yttr 1989/90 nu8y y

Yttrande 1989/90:nu8y

Näringsutskottets yttrande
1989/90:NU8y

Forskning

1989/90

NU8y

Till utbildningsutskottet

Utbildningsutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att yttra sig
över de delar av avsnitten 2—10 i proposition 1989/90:90 om forskning
jämte motioner som har samband med näringsutskottets beredningsområde.

I enlighet med en promemoria som har överlämnats till näringsutskottet
i samband med remissen har utskottet ägnat särskild uppmärksamhet
åt vissa yrkanden i motionerna 1989/90:Ubl23 av Bengt
Westerberg m.fl. (fp) och 1989/90:Ubl25 av Carl Bildt m.fl. (m).

Inledande synpunkter

I några av de inledande avsnitt i propositionen som har hänvisats till
utbildningsutskottet behandlas forskning och utveckling inom sektorer
som tillhör näringsutskottets beredningsområde. Detta gäller i första
hand avsnitten 7.3.6, Ett miljövänligt energisystem, och 8, Forskningsoch
utvecklingsarbete i industrisektorn. Innehållet i dessa kan sägas
utgöra en sammanfattning av avsnitt 21 rörande industridepartementets
verksamhetsområde, vilket avsnitt har hänvisats till näringsutskottet
och kommer att — tillsammans med anslutande motioner —
behandlas i näringsutskottets betänkande 1989/90:NU40. Avsnitten
2—10 utmynnar i ett förslag från regeringen att riksdagen skall godkänna
de allmänna riktlinjer för forskningspolitiken under perioden
1990/91 — 1992/93 som framgår av dessa avsnitt.

Näringsutskottet vill framhålla som angeläget att riksdagens ställningstagande
till forskningspropositionen blir helt entydigt och att
således inte vissa frågor blir föremål för självständiga uttalanden av
mer än ett utskott på grundval av formellt skilda men reellt likartade
resonemang i olika delar av propositionen. Därför hemställer näringsutskottet
att utbildningsutskottet inte sakbehandlar avsnitten 7.3.6 och
8 utan beträffande där redovisade frågor hänvisar till näringsutskottets
betänkande 1989/90: NU40.

1 Riksdagen 1989190. 17 sami. Nr 8y

Teknikvetenskapliga forskningsrådets
departementstillhörighet

Regeringen föreslår i avsnitt 21 att ett teknikvetenskapligt forskningsråd
skall inrättas, att ett reservationsanslag på 67 milj. kr. skall anvisas
till rådet för budgetåret 1990/91 under tolfte huvudtiteln (industridepartementet)
och att i propositionen angivna riktlinjer för förstärkning
av rådets resurser för de båda därpå följande budgetåren skall godkännas
av riksdagen. Det nya forskningsrådet skall träda i stället för den
forskningsrådsfunktion för teknisk grundforskning som sedan år 1984
finns vid styrelsen för teknisk utveckling (STU).

Det ankommer på näringsutskottet att pröva detta förslag och de
yrkanden om avvikelser från det som framförs i motion 1989/90:N44
(c). Näringsutskottets slutliga ställningstagande kommer att redovisas i
betänkandet 1989/90:NU40.

Yrkanden rörande det tilltänkta teknikvetenskapliga forskningsrådet
finns i ytterligare två motioner som har hänvisats till näringsutskottet.
Rådets ställning berörs också i ett par yrkanden av mera generell art i
motioner som har hänvisats till utbildningsutskottet.

Vänsterpartiet kommunisterna stöder enligt motion 1989/90:N42 —
med motivering i motion 1989/90:Ubl39 — regeringens förslag om
inrättande av detta forskningsråd. Partiet ställer sig emellertid tveksamt
till att rådet, såsom regeringen föreslår, skall ligga inom industridepartementets
verksamhetsområde. Rimligare vore, anförs det, att grundforskningen
samlas under utbildningsdepartementet. Man förklarar sig
dock beredd att acceptera den föreslagna lösningen som en övergångsform
under den kommande treårsperioden under förutsättning att
verksamheten utvärderas med avseende på hur placeringen under
industridepartementet har påverkat den tekniska grundforskningen.

Inget yrkande rörande forskningspropositionen från folkpartiets sida
har hänvisats till näringsutskottet. I dess partimotion 1989/90:Ubl23
framförs emellertid synpunkter rörande bl.a. det teknikvetenskapliga
forskningsrådet vilka har starkt släktskap med det nyss refererade
resonemang som åberopas i motion 1989/90:N42 (vpk). Folkpartiet
accepterar att det inrättas forskningsråd under andra departement än
utbildningsdepartementet. Men detta ställningstagande är ingalunda
självklart, betonas det. Placeringen av vissa forskningsråd under social-,
jordbruks- och industridepartementen kan, hävdas det i motionen, ses
som det första steget i ett slags sektorisering av forskningsråden. En
sådan utveckling skulle vara olycklig, menar folkpartiet och rekommenderar
att regeringen inför nästa forskningsproposition gör en seriös
analys av alternativet att alla råd av "grundforskningskaraktär"
samlas under utbildningsdepartementet.

Inte heller moderata samlingspartiet har framställt något särskilt
yrkande rörande förslaget om ett teknikvetenskapligt forskningsråd. I
motion 1989/90:Ubl25 yrkar partiet emellertid på att riksdagen skall
besluta att samtliga forskningsråd skall organiseras på ett likartat sätt
och inordnas under ett och samma departement. Partiet understryker

1989/90:NU8y

2

att forskningsprojekten i största möjliga utsträckning skall beslutas
efter inomvetenskapliga bedömningar. Denna princip stöds, hävdas det
i motionen, om ansvaret för grundutbildning och forskning åvilar det
departement som har som huvuduppgift att svara för kunskapsuppbyggnad
och kunskapsutveckling. Vid utskottsbehandlingen har man
från moderata samlingspartiets sida motiverat partiets krav beträffande
forskningsrådens departementstillhörighet med att det bör tas ett samlat
grepp över grundforskningen. I fråga om det föreslagna teknikvetenskapliga
forskningsrådet uttalas i motionen att dess autonomi bör
ytterligare markeras genom att rådet förs till utbildningsdepartementets
ansvarsområde. Motionärerna befarar, framgår det, att en inplacering
under industridepartementet kan medföra att grundläggande teknisk
forskning får stå tillbaka i rådets verksamhet till förmån för tillämpad
forskning av mera omedelbart intresse för industrin.

Centern ger i motion 1989/90:N44 — med motivering i motion
1989/90:Ubl43 — uttryck för en avvikande uppfattning om det nya
forskningsrådets uppgift och benämning. Rådet bör, anförs det, inrättas
som ett miljö- och teknikvetenskapligt forskningsråd. Detta förslag
kommer näringsutskottet att behandla i sitt betänkande med anledning
av propositionen. Presentationen av förslaget föregås av vissa övergripande
synpunkter på forskningsrådsorganisationen. Här sägs att regeringen
har valt en principiellt riktig väg när den satsar mer på
forskningsråd än på sektorsforskningsorgan med anknytning till vissa
myndigheter eller departement. Det betecknas emellertid som en brist
att regeringen inte helt konsekvent fullföljer den angivna intentionen.
Även de nya forskningsråden borde tillhöra utbildningsdepartementet.
Det är annars, hävdas det, risk för att de i alltför hög grad kommer att
sektorsanknytas och i själva verket utvecklas till utpräglade sektorsorgan.
Detta gäller, sägs det vidare, i synnerhet beträffande det teknikvetenskapliga
forskningsrådet, inom vars område behovet av fristående
kunskapsuppbyggnad är särskilt stort.

Näringsutskottet vill först göra några allmänna konstateranden rörande
den nuvarande forskningsrådsorganisationen och det förslag av regeringen
som diskuteras här.

Forskningsråden har, såsom framhålls i propositionen, som en huvuduppgift
att fördela anslagsmedel till forskarinitierade projekt efter
vetenskapliga bedömningar. De beslutsfattande organen domineras av
företrädare för vetenskapssamhället. Den nuvarande forskningsrådsfunktionen
inom STU har en sammansättning som överensstämmer
med övriga forskningsråds. Dess vetenskapliga ledamöter utses av forskarsamhället
enligt en särskild valprocedur. Dessutom finns representanter
för STU och för industrin. Det nya teknikvetenskapliga forskningsrådets
organisation — varom regeringen skall besluta — bör, sägs
det i propositionen (s. 430), motsvara övriga forskningsråds. Rådet bör,
heter det vidare, utses av en sådan samling elektorer att det återspeglar
att teknik även fingar in gränsområden mellan traditionell teknik och

1989/90: NU8y

3

på biologin vilande kunskapsutveckling, t.ex. bioteknik och miljöteknik.
Regeringen uttalar att den nuvarande elektorsförsamlingen för
forskningsrådsfunktionen bör breddas i detta hänseende.

Generellt kan sägas att det inte finns något större utrymme för
styrning från riksdagens och regeringens sida av de grundforskningsinriktade
forskningsråden. Sedan verksamhetsområdet har preciserats
gäller för statsmakterna huvudsakligen att rådets resurser skall bestämmas,
att vissa personfrågor skall lösas — fåtaliga eftersom flertalet
ledamöter utses av forskarsamhället — och att vissa föreskrifter om
administration, samarbete med andra organ osv. skall utfärdas. En
betydande grad av autonomi är sålunda kännetecknande för forskningsrådsinstitutionen.

Forskningsrådsnämnden, som har till uppgift att ta initiativ till och
stödja forskning främst inom områden som är angelägna från samhällets
synpunkt, skall — enligt sin instruktion (1988:1201) — i vad avser
teknisk grundforskning främja samordning mellan forskningsråden
och STU. Redan vid nuvarande organisation, med en forskningsrådsfunktion
inom STU, faller sålunda den tekniska likaväl som den
övriga grundforskningen inom forskningsrådsnämndens bevakningsområde.

Beträffande behandlingen av forskningssektorn inom regeringen och
dess kansli kan följande noteras. Sedan länge tillämpas den ordningen
att ett annat statsråd än utbildningsministern — vid tidpunkten för
regeringens beslut om proposition 1989/90:90 var detta finansminister
Kjell-Olof Feldt — har tilldelats ett övergripande ansvar för forskningsfrågorna.
En särskild enhet inom statsrådsberedningen är avdelad för
sådana frågor. Regeringens kollektiva ansvar för forskningsfrågorna har
poängterats genom den formella gestaltningen av propositionen.

Det nya teknikvetenskapliga forskningsrådet — liksom också det nya
socialvetenskapliga forskningsrådet — blir enligt regeringens förslag en
myndighet lydande omedelbart under regeringen och utan direkt organisatorisk
samordning med något annat statligt organ. Det kan under
sådana omständigheter diskuteras huruvida riksdagen bör uttala någon
mening om rådets departementstillhörighet. Enligt ett enhälligt uttalande
av konstitutionsutskottet (KU 1986/87:17 s. 19 f.) — i överensstämmelse
med ett likaledes enhälligt yttrande av näringsutskottet (NU
1985/86:4y) — måste det främst ankomma på regeringen att ta ställning
till hur arbetet inom regeringens kansli skall organiseras för att regeringen
skall kunna styra landet så effektivt som möjligt. Varje regering
bör, anfördes det i detta sammanhang, inom de ekonomiska ramar
som riksdagen fastställer fa fördela arbetet mellan sina medlemmar och
mellan olika delar av regeringskansliet med hänsyn till den parlamentariska
situationen, regeringens sammansättning, olika ärendegruppers
samband och betydelse osv. Riksdagen får sedan, tillädes det, i olika
sammanhang tillfålle att bedöma resultaten av regeringens arbete.

Näringsutskottet finner att inga bärande skäl har anförts för att
riksdagen skulle göra ett sådant uttalande i fråga om forskningsrådens
departementstillhörighet som begärs i motion 1989/90:Ubl25 (m). Mo -

1989/90:NU8y

4

tion 1989/90:N44, där centern varnar för att forskningsråd som inte
lyder under utbildningsdepartementet skulle riskera att bli alltför
sektorsanknutna, präglas av bristande konsekvens. Till skillnad från
moderata samlingspartiet för centern inte fram något krav på att skogsoch
jordbrukets forskningsråd — vars karaktär av grundforskningsråd
enligt propositionen (s. 366) skall markeras tydligare — skall överföras
till utbildningsdepartementets område.

Ett forskningsråds tillhörighet till ett fackdepartement torde kunna
ge upphov till bl.a. två slags effekter. Dels kan resursavvägningen
påverkas av vilka övriga aktiviteter som hör till departementets ansvarsområde.
Dels kan möjligheter till samarbete och informationsutbyte
med andra organ och aktiviteter inom detta område tilldra sig
särskild uppmärksamhet. Effekter av dessa slag kan vara fördelaktiga
för den gren av grundforskningen som rådet företräder.

Näringsutskottet har ingenting att erinra mot att, i enlighet med
önskemål i motionerna 1989/90:Ubl23 (fp) och 1989/90:N42 (vpk),
konsekvenserna av det teknikvetenskapliga forskningsrådets departementstillhörighet
utvärderas i samband med arbetet på nästa flerårsprogram
för forskningspolitiken.

Avvägningen mellan grundforskning och
sektorsforskning

I avsnitt 3.2 i propositionen behandlar regeringen vissa avvägningsfrågor
på forskningens område. Därvid erinras om att riksdagen vid
behandlingen av 1987 års forskningsproposition begärde att regeringen
inför den nu förestående planeringsperioden skulle komma med förslag
innebärande att en viss del av anslagen till sektorsforskningen
skulle föras över till högskolans fakultetsanslag m.m. för den långsiktiga
kunskapsuppbyggnaden i högskolan. Regeringen redovisar hur den
har sökt tillmötesgå detta önskemål.

Folkpartiet uttalar i motion 1989/90:Ubl23 att partiet är berett att i
huvudsak godta regeringens förslag i detta hänseende. Det betecknas
emellertid som önskvärt att en fortsatt överföring av resurser i den
angivna riktningen äger rum. Ett yrkande i motionen är att riksdagen
skall begära förslag härom från regeringen.

Ett mera utförligt resonemang i samma angelägenhet förs av moderata
samlingspartiet i motion 1989/90:Ub 125. En permanent överföring
av resurser från sektorsorganen skulle, sägs det i motionen, ge den
inomvetenskapligt motiverade forskningen större utrymme, samtidigt
som den politiska styrningen skulle minska. Enligt ett yrkande i denna
motion skall regeringen anmodas att lägga fram ett preciserat förslag
om överföring av ca 30 % av resurserna för sektoriell forskning och
utveckling till fakulteter och forskningsråd.

Inom näringsutskottets område finansieras en omfattande sektoriell
forskning av stor industriell betydelse via styrelsen för teknisk utveckling
och statens delegation för rymdverksamhet. Vid näringsutskottets

1989/90:NU8y

5

behandling av de nämnda motionsyrkandena har klargjorts att dessa
icke syftar till någon inskränkning av resurserna för denna verksamhet;
neddragningen av sektorsforskningen bör, har det anförts från
moderata samlingspartiets sida, avse "politiskt styrd forskning". Näringsutskottet
hänvisar till det sagda och anser sig kunna avstå från att
ytterligare kommentera de berörda motionsyrkandena.

Stockholm den 19 april 1990
På näringsutskottets vägnar

Lennart Pettersson

Närvarande: Lennart Pettersson (s), Hadar Cars (fp), Rune Jonsson (s),
Per Westerberg (m), Åke Wictorsson (s), Birgitta Johansson (s), IngaBritt
Johansson (s), Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp),
Roland Larsson (c), Rolf L Nilson (vpk), Leif Marklund (s), Mats
Lindberg (s), Karin Falkmer (m), Kjell Ericsson (c), Björn Kaaling (s)
och Loui Bernal (mp).

Avvikande mening

Per Westerberg (m), Gunnar Hökmark (m), Roland Larsson (c), Karin
Falkmer (m) och Kjell Ericsson (c) anser att den del av yttrandet —
under rubriken Teknikvetenskapliga forskningsrådets departementstillhörighet
— som börjar med "Näringsutskottet finner" och slutar med
"för forskningspolitiken" bort ha följande lydelse:

Det refererade uttalandet är emellertid, anser näringsutskottet, inte
relevant vid bedömningen av den nu aktuella frågan. Riksdagen kan
inte bortse från de effekter som ett statligt organs departementstillhörighet
kan få på inriktningen av organets verksamhet. Inplaceringen av
ett grundforskningsråd under ett fackdepartement medför risk för att
rådet kommer att — genom anslagsvillkor, författningsbestämmelser
och informell påverkan — förmås att tillgodose mera kortsiktiga och
direkt nyttobetonade syften till förfång för grundforskningen. Risken
är särskilt påtaglig för ett teknikvetenskapligt forskningsråd med hänsyn
till det starka inflytande som industriintressen kan få inom detta.
Allmänna uttalanden om att forskningsråden skall åtnjuta en långtgående
autonomi skapar inte garantier mot en sådan utveckling som
här antytts.

Riksdagen bör följaktligen — i enlighet med vad som formellt
påyrkas i motion 1989/90:N44 (c) och i sak förordas också i motion
1989/90:Ubl25 (m) — besluta att det planerade nya rådet skall inordnas
under utbildningsdepartementet. Näringsutskottet avser att i sitt
kommande betänkande på grundval av proposition 1989/90:90 föreslå
att så sker. Ett sådant allmänt uttalande rörande forskningsrådsorganisationen
som begärs i motion 1989/90:Ubl25 (m) skulle stå i överens -

1989/90:NU8y

6

7

gotab 96573, Stockholm 1990