yttr 1989/90 nu4y y

Yttrande 1989/90:nu4y

Näringsutskottets yttrande
1989/90:NU4y

Ny prisregleringslag

1989/90

NU4y

Till finansutskottet

Finansutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att avge yttrande
över proposition 1989/90:21 om ny prisregleringslag och de motioner
som har väckts med anledning av propositionen. Näringsutskottet
behandlar propositionen och motionerna såvitt de rör näringsutskottets
beredningsområde.

Enligt regeringens förslag skall den nu gällande allmänna prisregleringslagen
(1956:236) ersättas den 1 januari 1990 av en ny prisregleringslag.
Denna bygger i sina huvuddrag på den nuvarande lagen men
inrymmer också vissa sakliga förändringar. Bestämmelser om prisreglering
skall enligt lagförslaget kunna sättas i tillämpning dels vid krig
eller krigsfara, dels om det av någon annan orsak finns risk för en
allvarlig prisstegring inom landet på en eller flera viktiga varor eller
tjänster. För tillämpningen av den nuvarande lagen gäller liknande
förutsättningar. Frågan om i vilka situationer prisregleringar skall
kunna tillgripas har tagits upp i fem av de sex motioner som har
väckts med anledning av propositionen. I motionerna 1989/90:Fi8 (m),
1989/90:Fil0 (fp) och 1989/90:Fill (fp) föreslås att prisregleringar skall
kunna införas endast vid krig eller krigsfara och, såvitt gäller de två
sistnämnda motionerna, i vissa extraordinära situationer under fredsförhållanden.
Vänsterpartiet kommunisterna pläderar i motion
1989/90:Fil2 för att prisregleringsinstrumentet skall kunna utgöra ett
mer reguljärt inslag i den ekonomiska politiken än vad som har avsetts
i propositionen. I motion 1989/90:Fi9 (mp), slutligen, argumenteras
för att det skall kunna beslutas om prisreglerande åtgärder i samband
med ekologiska störningar och katastrofer som kan förorsaka allvarliga
prisstegringar. Då den ekonomisk-politiska frågan huruvida prisregleringar
skall kunna tillgripas i olika situationer inte ligger inom näringsutskottets
område behandlas de nu refererade motionsyrkandena
inte ytterligare i det följande.

Enligt en inledande bestämmelse (5 §) i ransoneringslagen (1978:268)
skall man vid tillämpningen av denna lag tillse "att den vars rätt
beröres icke lider större förfång än som är nödvändigt". I motion

1 Riksdagen 1989/90. 17 sami. Nr 4y

1989/90:Fill (fp) krävs att en motsvarande bestämmelse skall tas in i
den nya prisregleringslagen. En liknande begäran framförs i motion
1989/90:Fil0 (fp).

I ransoneringslagen finns bestämmelser om reglering av handel med
förnödenheter vid krig. Lagen får också sättas i tillämpning vid krigsfara
eller om det av annan utomordentlig händelse föreligger knapphet
eller betydande fara för knapphet inom riket på förnödenhet av vikt
för totalförsvaret eller folkförsörjningen.

Önskemålet i motionerna om att näringslivet skall förorsakas så
liten skada som möjligt av en prisreglering, när sådan anses nödvändig,
är inte kontroversiellt. I likhet med motionärerna anser näringsutskottet
att det är väsentligt att det skapas garanti för att vid beslut om
prisreglerande åtgärder dessa inte ges en större omfattning eller görs
mera ingripande än vad som oundgängligen betingas av den aktuella
situationen.

Samma inställning redovisas också i propositionen (s. 18). Något
skäl för att en bestämmelse av denna innebörd skall införas i prisregleringslagen
finns dock inte, menar näringsutskottet.

I den nuvarande prisregleringslagen har inte frågan om prisregleringars
effekt på ingångna avtal om prishöjningar reglerats. Vid den praktiska
tillämpningen av lagen har gjorts åtskillnad mellan å ena sidan avtal
där framtida prishöjningar har varit till beloppet fastställda vid införandet
av prisregleringen och å andra sidan avtal med prisjusteringsklausuler.
Vid prisstopp har de förstnämnda avtalen fått fullföljas,
medan de sistnämnda har fått tillämpas såvitt gäller indexförändringar
fram till den tidpunkt då prisstoppet infördes (med vissa olika lösningar).
Nu föreslås i propositionen dels att bestämmelser i denna fråga
skall tas in i den nya lagen, dels att båda typerna av avtal skall omfattas
vid beslut om prisreglering.

Regeringens förslag möter kritik i motionerna 1989/90:Fil0 (fp),
1989/90:Fill (fp) och 1989/90:Fi7 (c). Avtal om prishöjningar som har
ingåtts innan en beslutad prisreglering träder i kraft bör inte beröras
av denna, anser motionärerna. Detta borde gälla vare sig avtalen är
förenade med prisjusteringsklausuler eller inte. I sistnämnda motion
sägs att förslaget i propositionen strider mot allmänt tillämpade rättsgrundsatser.

Regeringen medger i propositionen (s. 33) att dessa rättsgrundsatser
kan tala för att alla avtal där prisfrågan har fått en civilrättsligt
bindande reglering bör få fullföljas utan hinder av senare beslutad
prisreglering. En sådan ordning skulle dock enligt regeringen möta
invändningar från prispolitisk och regleringsteknisk synpunkt. Det
skulle framstå som otillfredsställande om vissa säljare under ett prisstopp
tilläts höja sina priser i enlighet med avtal, medan köparna av
berörda varor och tjänster inte hade möjlighet att kompensera sig för
dessa prishöjningar. När det gäller de civilrättsliga konsekvenserna av
förslaget anför regeringen (s. 35) att det är en fråga som domstolarna
ytterst får avgöra enligt vanliga köprättsliga regler. Samma inställning,
framgår det av propositionen (s. 101), har lagrådet kommit fram till

1989/90: NU4y

2

vid sin prövning av förslaget. Lagrådet konstaterar att de föreslagna
bestämmelserna saknar motsvarighet i gällande lag men avstyrker dock
inte förslaget.

Näringsutskottet ansluter sig till regeringens förslag i denna del. Om
en prisreglering införs bör de prisreglerande åtgärderna träffa aktuella
näringsidkare i olika led så likformigt som möjligt. Under gällande
prisstopp på t.ex. elkraft skulle råkraftsproducenterna med motionärernas
förslag kunna höja priserna på högspänd elkraft, vilka normalt
justeras enligt avtal med indexklausuler, medan eldistributörerna skulle
vara förhindrade att genomföra motsvarande prisförändringar. Även
andra sådana otillfredsställande konsekvenser skulle kunna uppstå om
lagen utformas enligt motionärernas tankegångar.

Självfallet bör ambitionen vid lagstiftning vara att det inte införs
lagbestämmelser som kan fa retroaktiv verkan. Om de här beskrivna
prisavtalen — både de med och de utan indexklausuler — undantogs
från möjlighet till prisreglering skulle emellertid, som har visats,
betydande negativa effekter från prisregleringssynpunkt kunna uppkomma.
Näringsutskottet avstyrker sålunda de tre motionerna i berörda
delar.

Enligt regeringens förslag skall den nya prisregleringslagen möjliggöra
reglering av marginaler och andra i priset "ingående delar". Förutom
marginalerna på produkterna skall även företagens priskalkylering
kunna regleras. Nya varor som tillförs marknaden under gällande
prisreglering omfattas inte av denna. På områden med snabbt skiftande
varusortiment — t.ex. inom sko- och textilområdena — har en prisreglerande
åtgärd därför effekt endast till dess att varusortimentet byts
ut. På sådana områden, sägs det i propositionen (s. 36), skulle bara en
prisreglering i form av marginalstopp eller andra regleringar av kalkyleringsförfarandet
ha möjlighet att förhindra en allvarlig prisstegring.
Regeringen är medveten om att det skulle vara förenat med stora
praktiska svårigheter — såväl för företagen som för berörda myndigheter
— att genomföra en marginalreglering. Även om så är fallet bör
man enligt regeringen inte frånhända sig möjligheten att för vissa
speciella fall kunna ingripa med denna åtgärd.

I motion 1989/90:Fil0 (fp) framförs invändningar emot den föreslagna
bestämmelsen (32 §). Innebörden av denna är oklar, anmärks det.
Att utan närmare definition föra in begreppen marginal och "i priset
ingående delar" i en lag som djupt kan ingripa i enskildas rätt är inte
acceptabelt, anser motionären. Han kan dock godta förslaget om
marginalreglering såvitt gäller en lagstiftning för krissituationer med
varuknapphet.

Som tidigare har nämnts går näringsutskottet inte in på frågan om i
vilka situationer prisregleringar skall kunna tillgripas.

Näringsutskottet instämmer emellertid i regeringens bedömning att
den nya prisregleringslagen bör innefatta en bestämmelse som möjliggör
reglering av marginaler m.m. En sådan reglering kan behöva
tillgripas i vissa speciella fall. Det går dock inte, som också anförs i
propositionen, att i förväg fastställa hur en sådan reglering praktiskt

1989/90:NU4y

3

skall utformas i alla möjliga situationer. Detta måste avgöras i det
särskilda fallet beroende på vad som är mest ändamålsenligt med
avseende på det berörda området. Lösningen av de olika tekniska
frågor som kan uppkomma vid en marginalreglering måste därför
anförtros åt regeringen och de tillämpande myndigheterna. I likhet
med regeringen anser näringsutskottet att det är väsentligt att den
berörda regleringen utformas på ett sådant sätt att den hämmar konkurrensen
så litet som möjligt. Den nu berörda delen av motion
1989/90:Fil0 (fp) bör inte, menar näringsutskottet, föranleda någon
ändring i lagförslaget.

I likhet med vad som gäller för närvarande föreslås i propositionen att
prisregleringar inte skall kunna omfatta annat än försäljningar på den
inhemska marknaden. Den nya lagen skall sålunda inte avse importoch
exporthandel.

Lagförslaget beaktar inte, anförs det i motion 1989/90:Fi9 (mp), det
faktum att många komplicerade produkter är sammansatta av såväl
svenskproducerade som importerade detaljer. Motionärens resonemang
utmynnar i ett yrkande om att riksdagen av regeringen skall begära en
komplettering av lagförslaget så att det klargörs hur det skall vara
möjligt att i framtiden särskilja vad som är svenskproducerade resp.
importerade varor.

Yrkandet torde ha sin grund i ett missförstånd. Såväl den nuvarande
prisregleringslagen som den föreslagna omfattar vidareförsäljning inom
landet av en importerad vara. Motsvarande gäller för en försäljning av
en vara inom landet från en tillverkare till en exportör. Det är alltså
bara försäljningen till och från landet som inte berörs av en prisreglering.
Det finns också anledning att erinra om att en inhemsk tillverkare,
som i sin produktion av en vara utnyttjar importerade detaljer,
under gällande prisstopp inte utan särskilt tillstånd kan höja priset på
varan till följd av inträffade prisstegringar på insatsvarorna oavsett om
dessa är svensktillverkade eller importerade. Mot bakgrund av det
sagda bör det aktuella yrkandet i motion 1989/90:Fi9 (mp) avslås av
riksdagen.

Förutom tillhandahållande av varor och tjänster föreslås den nya
prisregleringslagen omfatta vissa upplåtelser. Sålunda skall upplåtelser
av rätt att på fastighet avverka skog eller där ta torv, lera, grus, sten
och annat omfattas. Detsamma skall gälla i fråga om överlåtelser och
upplåtelser av immateriella förmögenhetsrättigheter, såsom upphovsrätt
till litterära eller konstnärliga verk. patenträtt m.m.

Förslaget innebär i huvudsak ingen förändring jämfört med nuvarande
förhållanden. De aktuella upplåtelserna har omfattats av lagstiftningen
på prisregleringsområdet sedan år 1945. Dock gäller att prisregleringar
på dessa områden har visat sig vara svåra att genomföra i
praktiken. Anledningen till detta är svårigheten att för upplåtelsen
fastställa ett s.k. stoppris, dvs. det pris som tillämpades vid tidpunkten
för införandet av prisregleringen. För t.ex. en skogsawerkningsrätt kan
kvalitetsskillnader, avverkningstrakternas olika belägenhet, etc. försvåra
fastställandet av ett stoppris. Sedan år 1984 har därför skogsavverk -

1989/90:NU4y

4

ningsrätt undantagits från tillämpningen av allmänna prisstopp. Motsvarande
undantag har gjorts beträffande immateriella förmögenhetsrättigheter.
Dessa undantag motiverar dock inte enligt regeringen att
det görs undantag i den nya lagen för berörda upplåtelser. Former för
prissättning kan komma fram som gör det möjligt att i framtiden
tillämpa prisregleringar också på dessa områden, sägs det i propositionen
(s. 26). De angivna upplåtelserna bör därför tas med i lagen, anser
regeringen.

Den motsatta slutsatsen borde dras, anförs det i motion 1989/90:Fi7
(c). Så länge det inte finns praktiska möjligheter att tillämpa prisreglerande
åtgärder på nämnda områden bör dessa inte omfattas av lagen,
anser motionärerna och föreslår att propositionen avslås i denna del.

När de berörda upplåtelserna infördes i prisregleringslagstiftningen
år 1945 motiverades det med att det förelåg behov av priskontroll i
fråga om bl.a. förlagsrätt till film och s.k. rotköp av ved (se prop.
1945:17 s. 51 f.).

Liknande behov kan uppkomma i framtiden beträffande dessa eller
andra upplåtelser. Enligt näringsutskottets mening bör motionärernas
yrkande inte föranleda någon ändring i det framlagda lagförslaget.
Liksom för närvarande får det ankomma på regeringen eller den
administrativa myndigheten att från fell till fell pröva om och i vilken
utsträckning en föreskrift om t.ex. allmänt prisstopp skall tillämpas för
berörda upplåtelser.

Stockholm den 23 november 1989
På näringsutskottets vägnar

Rune Jonsson

Närvarande: Rune Jonsson (s), Per Westerberg (m), Åke Wictorsson
(s), Per-Ola Eriksson (c), Birgitta Johansson (s), Nic Grönvall (m),
Reynoldh Furustrand (s), Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg
(fp), Rolf L Nilson (vpk), Lars Norberg (mp), Leif Marklund (s), Mats
Lindberg (s), Sven-Åke Nygårds (s), Isa Halvarsson (fp), Kjell Ericsson
(c) och Barbro Andersson (s).

Avvikande meningar

1. Inledande bestämmelse

Per Westerberg (m), Nic Grönvall (m), Gunnar Hökmark (m), Gudrun
Norberg (fp) och Isa Halvarsson (fp) anser att den del av yttrandet
som börjar med "Samma inställning" och slutar med "menar näringsutskottet"
bort ha följande lydelse:

De prisregleringar som har tillämpats sedan början av 1970-talet har
emellertid för berörda företag inneburit inte bara ir.täktsbortfall till

1989/90: NU4y

5

följd av att man under prisstopp inte har kunnat kompensera sig för
inträffade kostnadsökningar utan också administrativt merarbete och
därmed förenade kostnader. Med en prisreglerande åtgärd har alltid
följt omfattande kontakter och diskussioner med den administrativa
myndigheten — nuvarande statens pris- och konkurrensverk (SPK).
Detta har särskilt gällt vid krav på förhandsanmälningsskyldighet, då
företagen har haft att för SPK redovisa planerade prishöjningar och
skälen för dessa. Inte sällan har SPK härvid krävt förnyade redovisningar
med ingående specifikationer av orsakerna till de planerade
prisstegringarna. Företagen har också drabbats av merkostnader på
grund av omtryckning av prislistor och meddelanden till kunder, m.m.
Näringsutskottet anser därför att det finns uppenbara skäl för att i
prisregleringslagen skall införas en bestämmelse liknande den i ransoneringslagen
i enlighet med kraven i motionerna 1989/90:Fil0 (fp) och
1989/90: Fil 1 (fp).

2. Prisregleringars effekt på ingångna avtal

Per-Ola Eriksson (c), Gudrun Norberg (fp), Isa Halvarsson (fp) och
Kjell Ericsson (c) anser att den del av yttrandet som börjar med
"Näringsutskottet ansluter" och slutar med "berörda delar" bort ha
följande lydelse:

Näringsutskottet ansluter sig till motionärernas förslag. En allmänt
vedertagen och normalt tillämpad rättsgrundsats är att lagstiftning inte
skall kunna få retroaktiv verkan. De skäl som anförs i propositionen
för att de berörda prisavtalen skall omfattas av prisreglering har inte,
anser näringsutskottet, sådan styrka att man bör göra avsteg från denna
grundsats. Finansutskottet bör utarbeta erforderliga ändringar i lagförslaget
i enlighet med kraven i motionerna 1989/9():FilO (fp),
1989/90:Fil 1 (fp) och 1989/90:Fi7 (c).

3. Reglering av marginaler

Per Westerberg (m), Nic Grönvall (m), Gunnar Hökmark (m), Gudrun
Norberg (fp) och Isa Halvarsson (fp) anser att den del av yttrandet
som börjar med "Näringsutskottet instämmer" och slutar med "i
lagförslaget" bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet instämmer emellertid i vad som anförs i motion
1989/90:Fil0 (fp) om att grunden för och den praktiska utformningen
av den föreslagna regleringen av marginaler m.m. är bristfälligt redovisad
i propositionen. Att en bestämmelse som till sin innebörd är oklar
införs i lagen kan inte utan mycket starka skäl godtas — särskilt inte
när den enskildes rätt berörs. Ett sådant starkt skäl föreligger om
bestämmelsen tar sikte på förhållanden som kan uppstå vid krig eller
krissituationer. Näringsutskottet anser därför att det i propositionen
framlagda förslaget om reglering av marginaler m.m. kan accepteras
endast vid sådana situationer.

1989/90: NU4y

6

4. Vissa upplåtelser

Per-Ola Eriksson (c), Gudrun Norberg (fp), Lars Norberg (mp), Isa
Halvarsson (fp) och Kjell Ericsson (c) anser att den del av yttrandet
som börjar med "Liknande behov" och slutar med "berörda upplåtelser"
bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet delar motionärernas uppfattning att överlåtelser
och upplåtelser av immateriella förmögenhetsrättigheter och upplåtelser
av skogsavverkningsrätt m.m. inte bör beröras av den nya prisregleringslagen.
Som redan nämnts har dessa områden undantagits vid
tillämpningen av allmänna prisstopp under senare år. Med bifall till
det nu aktuella yrkandet i motion 1989/90:Fi7 (c) bör riksdagen avslå
propositionen såvitt här är i fråga.

1989/90:NU4y

7