av dessa alternativ förefaller modellen med utbildningsbidrag
vara fördelaktigast. Regeringen bör lägga fram förslag som
tillgodoser det behov av stöd som påtalas i motionen. Socialförsäkringsutskottet
föreslår därför att utbildningsutskottet hemställer att
riksdagen med bifall till motion Sf526 som sin mening ger regeringen
detta till känna.

2. Barbro Sandberg (fp), Ragnhild Pohanka (mp) och Maria Leissner
(fp) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med
"Det aktuella" och slutar med "Sf524 yrkande 6." bort ha följande
lydelse:

I likhet med motionärerna i motion Sf524 anser utskottet att även
syskon till hörselskadade barn bör kunna fa stöd i form av betald
vistelse vid utbildning om handikappet. Utskottet anser därför att
utbildningsutskottet bör föreslå riksdagen att som sin mening ge regeringen
detta till känna.

3. Gullan Lindblad, Margit Gennser och Hans Dau (alla m) anser att
den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med "Socialförsäkringsutskottet
har" och slutar med "på 106 500 000 kr." bort ha
följande lydelse:

I reservation 20 till betänkande 1989/90:SfU14 har utskottet anfört
att utrymmet för särskilt vuxenstudiestöd enligt utskottets mening är
otillräckligt och att utskottet därför i likhet med motionärerna i
motionerna Sf508 och Sf546 anser att den del av anslaget F 5 Vuxenstudiestöd
m.m. som går till särskilt vuxenstudiestöd bör ökas med
70,3 milj. kr., som förs över från andra poster inom anslaget F 5 och
från anslaget F 6 Timersättning vid vissa vuxenutbildningar. Det belopp
som bör överföras från anslaget F 6 är, såsom anförs i motion
Sf546, 58,3 milj. kr. Utbildningsutskottet bör därför hemställa att
riksdagen med anledning av propositionen och med bifall till motion
Sf546 yrkande 10 till anslaget F 6 anvisar ett förslagsanslag på
48 200 000 kr.

4. Margo Ingvardsson (vpk) anser att den del av utskottets yttrande
som på s. 5 börjar med "Socialförsäkringsutskottet ansluter" och på s.
6 slutar med "vidare behandling." bort ha följande lydelse:

I enlighet med vad som framhållits i motion Sf57 anser utskottet att
ersättningen för sfi också i fortsättningen skall ligga utanför den
schablonersättning som utgår till kommunerna för mottagande av
flyktingar. Risken år annars stor att kommunerna frestas att försumma
svenskundervisningen i en trängd situation där exempelvis arbetslösheten
bland flyktingar är stor och där bidragsbehovet blir stort. Utskottet
anser därför att utbildningsutskottet bör tillstyrka bifall till motionerna
Sf57 yrkande 2 och Ub20 yrkande 8. Därmed tillgodoses även motionerna
Sf59 yrkande 6 och Ubl8 yrkande 3.

5. Ragnhild Pohanka (mp) anser att den del av utskottets yttrande som
på s. 5 börjar med "Socialförsäkringsutskottet ansluter" och på s. 6
slutar med "vidare behandling." bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att man först bör pröva hur ett system med en
schablonersättning till kommunerna för mottagande av flyktingar som
inte innefattar ersättning för sfi fungerar, innan man tar med sfiersättningen
i schablonersättningen. Utbildningsutskottet bör därför
tillstyrka förslagen i motionerna Sf59 yrkande 6 och Ubl8 yrkande 3
om att statsbidraget till sfi skall vara skilt från de schablonersättningar
som utgår till kommunerna för mottagna flyktingar. Därmed tillgodoses
även motionerna Sf57 yrkande 2 och Ubl8 yrkande 3.

1989/90:SfU2y

gotmb 96580. Stockholm 1990

8