yttr 1989/90 nu3y y

Yttrande 1989/90:nu3y

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan. 

Näringsutskottets yttrande
1989/90:NU3y

Tilläggsprotokoll till frihandelsavtal med

EEC 1989/90

NU3y

Till utrikesutskottet

Utrikesutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att avge yttrande
över proposition 1989/90:10 med förslag om godkännande av tilläggsprotokoll
till Sveriges frihandelsavtal med den Europeiska ekonomiska
gemenskapen (EEC).

Näringsutskottet kommenterar i sitt yttrande dels regeringens förslag
om godkännande av tilläggsprotokollet, dels yrkandena om avslag på
regeringens förslag i de tre motioner som har väckts med anledning av
propositionen. Dessa är 1989/90:U3 av Birgitta Hambraeus (c),
1989/90:U4 av Lars Werner m.fl. (vpk) och 1989/90:U5 av Krister
Skånberg (mp).

Propositionen
Huvudsakligt innehåll

I propositionen föreslås riksdagen godkänna ett tilläggsprotokoll till
Sveriges frihandelsavtal med den Europeiska ekonomiska gemenskapen
(EEC) rörande avskaffandet av existerande och förhindrandet av
nya kvantitativa exportrestriktioner. Protokollet innehåller härutöver
bl.a. en skyddsklausul, tillämplig vid reexport eller allvarlig bristsituation
eller hot om sådan.

Bakgrund

I avtalet mellan Sverige och EEC uttalades (prop. 1972:135) inledningsvis
bl.a. att parterna i syfte att bidra till den europeiska uppbyggnaden
avsåg att stegvis avveckla hindren för huvuddelen av sin handel.
Vidare förklarade de sig beredda att under vissa angivna omständigheter
utsträcka sina förbindelser till områden som inte omfattades av då
föreliggande avtal.

Vid avtalets tillkomst intogs ett generellt förbud mot kvantitativa
importrestriktioner. Sverige hade i samband med förhandlingarna uttryckt
önskemål om ett motsvarande förbud mot exportrestriktioner;
detta avvisades emellertid av EG-kommissionen. I fråga om kvantitativa
exportrestriktioner har mellan EEC och EFTA-länderna motsvaran -

1 Riksdagen 1989190. 17 sami. Nr 3y

de regler om förbud i det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT)
gällt. För EFTA-länderna inbördes finns i EFTA-konventionen ett
generellt förbud mot kvantitativa exportrestriktioner. Undantag har
emellertid enligt beslut av EFTA:s råd medgetts för skrot och avfall av
metaller. Sverige har — i likhet med flertalet övriga EFTA-länder
— utnyttjat den nu nämnda möjligheten. Kommerskollegium kan
medge exportlicens; beslut härom överklagas hos regeringen. Kollegiet
har normalt inte beviljat licens om varorna bedömts kunna avsättas
inom landet. EG och vissa enskilda EG-länder tillämpar exportrestriktioner
mot tredje land i fråga om visst metallskrot.

År 1984 enades EFTA- och EG-ministrarna om att utvidga det
västeuropeiska samarbetet. Uppföljningen av den då antagna s.k.
Luxemburgdeklarationen har i fråga om kvantitativa exportrestriktioner
resulterat i en uppgörelse mellan parterna om avskaffandet av
befintliga och förbud mot nya sådana restriktioner.

Näringsutskottet

I de tre motioner som har väckts med anledning av propositionen
föreslås att riksdagen avslår regeringens förslag. Motiveringarna är i
huvudsak likartade.

Det motiv om anpassning till EG som regeringen har åberopat för
sitt förslag godtas inte i motion 1988/89:U4 (vpk). Motionärerna finner
det vara av vikt att Sveriges handel omfattar länder även utanför det
dynamiska europeiska samarbetsområdet och hänvisar till det egna
partiets ställningstagande våren 1988 mot en sådan anpassning till EG.
Vidare riktas kritik mot procedurreglerna. Förfarandet innebär enligt
motionärerna en inskränkning av Sveriges rätt till självbestämmande.

Enligt förslaget skulle riksdagen förbjuda sig själv att införa restriktioner
för exporten till EG-länderna, heter det i motion 1989/90:U3
(c). Motionären ifrågasätter att det uteslutande är ekonomiska motiv
som föranleder propositionen. Vidare riktas kritik mot området för
skyddsåtgärder, vilket enligt motionären är otillräckligt. Det finns,
anser hon, fler skäl till exportförbud än de som framgår av förslaget.
Hänsynen till miljö, hälsa, regional utveckling, socialt ansvarstagande
m.m. får inte påverkas negativt av handelsförbindelserna. Som exempel
på varugrupper m.m. som borde omfattas av en sådan klausul nämns
utbränt kärnbränsle och kärnkraftsteknologi och vidare vissa kulturföremål.

Argument liknande de nu refererade framförs i motion 1989/90:U5
(mp). Handel med varor som i något avseende skadar människor, djur
eller det ekologiska systemet bör regleras, menar motionären, som
samtidigt framhåller att miljöpartiet ställer sig positivt till en fri och
rättvis handel med varor under förutsättning att den inte innebär faror
av sådant slag som anges i motionen.

Näringsutskottet vill framhålla att det nu föreliggande tilläggsprotokollet
innebär att frihandelsavtalet mellan Sverige och EEC kompletteras

1989/90: NU3y

2

med regler om kvantitativa exportrestriktioner; härigenom uppnås en
paralleliitet när det gäller de tidigare överenskomna reglerna om
importrestriktioner.

I det grundläggande frihandelsavtalet finns ett flertal skyddsklausuler
som kan åberopas vid svårigheter med bestämmelserna om fri rörlighet
för de varor som avtalet omfattar. Sålunda kan en part (art. 20) vid
import, export eller transitering införa förbud eller restriktioner om
det är motiverat med hänsyn till exempelvis allmän moral, allmän
ordning eller allmän säkerhet eller till människors och djurs liv och
hälsa och växters bevarande. Aven s.k. nationella skatter av konstnärligt,
historiskt eller arkeologiskt värde omfattas av detta skydd. Sådana
förbud eller restriktioner får dock inte utgöra ett medel för godtycklig
diskriminering eller innefatta en förtäckt begränsning av handeln
mellan parterna. Andra omständigheter som kan åberopas för att en
part skall kunna göra undantag från avtalets bestämmelser om fri
rörlighet för varor är t.ex. väsentliga säkerhetsintressen (art. 21), allvarliga
störningar inom någon sektor av näringslivet och allvarlig försämring
av det ekonomiska läget inom en region (art. 26).

För övervakning av avtalets tillämpning finns en s.k. blandad kommitté
med representanter för avtalsparterna. Det förutsätts att kommittén
skall uttala sig enhälligt i berörda frågor.

Frågor rörande internationella överenskommelser mot export av
miljöfarlig verksamhet har behandlats av utrikesutskottet våren 1989
(1988/89:UU15). Vidare har näringsutskottet i ett yttrande till utrikesutskottet
om den västeuropeiska integrationen lämnat synpunkter i
fråga om export av kärnkraftsteknologi m.m. (1988/89:NU4y s. 17).
Näringsutskottet konstaterade därvid att såväl GATT:s som EG:s regelsystem
torde ge utrymme för sådana icke-diskriminerande handelsbegränsningar
som de svenska reglerna om import och export inom
kärnteknikområdet var exempel på.

Näringsutskottet erinrar om att riksdagen med stor majoritet har
slagit fast att samarbetet med EG skall breddas och fördjupas så långt
detta är förenligt med neutralitetspolitiken. Den nu aktuella överenskommelsen
om att inte införa eller bibehålla exportrestriktioner skall
ses mot bakgrund av detta beslut. Den står också i överensstämmelse
med Sveriges allmänna strävan att öka frihandeln.

Som en följd av de nya reglerna om exportrestriktioner kan nu EG:s
förbud mot export av metallskrot avvecklas gentemot EFTA-länderna.
De nya reglerna föranleder även motsvarande åtgärd beträffande
EFTA-ländernas kvantitativa restriktioner m.m. för export av metallskrot.

Näringsutskottet finner med hänsyn till det nu anförda att tilläggsprotokollet
tiil Sveriges avtal med EEC bör godkännas av riksdagen.
Motionerna 1989/90:U3 (c), 1989/90:U4 (vpk) och 1989/90:U5 (mp)
avstyrks alltså i här behandlade delar.

1989/90: NU3y

3

Stockholm den 21 november 1989
På näringsutskottets vägnar

Lennart Pettersson

Närvarande: Lennart Pettersson (s), Per Westerberg (m), Åke Wictorsson
(s), Per-Ola Eriksson (c), Birgitta Johansson (s), Inga-Britt Johansson
(s), Bo Finnkvist (s), Reynoldh Furustrand (s), Gunnar Hökmark
(m), Gudrun Norberg (fp), Rolf L Nilson (vpk), Lars Norberg (mp),
Leif Marklund (s), Sven-Ake Nygårds (s), Karin Falkmer (m), Christer
Eirefelt (fp) och Håkan Hansson (c).

Avvikande meningar

1. Per-Ola Eriksson (c) och Håkan Hansson (c) anser att den del av
yttrandet som börjar med "Näringsutskottet erinrar" och slutar med
"av metallskrot" bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet erinrar om att riksdagen med stor majoritet har
slagit fast att samarbetet med EG skall breddas och fördjupas så långt
detta är förenligt med neutralitetspolitiken. Den nu aktuella överenskommelsen
om att inte införa eller bibehålla exportrestriktioner skall
ses mot bakgrund av detta beslut.

Som en — — — (= näringsutskottet) — — — av metallskrot.

Enligt näringsutskottets mening får den internationella handeln inte
styras uteslutande av ekonomiska motiv. Av hänsyn till människors
och djurs hälsa och säkerhet och till miljön och andra angelägna
intressen måste sålunda restriktioner i handeln tillåtas. Möjligheter till
åtgärder för att skydda sådana intressen ges också i de olika avtal som
gäller för handeln. Utskottet utgår från att det nu aktuella tilläggsprotokollet
inte kommer att innebära någon inskränkning i detta hänseende.

2. Rolf L Nilson (vpk) och Lars Norberg (mp) anser att den del av
yttrandet som börjar med "Näringsutskottet erinrar" och slutar med
"behandlade delar" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening innebär det nu föreslagna tillägget i Sveriges
frihandelsavtal med EEC — av regler som förbjuder införande
eller bibehållande av kvantitativa exportrestriktioner — att vårt land
avhänder sig ett viktigt verktyg för kontroll av att farliga produkter
inte kan komma i cirkulation i de nu berörda länderna. Enligt det
hittills tillämpade systemet är huvudregeln att exportförbud och andra
restriktioner är tillåtna; restriktioner kan kombineras med möjlighet
till licens för angelägen export. Att — såsom regeringen föreslår — nu
vända på regelsystemet och göra förbud mot exportrestriktioner till

huvudregel och tillåta sådana endast vid vissa, särskilt uppräknade,
omständigheter innebär en försvagning av möjligheterna att förhindra
export av forliga eller på annat sätt skadliga varor.

Enligt näringsutskottets mening är de skyddsklausuler som finns i
frihandelsavtalet alltför snävt avgränsade. Sålunda kan det ifrågasättas
om begreppet farliga varor ges eller kommer att ges en tillräckligt
vidsträckt innebörd för att vara ändamålsenligt. Av väsentlig betydelse
är att den skada som en produkt förorsakar beaktas under produktens
hela livscykel, alltså från produktion och hantering till konsumtion,
skrotning och återanvändning.

Vidare kan ifrågasättas om inte reglerna för övervakning m.m. av
avtalet kommer i konflikt med Sveriges intresse av självbestämmanderätt.

Med hänsyn till vad som nu har sagts finner näringsutskottet att
nuvarande ordning med möjlighet till exportrestriktioner bör bestå
och att propositionen följaktligen bör avslås av riksdagen. Med det
sagda tillstyrks motionerna 1989/90:U3 (c), 1989/90:U4 (vpk) och
1989/90:U5 (mp) i här behandlade delar.

1989/90: NU3y

5

gotab 99303, Slockholm 1989

Yttranden

Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.