Tullregisterlag m.m.
Yttrande 1989/90:KU5y
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.
Konstitutionsutskottets yttrande
1989/90:KU5y
Tullregisterlag m.m.
1989/90
KU5y
Till skatteutskottet
Bakgrund
Konstitutionsutskottet har den 30 november 1989 till skatteutskottet
yttrat sig över proposition 1989/90:40 om tullregjsterlag m.m. och
yrkanden i tre motioner med anledning av propositionen
(1989/90:KU2y).
I samband med den fortsatta behandlingen i skatteutskottet har
datainspektionens generaldirektör företrätt inför utskottet den 6 februari
1990 och diskuterat behovet av vissa ändringar i 1 och 2 §§ i den
föreslagna tullregisterlagen. Ändringarna har samband med frågan om
hur användningen av sökbegrepp i tullregistret skall regleras och
frågan om möjligheten att använda registret i brottsspaningssyfte. Samma
dag beslutade skatteutskottet att bereda konstitutionsutskottet tillfälle
att avge ett förnyat yttrande i ärendet.
Konstitutionsutskottets tidigare yttrande
I sitt yttrande den 30 november 1989 anförde konstitutionsutskottet att
frågan om vilka sökbegrepp som skall få användas i ett register är av
stor betydelse för skyddet av den enskildes integritet. Utskottet ansåg
därför att användningen av sökbegreppen borde regleras i lagen och
uttalade att regeringen borde återkomma till riksdagen med förslag till
lagstiftning.
Utskottets socialdemokratiska ledamöter anförde en avvikande mening
i denna fråga. De ansåg att det inte var möjligt att i ett sammanhang
reglera alla de sökbegrepp som skall få användas. De ansåg
emellertid att det var viktigt att användningen av sökbegrepp kunde
begränsas med hänsyn till kraven på integritet och fann att det från
denna utgångspunkt var lämpligt att — som föreslogs i propositionen
— bestämmelser om att de grundläggande sökbegreppen får användas
ges i lagen. Om fråga uppstår om användning av andra sökbegrepp
som är av samma centrala betydelse från integritetssynpunkt, bör detta
enligt dessa ledamöters mening därför också regleras i lagen. I de fall
där integritetsintressena inte gör sig lika starkt gällande bör regleringen
enligt deras mening kunna handhas av regeringen eller datainspektio
-
1 Riksdagen 1989/90. 4 sami Nr 5y
nen. De pekade slutligen på det ansvar att ta till vara integritetsintressena
som datainspektionen har då den meddelar föreskrifter med stöd
av 6 och 6 a §§ datalagen.
När det gäller frågan om användningen av tullregistret i brottsspaningssyfte
konstaterade konstitutionsutskottet att det i propositionen
anfördes att registret inte får användas för brottsspaning. Utskottet
delade denna uppfattning och fann att den föreslagna lagen om tullregister
hade utformats så att någon sådan användning inte blir möjlig.
Utskottet konstaterade nämligen att tullregistret bara får användas för
de ändamål som anges i lagen och att brottsspaning inte är något
sådant ändamål. Enligt utskottet saknas det därför lagliga förutsättningar
för att använda tullregistret för brottsspaning.
I en avvikande mening efterlyste ledamoten från miljöpartiet säkra
garantier för att tullregistret inte används för spaning inom eller utom
landet. Han ansåg att regeringen borde redovisa för riksdagen hur
sådana garantier skulle skapas.
Datainspektionens ändringsförslag
De ändringar som diskuterats innebär följande.
I 1 § ändras andra stycket till denna lydelse: "Bestämmelserna i
denna lag gäller inte register som regleras i annan lag eller förordning.
"
I 2 § förs ett andra stycke in med följande lydelse: "I lagen
(1965:94) om polisregister m.m. finns bestämmelser om det register
som tullmyndigheterna för i spaningssyfte."
Enligt vad konstitutionsutskottet har inhämtat anförde datainspektionen
bl.a. följande till stöd för förslagen vid skatteutskottets sammanträde
den 6 februari 1990.
Ett personregister i datalagens mening skall föras för ett visst ändamål.
Tullregistret kommer att bli ett sådant personregister eftersom det
kommer att innehålla upplysningar som avser enskilda personer även
om sådana uppgifter inte kommer att utgöra den övervägande delen av
registrets innehåll. Ändamålet har avgörande betydelse för vilka uppgifter
som Sr samlas in, registreras och lämnas ut. Ett personregister
Sr inte användas på ett sätt som inte överensstämmer med registrets
ändamål.
Av mycket stor betydelse för hur ett register kan användas är de
sökbegrepp som byggs in i systemet. Ju flera och friare sökmöjligheter
som kan användas desto större blir risken för otillbörligt intrång i den
personliga integriteten. Härtill kommer den betydelse för användningen
av registren som den i tryckfrihetsförordningen stadgade offentlighetsprincipen
får för personregister som förs hos myndigheter. En
myndighet måste använda alla tillåtna sökbegrepp och tekniska möjligheter
som står myndigheten till buds för att ta fram uppgifter som
någon begär med stöd av offentlighetsprincipen. Den enda begränsningen
är att uppgifterna skall kunna tas fram med rutinbetonade
åtgärder och utan alltför höga kostnader. Att myndigheten inte använder
de begärda uppgifterna i sin egen verksamhet saknar betydelse.
Tullmyndigheterna för i dag ett särskilt register för den brottsbekämpande
verksamhet som ankommer på tullmyndighet. Detta register —
SPADI — förs med stöd av 10 a § polisregisterlagen och får föras med
stöd av ADB enligt en särskild förordning. Där får föras in uppgifter
1989/90:KU5y
2
om den som är misstänkt för brott enligt lagen om straff för varusmuggling,
narkotikastrafflagen, valutalagen, tullagen, tullförordningen,
lagen om förbud i vissa fall mot införsel av spritdrycker, lagen om
vissa internationella sanktioner och ytterligare någon lag. Enligt polisregisterlagen
skall ett polisregister — vilket SPADI är — tjäna till
upplysning om brott, för vilka någon har misstänkts, åtalats eller
dömts eller om någons personliga förhållanden i övrigt. Även uppgifter
om transportmedel och andra varor som misstänks ha samband
med sådana brott får registreras i SPADI.
I samband med 2 a §-yttrandet över förslaget till tullregisterlag
noterade datainspektionen att — enligt ett uttalande i propositionsförslaget
— tullregistret inte skulle få användas för sådant brottsspaningssyfte
för vilket SPADI förs. Tullregister skulle emellertid få användas
för den kontroll och övervakning som är ett led i tullens klareringsarbete.
Inspektionen antog då att registret därför skulle komma att
innehålla även uppgifter om att någon kan misstänkas för brott. Detta
förhållande och den betydelse för de tekniska möjligheterna att använda
personregister som existerande sökbegrepp har föranledde inspektionen
att föreslå att sökbegreppen i tullregistret skulle uttömmande
författningsregleras, antingen i lagen eller genom en av regeringen
utfärdad förordning. En alternativ möjlighet som inspektionen pekade
på var att i författning förbjuda vissa sökbegrepp. Vilka sökbegrepp
som skulle tillåtas eller förbjudas uttalade sig inspektionen inte om.
Syftet med förslaget var emellertid att säkerställa att tullregistret inte
kunde användas för brottsspaningsändamål.
Sedan datainspektionen avgav sitt 2 a §-yttrande har inspektionen
fått ny information både om registrets innehåll och om det antal
sökbegrepp som planeras för tulldatasystemet.
I fråga om sökbegreppen i systemet lär 1 600 olika sökbegrepp
kunna komma att användas. Härtill kommer att systemet alltjämt är
under uppbyggnad. Att uttömmande författningsreglera eller att med
stöd av datalagen meddela föreskrifter för ett så stort antal sökbegrepp
torde inte vara genomförbart.
Generaltullstyrelsen har i en skrivelse till skatteutskottet upplyst att
det i tulldatasystemet inte kommer att finnas någon uppgift om att en
person är misstänkt för brott. Av skrivelsen framgår emellertid enligt
vad inspektionen kan förstå att det kommer att finnas uppgifter som
kan visa att en person kan ha begått brott.
Enligt datainspektionen är det angeläget att det skapas så goda
garantier som möjligt för att tulldatasystemet inte kommer att användas
för tullens brottsspaning. 1 motiven till lagförslaget sägs uttryckligen
att tulldatasystemet inte skall få användas för den typ av brottsspaning
för vilket SPADI förs. Datainspektionen anser att motivuttalandet
bättre borde komma till uttryck i lagtexten än vad som blivit fallet i
propositionens lagförslag. Inspektionen föreslår därför att det i 2 §
(ändamålsbestämmelsen) förs in ett nytt andra stycke av följande
lydelse: "I lagen om polisregister m.m. finns bestämmelser om det
register som tullmyndigheterna för i spaningssyfte." Genom att föra in
en sådan erinran i ändamålsparagrafen måste det anses bli klargjort att
tulldatasystemet inte är avsett för de ändamål för vilka SPADI förs.
Eftersom ett personregister inte får användas på ett sätt som strider
mot dess ändamål, borde tillägget ge samma säkerhet mot att registret
används för brottsspaning som en begränsning av sökbegreppen.
Datainspektionens förslag beträffande 2 § innebär att det måste
göras vissa följdändringar i 1 §.
1989/90: KU5y
3
Konstitutionsutskottets bedömning
1989/90: KU5y
Av vad datainspektionen anfört inför skatteutskottet framgår att det
antal sökbegrepp som kan komma att användas i tulldatasystemet nu
kan uppskattas till ca 1 600. Eftersom systemet är under uppbyggnad
kan ytterligare sökbegrepp tillkomma. I likhet med datainspektionen
finner konstitutionsutskottet att det inte är möjligt att uttömmande
författningsreglera eller att med stöd av datalagen meddela föreskrifter
för ett så stort antal sökbegrepp. Som utskottet framhöll i sitt förra
yttrande är emellertid frågan om vilka sökbegrepp som skall få användas
i ett register av stor betydelse för den personliga integriteten. Det
är därför viktigt att sökbegrepp som är känsliga från integritetssynpunkt
endast används i begränsad utsträckning. Användningen av
sådana sökbegrepp bör därför enligt utskottets mening regleras i lag.
Förslaget i propositionen om att bestämmelser om de grundläggande
sökbegreppen — tullidentifikationsnummer, personnummer och organisationsnummer
— tas in i lagen ligger också i linje med detta. Om
det blir aktuellt att använda andra sökbegrepp där integritetsintressena
gör sig gällande på samma sätt, bör enligt utskottets mening även en
sådan användning regleras i lag. Användningen av sökbegrepp i andra
fall bör däremot kunna regleras genom verkställighetsföreskrifter. Enligt
utskottet bör regeringen uppmärksamt följa denna fråga.
När det gäller frågan om användningen av tullregistret i brottsspaningssyfte
delar utskottet datainspektionens uppfattning att ett personregister
inte får användas i strid mot registrets ändamål. I sitt förra
yttrande konstaterade utskottet också att den föreslagna lagen hade
utformats i enlighet med detta och att brottsspaning inte angavs som
något sådant ändamål i lagen. Utskottet fann därför att det saknas
lagliga förutsättningar att använda registret i brottsspaningssyfte. Utskottet
har emellertid inga erinringar mot de ändringar i förtydligande
syfte som datainspektionen föreslår. Det får ankomma på skatteutskottet
att närmare pröva hur bestämmelserna skall utformas.
Stockholm den 6 mars 1990
På konstitutionsutskottets vägnar
Olle Svensson
Närvarande: Olle Svensson (s), Anders Björck (m), Catarina Rönnung
(s), Kurt Ove Johansson (s), Birgit Friggebo (fp), Bertil Fiskesjö (c),
Sture Thun (s), Hans Nyhage (m), Sören Lekberg (s), Anita Modin (s).
Elisabeth Fleetwood (m), Ylva Annerstedt (fp), Bengt Kindbom (c), Bo
Hammar (vpk), Hans Leghammar (mp), Ulla Pettersson (s) och Per
Olof Håkansson (s).
gotab 96187. Slockholm 1990
4
Yttranden
Ett utskott som ansvarar för en viss fråga kan be om synpunkter från ett annat utskott. Det kallas yttrande. Yttrandet tas med i det betänkande som det ansvariga utskottet lämnar inför riksdagens beslut i frågan.