Regionalpolitik för 90-talet

Yttrande 1989/90:KrU7y

Kulturutskottets yttrande
1989/90:KrU7y

Regionalpolitik för 90-talet

.1989/90

KrU7y

Till arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet har den 3 april 1990 beslutat bereda kulturutskottet
tillfälle att yttra sig över proposition 1989/90:76 om regionalpolitik
för 90-talet jämte motioner som har samband med kulturutskottets
beredningsområde.

Utskottet

Kultur

I propositionen preciseras och utvecklas målen och riktlinjerna för
regionalpolitiken. Utskottet konstaterar med tillfredsställelse att — i
avsnittet om samhälls- och politikområden av särskild betydelse för
den regionala utvecklingen — kulturpolitiken ägnas stor uppmärksamhet
och, framför allt, att kulturinsatser tillmäts stor betydelse i ett
regionalt perspektiv (se prop. bl.a. s. 108 och 144—148). Det framhålls
att tillgången till ett aktivt kulturutbud i form av t.ex. teater, dans och
musik är viktigt för hur den egna orten och regionen uppfattas.
Möjligheterna att själva delta i kulturverksamheter eller ett föreningsliv
med kulturinriktning är av stor betydelse för många människor.
Den yttre miljöns kulturkvaliteter är viktiga för hur en stad eller ett
landskap upplevs. Vidare framhålls att kulturfrågorna hör till den
infrastruktur, i vid mening, som avgör frågor om utveckling och
dynamik i en region, som påverkar människors val av bostadsort och
som bidrar till att skapa ett samhällsklimat som kan häva stagnation
och tillbakagång.

På ett annat plan, framhålls det också i propositionen, kan kulturfrågorna
vara viktiga även utifrån en näringspolitisk synvinkel. Det
kan gälla när t.ex. kulturutbudet och kulturmiljövärdena vägs in vid
valen av lokalisering av företag eller vid rekrytering av personal. Det
gäller också när kulturen fungerar som ekonomisk bas för t.ex. turismen
eller för företag som arbetar inom kultursektorn.

1 Riksdagen 1989/90. 13 sami. Nr 7y

Utskottet vill ställa sig bakom de redovisade synpunkterna. Dessa
står i god överensstämmelse med den syn på kulturens betydelse för
människorna som utskottet gett uttryck åt i olika sammanhang.

Enligt propositionen bör regionalpolitiken alltmer inriktas på att se
till de samlade förutsättningarna för regional utveckling. Därför har
det, anförs det också i propositionen, varit naturligt att vidga möjligheten
att påverka den utvecklingen genom kulturpolitiska insatser.

Utskottet har tidigare i yttranden till utbildningsutskottet (yttr. KrU
1987/88:3y) och arbetsmarknadsutskottet (yttr. KrU 1987/88:9y) ställt
sig positiv till försöksverksamheter inom kulturområdet i enlighet med
regeringens förslag i propositionerna om särskilda regionalpolitiska
insatser åren 1987 och 1988 för delar av Bergslagen och norra Sveriges
inland resp. Norrbottens län (prop. 1987/88:64 s. 35, bet. UbU 9, rskr.
211, resp. prop. 1987/88:86 s. 31, bet. AU 19, rskr. 347).

Så långt insatserna nu kunnat utvärderas, anförs det i propositionen,
de fallit väl ut när det gällt att med relativt begränsade medel
skapa ett ökat utbud av kulturverksamheter och kulturaktiviteter i de
aktuella regionerna.

I motioner från de flesta riksdagspartierna har gjorts allmänna
uttalanden om vikten av att kultursatsningar görs som ett led i det
regionalpolitiska arbetet.

Även utskottet anser det angeläget att satsningarna inom kulturområdet
för att stärka regional utveckling och regional identitet förstärks.
Utskottet delar också den uppfattning som kommer till uttryck i
propositionen om att en medveten satsning på kulturområdet kan ha
särskild betydelse för kvinnorna som i hög grad engagerar sig i
kulturlivet.

Såväl i årets budgetproposition (bil. 10 s. 58) som i den här
behandlade regionalpolitiska propositionen (s. 145—147) anförs synpunkter
av innehåll att formerna för det statliga regionala kulturstödet
ger goda förutsättningar för landsting och kommuner, som av bl.a.
regionalpolitiska skäl ser motiv för att stärka kulturens ställning i den
egna landsdelen, att påverka den regionala fördelningen av de statliga
kulturpolitiska reforminsatserna. I detta sammanhang vill utskottet
hänvisa till att utskottet nyligen avslutat beredningen av de förslag som
innehåller regionala kultursatsningar och därvid funnit skäl att i vissa
avseenden föreslå ett förstärkt stöd utöver det av regeringen föreslagna.
Detta gäller såväl teater-, dans- och musikområdet som museiområdet
(se bet. 1989/90:KrU17, 19 och 21).

I propositionen (s. 147) utvecklas närmare uppfattningen att möjligheterna
att förverkliga vissa projekt på kulturområdet som förts fram
av bl.a. regionalpolitiska kommittén bör prövas inom ramen för en
samverkan mellan de kulturpolitiska reformerbjudandena och ambitionerna
på regional nivå. I en sådan samverkan, framhålls det, är det
emellertid viktigt att goda förutsättningar skapas för att de regionalpolitiska
behoven skall kunna vägas in. Att så sker garanteras enligt
propositionen bäst genom att de statliga regionalpolitisk! motiverade
resurserna också kan utnyttjas tillsammans med de kulturpolitiska
resurserna.

1989/90: KrU7y

2

Regionalpolitiska kommittén har föreslagit att medlen för regionala
utvecklingsinsatser skall fa utnyttjas också för projektstöd inom kulturområdet.
Det förslaget ligger, framhålls det i propositionen, väl i linje
med propositionens syn på hur den regionalpolitiska och kulturpolitiska
samverkan bäst skall kunna utvecklas.

Enligt propositionen bör detta gälla generellt för dessa medel i
samtliga län men för de tre nordligaste länen tillkommer också ett
förslag om gemensamt anslag för särskilda infrastrukturåtgärder. Medel
ur detta anslag bör, om berörda länsstyrelser finner det angeläget,
kunna utnyttjas för insatser inom kulturområdet.

Att länsanslagen i fortsättningen skall kunna användas för projektstöd
inom kulturområdet tillstyrks direkt eller indirekt i motionerna
A53 (c), A83 (m), A92 (fp), A97 (fp), A110 (vpk), A112 (c) och A118
(c). I motion A53 anges dock att tillstyrkandet sker endast under den
förutsättningen att länsanslagen får kraftig uppräkning (yrkande 10
delvis). Inställningen i motionerna A112 (yrkande 6 delvis) och Al 18
(yrkande 30 f delvis) är likartad. I dessa motioner är dock yrkandena
så utformade att de kan sägas ge uttryck åt uppfattningen att det inte
kommer att finnas utrymme för kultursatsningar genom länsanslagen
om dessa inte kraftigt räknas upp.

I enlighet med det synsätt på kulturen som en betydelsefull faktor
för den regionala utvecklingen som utskottet tidigare gett uttryck åt
tillstyrker utskottet att länsanslagen skall få användas också för projektstöd
inom kulturområdet liksom att de särskilda resurserna för infrastrukturåtgärder
skall kunna utnyttjas för insatser inom kulturområdet.

Utskottet vill ta avstånd från det synsätt som kommer till uttryck i
motionerna A53, Al 12 och Al 18 i här aktuellt avseende. Oavsett om
länsanslagen kommer att höjas i förhållande till regeringens förslag
måste nämligen enligt utskottets mening insatser för kulturen tillmätas
samma vikt som insatser inom andra sektorer. Det är angeläget att
arbetsmarknadsutskottet slår fast denna princip då förslag om länsanslagen
avges till riksdagen. Om så inte sker, finns en betydande risk för
att insatser på kulturområdet får stå tillbaka i en prioriteringssituation
gentemot projekt inom andra sektorer utan att en real jämförelse
mellan de olika projektens betydelse ur regionalpolitisk synpunkt görs.
Utskottet anser nämligen att kulturen har en sådan betydelse för en ort
och en bygd att det inte finns anledning att utgå från att satsningar på
kulturområdet är mindre viktiga än insatser på andra områden.

I de tre motionerna av företrädare för centerpartiet — A53, Al 12
och Al 18 — understryks vikten av att kommuner och landsting ges
tillfälle att påverka användningen av länsanslagen för kulturprojekt.

Utskottet vill med anledning av motionsförslagen i denna del återge
vad som anförs i propositionen om den nya uppgift som läggs på
länsstyrelserna vid ett genomförande av regeringsförslagen (prop. s.
147).

För länsstyrelserna innebär förslaget att de tilldelas en delvis ny
uppgift som syftar till att integrera insatser inom kulturområdet i den
samlade regionalpolitiska planerings- och programverksamheten. För -

1989/90: KrU7y

3

1* Riksdagen 1989/90. 13 sami Nr 7y

utsättningarna för detta är goda genom den sakkunskap länsstyrelserna
förfogar över inom kulturmiljövården och genom möjligheterna att
repliera på de kulturinstitutioner som har ett regionalt ansvar i länet.
En nära samverkan med kulturområdets institutioner i länet bör
sålunda garantera att medel ur länsanslaget används för insatser som
vad gäller kvalitet och utformning överensstämmer med kulturpolitiska
prioriteringar i övrigt.

Utskottet vill tillägga att eftersom kommuner och landsting ofta är
huvudmän för de regionala kulturinstitutionerna måste kommuner
och landsting självfallet få medverka i beredningsarbetet då det gäller
kulturprojekt. Utskottet underströk detta redan i sitt yttrande KrU
1987/88:3y i vad avser insatser i Jämtlands län för att stimulera lokal
och regional kulturverksamhet. Utskottet anser att motionsyrkandena i
här aktuell del inte påkallar någon riksdagens åtgärd (A53 yrkande 10
delvis, Al 12 yrkande 6 delvis och Al 18 yrkande 30 f delvis).

Utskottet tar härefter i korthet upp vissa särskilda frågor som behandlas
i motioner.

Med hänsyn till vad som anförs i motion A83 om de centrala
kulturinstitutionernas regionala ansvar och om utgångspunkterna för
statens stöd till den regionala och kommunala nivån hänvisar utskottet
till sitt nyligen avgivna betänkande KrU17 (främst s. 15 och 17, se
även reservationerna 9 och 12).

I motion Alli (c) tas upp frågan om en decentralisering av centrumbildningarna
på kulturområdet (yrkande 14).

Med hänsyn till att det pågår en översyn hos statens kulturråd av
bidragsgivningen till centrumbildningarna — i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen
— och till att centrumbildningarna inte är statliga
organ — avstyrks yrkandet. 1 den mån yrkandet syftar på de s.k. tre
R:en — Riksteatern, Svenska Rikskonserter och Riksutställningar —
vill utskottet erinra om att en omorganisation skett av Rikskonserter,
som fått namnet Svenska Rikskonserter, och länsmusiken. Det är
också naturligt att utvecklingen av de regionala institutionerna medför
förändrade villkor för R:ens verksamhet (se prop. 1989/90:100 bil. 10 s.
64 i vad avser Riksteatern). Det får ankomma på regeringen att i sina
budgetdirektiv avgöra vilken analys av R:ens verksamhet som kan vara
påkallad.

Även yrkande 15 i motion Alli avstyrks. Motionen tar upp frågan om
regionalpolitisk! stöd till etablering av bokhandlar och till kulturarbetare.

Utskottet anser att frågan om stöd till bokhandlar och till kulturarbetare
som näringsidkare i första hand får prövas enligt de allmänna
regler som kommer att gälla för stöd till näringsidkare. Då det gäller
bokhandel i glesbygd hänvisar utskottet till vad som anförs i propositionen
(s. 176). Det framhålls där att bokhandeln fyller en viktig
kulturpolitisk funktion och utgör en betydelsefull del av den kommersiella
servicen. I fråga om möjligheterna att lämna stöd erinras om att

1989/90: KrU 7y

4

det inom ramen för glesbygdsstödet redan nu finns möjlighet att lämna
stöd till fackhandelsservice — till vilken bokhandeln räknas — om det
är av särskild betydelse för konsumenterna i ett glesbygdsområde.

Motion A96 (fp) har till syfte att länsstyrelserna i de fyra nordligaste
länen skall fl särskilda resurser för aktiva insatser för att stärka
arbetsmarknaden och fritids- och kulturmiljön för kvinnor i norra
Norrlands inland.

Det ankommer på arbetsmarknadsutskottet att pröva resursfrågan.
Kulturutskottet vill för sin del med anledning av motionen — yrkande
1 — understryka vad som ovan sagts om att en medveten satsning på
kulturområdet kan ha särskild betydelse för kvinnorna som i hög grad
engagerar sig i kulturlivet. Utskottet vill också hänvisa till och ställa
sig bakom vad som anförs i propositionen (s. 184) om kultur i
huvudavsnittet och om Utvecklingsinsatser i glesbygd och landsbygd.
Det anförs bl.a. att det är viktigt med kultursatsningar som skapar en
attraktiv miljö för kvinnorna och ger dem möjlighet till meningsfulla
fritidsaktiviteter.

Turism och rekreation

Även turism och rekreation tillhör de samhälls- och politikområden
som särskilt uppmärksammas i propositionen (s. 112, se även s. 181).
Som framhålls i propositionen har det regionalpolitiska stödet varit av
väsentlig betydelse för bl.a. utbyggnaden av turistanläggningar. Dessa
anläggningar representerar ett stort kapital och bidrar ofta till att
åstadkomma sysselsättning och utveckla ekonomin på åtskilliga regionalpolitisk!
utsatta orter. Genom ökad beläggning och förlängd säsong
kan lönsamheten för befintliga anläggningar ökas avsevärt. Utskottet
vill också — i likhet med vad som uttalas i propositionen — framhålla
att turismen fått en allt större betydelse för sysselsättningen. Genom
näringens expansion har exempelvis arbetstillfällen skapats på orter,
ofta i glesbygd, där de utgör en förutsättning för bevarande och
utveckling av samhällets infrastruktur.

Sysselsättningsaspekterna är i många fall en drivkraft för företag,
kommuner och landsting att göra ekonomiska satsningar för att få
igång verksamhet med inriktning mot turism. I likhet med vad som
uttalas i propositionen är det dock angeläget att påpeka vikten av att
satsningar inom turismen grundas på marknadsmässiga bedömningar
av behov och lönsamhetsförutsättningar. Utskottet ansluter sig också
till uppfattningen att turismen således inte bör användas som ett
regionalpolitisk! medel om det inte finns realistiska förutsättningar för
turism inom områdena i fråga.

Beträffande nuvarande bestämmelser om regionalpolitisk företagsstöd
till turism hänvisar utskottet till propositionen (s. 113). Som
framhålls i propositionen torde behovet att bevara och utveckla turistanläggningar
bli stort. Regeringens förslag innebär att det i framtiden
skall för turistnäringen gälla samma regler som för det regionalpolitiska
företagsstödet i övrigt (se prop. avsnitt 7.2). Stöd skall kunna
lämnas i form av lokaliserings- och utvecklingsbidrag samt sysselsätt -

1989/90:KrU7y

5

ningsbidrag. Regionalpolitisk* företagsstöd skall kunna lämnas i de två
stödområdena, stödområde 1 och 2. De motsvarar i huvudsak nuvarande
stödområden A och B samt delar av stödområde C (se prop. s.
26-35).

I tre motioner — A53 (c) yrkande 9, A78 (c) yrkande 5 och Al 12
(c) yrkande 5 — tas upp frågor om villkoren för sysselsättningsbidrag
inom turistnäringen. Motionärerna vill att sådant bidrag skall kunna
lämnas även till område som ingår i hela nuvarande stödområde C. I
två av yrkandena, nämligen yrkandena i motionerna A53 och Al 12,
föreslås också att — i motsats till vad som föreslås i propositionen —
sysselsättningsbidrag skall kunna utgå för ny arbetskraft även om
denna inte är helårsanställd.

Då arbetsmarknadsutskottet tar ställning till frågan om omfattningen
av de nya stödområdena får utskottet också pröva om det är motiverat
att exempelvis för turismen göra undantag från den indelning i stödområden
som eljest skall gälla. Då det gäller den andra frågan —
frågan om kravet på helårsanställning — vill kulturutskottet anföra
den synpunkten att ett av problemen för turistnäringen är att turistsäsongen
i många fall är mycket kort och att näringen måste göra
ansträngningar i syfte att förlänga den. Det ligger också i sakens natur
att om man skulle ge avkall på kravet på helårsanställning måste
reglerna för sysselsättningsstödet bli komplicerade.

Då det gäller andra stödformer än företagsstöd framhålls i propositionen
att ett stort antal projekt med inriktning mot turism fått stöd
från länsanslagen och att även med hjälp av glesbygdsstöd många
åtgärder sker som förbättrar turistnäringen. Utskottet ställer sig positivt
till att det inom den ram som kommer att avsättas för infrastrukturåtgärder
vidtas åtgärder som far en positiv verkan på turistnäringen i de
prioriterade regionerna (se prop. s. 113 och 168). I propositionen
nämns bl.a. möjligheterna att ge stöd åt vandringsleder, miljöinsatser
av turistisk betydelse och kultursatsningar.

Med anledning av motion A58 (c) om regionalpolitisk! stöd till
Gotland — som enligt propositionen inte skall ingå i stödområde —
vill utskottet erinra om de kulturturismsatsningar som gjorts på Gotland
och att det, som framhålls i motionen, finns behov av följdinvesteringar
av betydelse för turismens fortsatta utveckling.

Särskilda regionalpolitiska insatser i Jämtlands län

1 propositionen föreslås att särskilda insatser för 46 milj.kr. skall göras
för att stärka utvecklingen i Jämtlands län. Insatserna skall inriktas på
bl.a. turism och annan näringslivsutveckling samt kultursatsningar.
Som tidigare delvis redovisats i detta yttrande har länsstyrelsen erhållit
3 milj.kr. för försöksverksamhet med syfte att stimulera länets kulturverksamhet
(prop. 1987/88:64, bet. UbU9, rskr. 211). Erfarenheterna
av verksamheten har varit goda och det nu aktuella förslaget har till
syfte att försöksverksamheten skall kunna fortsätta. De tidigare använda
medlen har använts bl.a. för stöd till lokala kulturprojekt som

1989/90: KrU7y

6

annars inte hade kunnat fl stöd (prop. s. 203). För regionala kultursatsningar
beräknas 4 milj.kr. i den regionalpolitiska propositionen (s.

204).

I propositionen anför föredragande statsrådet följande om turismen

(s. 198).

Turismen är en viktig näring för Jämtlands län. Länet är i dag Sveriges
främsta turistlän, räknat i antalet gästnätter per invånare. Säsongmässigt
är turismen koncentrerad till vintern. Näringen har en växande
internationell, främst nordisk, marknad. Länet är i dag en viktig
exportör av turismtjänster. Sveriges turistråd bedömer att Jämtlands
län har goda förutsättningar att under 1990-talet vidga denna marknad.
Mot denna bakgrund anser jag att det är viktigt att ytterligare insatser
görs för att förbättra förutsättningarna för en utveckling av marknaden.
Som ett led i detta arbete är det motiverat att på försök pröva
idén med Visitors Center i Jämtlands län.

Ett Visitors Center kan beskrivas som en mötesplats där bl.a. information
om regionens natur- och kultursevärdheter av turistisk betydelse
presenteras.

Förslaget har lagts fram av länsstyrelsen och vunnit stöd av bl.a.
Sveriges turistråd. Kostnaderna för Visitors Centers preciseras inte men
för näringslivsutvecklande åtgärder beräknas tillhopa 10 milj.kr. (prop.

s. 204).

Enligt motion A83 (m) bör förslaget om medelsanvisning till särskilda
regionalpolitiska insatser avslås. Motionärerna anser att stödbehovet
bör tillgodoses inom ramen för länsanslaget.

Såvitt avser kulturutskottets beredningsområde tillstyrker utskottet
regeringens förslag. Det är av värde med en fortsatt satsning på
försöksverksamhet för att stimulera kulturverksamhet i länet och det
kan vara av intresse att Visitors Center-idén, av vilken erfarenheterna
utomlands har varit goda, prövas även i Sverige.

Stockholm den 19 april 1990
På kulturutskottets vägnar

Ingrid Sundberg

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Åke Gustavsson (s), Berit Oscarsson
(s), Jan-Erik Wikström (fp), Jan Hyttring (c), Anders Nilsson (s), Lars
Ahlmark (m), Sylvia Pettersson (s), Erkki Tammenoksa (s), Leo Persson
(s), Lars Ahlström (m), Margareta Fogelberg (fp), Stina Gustavsson
(c), Alexander Chrisopoulos (vpk), Kaj Nilsson (mp), Ingegerd Sahlström
(s) och Ulla Berg (s).

1989/90: KrU7y

7

Avvikande meningar

1989/90:KrU7y

1. Användningen av länsanslagen till kulturprojekt.
Sysselsättningsbidrag till turistnäringen.
Regionalpolitisk stöd till Gotland.

Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med "Utskottet
vill" och slutar med "andra områden" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i motionerna
A53, Al 12 och Al 18 i här aktuella delar. Utskottets inställning i
det föregående bygger på förutsättningen att det sker en kraftig uppräkning
av länsanslagen — i vissa län är de nu obetydliga — eftersom det
annars inte är meningsfullt att fatta beslut om att kulturinsatser skall
kunna ges projektstöd. Man skapar den felaktiga uppfattningen inom
kultursektorn att stöd av någon betydenhet kommer att kunna utgå
från länsanslagen, trots att i själva verket utsikterna till stöd är obetydliga
eller obefintliga. Det är uppenbart att, med den storlek på länsanslagen
som regeringen föreslagit, projekt på kulturområdet inte kommer
att kunna hävda sig i en konkurrenssituation gentemot andra
angelägna projekt, bl.a. som en följd av att det är svårt att på kort sikt
påvisa vilka konkreta effekter kultursatsningar får för en bygd. I
centerns partimotion Al 18 föreslås en betydande ökning av länsanslagen
och utskottet anser att det vid ett bifall till detta förslag bör finnas
goda möjligheter att ge kulturen projektstöd från länsanslagen. De här
aktuella motionsyrkandena bör vara ägnade att understryka vikten av
att länsanslagen höjs.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "Utskottet
vill" och slutar med "30 f delvis)" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i enlighet med vad som förordas i motionerna att det
är ytterst angeläget att kommuner och landsting ges tillfälle att påverka
användningen av länsanslagen för kulturprojekt. Kommuner och
landsting har stor kompetens på området och det är viktigt att kompetensen
tas till vara. Det är också orationellt och oekonomiskt att hos
länsstyrelserna bygga upp en kompetens på kulturområdet i den mån
kompetensen redan finns hos offentliga organ i länet. Utskottet tillstyrker
således motion A53 yrkande 10, motion A112 yrkande 6 och
motion A118 yrkande 30 f, samtliga motioner i här aktuella delar.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Då
arbetsmarknadsutskottet" och slutar med "bli komplicerade" bort ha
följande lydelse:

Förslaget i centerpartiets partimotion Al 18 innebär bl.a. att begreppet
resursområde skall ersätta begreppet stödområde och att rent
geografiskt i allt väsentligt samma område som nu ingår i stödområdena
A, B och C skall ingå i resursområde. Utskottet, som biträder dessa
förslag, ställer sig också positivt till att sysselsättningsstöd utgår till bl.a.
turistnäringen inom bl.a. vad som nu betecknas som område C.

Utskottet anser också — som föreslås i två av de här aktuella
motionerna — att sysselsättningsbidrag skall kunna utgå till företag
inom turistnäringen även om heltidsanställning inte kan erbjudas. Det
är, som också framhålls i motionerna, mycket vanligt att arbete inom
turistnäringen kombineras med annat säsongarbete och i många fall
kan därför helårsanställning åstadkommas under förutsättning att bidrag
utgår. Det bör inte bereda någon svårighet att konstruera bidraget
på ett sådant sätt att motionens syfte kan tillgodoses i här aktuella
delar.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Med
anledning" och slutar med "fortsatta utveckling" bort ha följande
lydelse:

För närvarande ingår Gotland i stödområde C. Bl.a. i motion A58
(c) yrkas att Gotland även i fortsättningen skall tillhöra stödområde
(resursområde). Utskottet delar denna uppfattning. Som anges i motionen
har de kanske hitintills mest konsekvent genomförda natur- och
kulturturismsatsningarna i Sverige gjorts på Gotland. Det krävs enligt
utskottets mening följdinvesteringar i olika projekt och anläggningar
som är av betydelse för näringens och Gotlands fortsatta utveckling.
Bl.a. med hänsyn härtill är det angläget att länet tillförs betydande
resurser för regionalpolitiska insatser. Kulturutskottet tillstyrker därför
motionen i vad avser utskottets beredningsområde.

2. Särskilda regionalpolitiska insatser i Jämtlands län

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m) anser att
den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med "Såvitt avser"
och slutar med "i Sveriges" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att regeringen har möjlighet att tillgodose det stödbehov
på turist- och kulturområdet, som angetts i det föregående, genom
att tilldela länet tillräckliga resurser inom ramen för anslaget till
regionala utvecklingsinsatser. Såvitt avser kulturutskottets beredningsområde
tillstyrker utskottet därför motion A83.

1989/90:KrU7y

9

göteb 96549, Stockholm 1990